Henry Moseley

Henry Moseley
	Henry Moseley
Fodd	23 november 1887 ; Weymouth , Storbritannien
Dod	10 augusti 1915 (27 ar) ; Gallipolihalvon , Turkiet
Medborgare i	Forenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vid	Eton College ; Trinity College, Oxford ; Summer Fields School ; Oxfords universitet
Sysselsattning	Fysiker , ingenjor , kemist
Arbetsgivare	Oxfords universitet
Gift med	ogift
Foraldrar	Henry Nottidge Moseley
Utmarkelser
	Matteuccimedaljen (2010)
	Redigera Wikidata

Henry Gwyn Jeffreys Moseley , fodd 23 november 1887 i Weymouth i Dorset , stupad i forsta varldskriget 10 augusti 1915 pa Gallipolihalvon , var en brittisk fysiker .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Moseley bedrev sina universitetsstudier i Oxford , dar han 1910 tog examen. Efter tva ars lektorat vid Universitetet i Manchester atervande han till Oxford och arbetade hos John Sealy Townsend . Moseley utforde forst nagra arbeten inom radioaktivitetslaran , undersokte bl. a. ß-stralarnas laddningsforhallanden, men over gick sedan till rontgenstralarnas gebit. Epokgorande blev hans bestamningar av vaglangderna hos de karakteristiska rontgenstralar, som utsands fran olika grundamnen . Darvid anvande han den av W. H. och W. L. Bragg konstruerade rontgenstral spektrografen , men med fotografisk upptagning. Moseley fann, att vaglangderna for korresponderande linjer stod i bestamd relation till respektive amnens atomnummer enligt den s. k. Moseleys lag ${\sqrt {\nu }}=c(N-a)$ , dar ν = svangningstalet, a och c ar konstanter och N atomnumret.

Moseleys arbeten, som lade grunden till en helt ny uppfattning om grundamnenas uppbyggnad och inbordes forhallande, ar publicerade i Philosophical magazine 1913-1914. Hans upptackter gav stod at Rutherfords atommodell som formulerats 1911 av Ernest Rutherford samt for Bohrs atommodell fran 1913. Moseley visade att det fanns luckor i atomnummerserien vid numren 43, 61, 72, och 75. De bada forsta mellanrummen ar nu kanda for att vara platserna for de radioaktiva syntetiska grundamnena teknetium och prometium . De bada ovriga mellanrummen tillhor de ganska ovanliga naturligt forekommande stabila grundamnena hafnium (upptackt 1923) och rhenium (upptackt 1925). Inget av dessa fyra grundamnen var kanda under Moseleys livstid, inte ens deras existens.

Vid forsta varldskrigets utbrott lamnade Moseley sitt forskningsarbete vid Oxfords universitet for att ta varvning i brittiska armens ingenjortrupper . I samband med Slaget vid Gallipoli dodades han av ett skott fran en prickskytt som traffade honom i huvudet.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Moseley, Henry Gwyn Jeffreys , 24 juni 1925.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b ] Encyclopædia Britannica , Henry Moseley, last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] SNAC , Henry Moseley, las online , last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] Brockhaus Enzyklopadie , Henry Moseley. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography , Oxford University Press , 2004. ^{[kalla fran Wikidata]}

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Moseley's ursprungliga artikel med illustrationer

[5f7191f5f8768568405dfde7bf74f40ee6e8aa6f-1] [ a b ] Encyclopædia Britannica , Henry Moseley, last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}

[56ba8c0161db643369f3733d41e7a73c1ea0dbab-2] [ a b ] SNAC , Henry Moseley, las online , last: 9 oktober 2017. ^{[kalla fran Wikidata]}

[a4299663afc670856b61d1383995004b75b0be54-3] [ a b ] Brockhaus Enzyklopadie , Henry Moseley. ^{[kalla fran Wikidata]}

[db5611e256e30b15b1c9e5308285af58eff83be1-4] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography , Oxford University Press , 2004. ^{[kalla fran Wikidata]}

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]