Henri Bergson
Henri Bergson 1927.
Fodd	Henri-Louis Bergson 18 oktober 1859 Paris , Frankrike
Dod	7 januari 1941 (81 ar) Paris, Frankrike
Yrke	Forfattare
Nationalitet	Fransk
Sprak	Franska
Genrer	Prosa
Litterara rorelser	Metafysik , epistemologi , sprakfilosofi , matematikfilosofi , livsfilosofi
Influenser	Darwin , Durkheim , James , Kant , Kierkegaard , Leibniz , Pascal , Plotinos , Ravaisson , Schelling , Spencer , Spinoza
Influerade	Aflaq , Brehier , Cioran , Deleuze , Fogelklou , Heidegger , Iqbal , Kazantzakis , Landquist , Levinas , Marcel , Maritain , Merleau-Ponty , Proust , Sartre , Scheler , Sorel , Whitehead

Henri-Louis Bergson ( franska:  [b??ks?n] ), fodd 18 oktober 1859 i Paris , dod 4 januari 1941 i Paris, var en fransk filosof . ^{[ 1 ]} Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1927.

Bergson sag sig sjalv, och uppfattades ocksa, som en kritiker av den filosofiska traditionen och dess storsta problem som han sag det: dess omvandling av kvalitativa skillnader till blott kvantitativa genom en felforstaelse av rum och tid. Gar jag en bestamd vag varje dag ar det likval inte samma stracka som tillryggalaggs till foljd av att en tid har forflutit sedan forra gangen jag gick strackan. Tiden ar en enhet (enhetlig); tiden har varaktighet ( duree ); vi ar en fortatning av den historia vi har levt.

Pa 1910-talet gjorde Algot Ruhe Bergson kand i Sverige genom oversattningar, foredrag och essaer. Bland svenskar som inspirerats av Bergson finns Emilia Fogelklou , John Landquist och Hans Larsson . I Finland inspirerade Bergson bland annat filosoferna Eino Kaila och Erik Ahlman .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Henri Bergson foddes 1859 i Paris som andra barnet av sju till en polsk far och en engelsk mor, bada judar . Tidigt utmarkte sig Bergson for intellektuell formaga, i synnerhet i matematik . Trots dessa anlag valde han humaniora och studerade vid Ecole normale superieure (ENS) med bland andra Jean Jaures och Emile Durkheim som kurskamrater och Felix Ravaisson-Mollien och Jules Lachelier som larare. Under denna tid innefattades psykologin i filosofiamnet och detta var den inriktning som Bergson intresserade sig for mest.

Bergson verkade 1881?1883 som larare i filosofi vid laroverket i Angers , och 1884?1888 i vid laroverket i Clermont . I sin agregation de philosophie 1881 diskuterade han vardet av samtidens psykologi. Det forsta vetenskapliga verket han fick publicerat handlade om hypnos och omedveten simulering, ett verk som foregrep Sigmund Freuds verk om hysteri . Han doktorerade 1888 enligt fransk tradition med tva avhandlingar: Essai sur les donnees immediates de la conscience (utgiven 1889) och den latinska Quid Aristoteles de loco senserit . Under tiden 1889?1900 verkade han som larare vid olika laroverk i Paris. For sin andra bok, som kom ut 1896, invaldes han i College de France , men undervisade aven vid Ecole normale superieure. Efter en avhandling om komik och skrattets roll 1900 blev han professor i antikens filosofi vid College de France.

Sin verkliga berommelse fick Bergson for alster han skrev darefter, i synnerhet om metafysik , personlighet, vitalism och kreativitet . Han fick flera betydelsefulla anhangare bland filosofer, forfattare och konstnarer. Han hade under 1910-talet gastprofessurer i USA , dar han likaledes fick stort genomslag.

Bergson invaldes 1914 som forste juden i Franska Akademien . Eftersom han var influerad av Herbert Spencer fordomdes hans filosofi dock av Katolska kyrkan . Nar forsta varldskriget brot ut borjade han engagera sig politiskt och var involverad i bildandet av Nationernas forbund . Han blev emeritus 1919, men fortsatte sitt politiska varv och utsags 1922 till ordforande for Unescos foregangare, ICIC . Han invaldes 1931 som utlandsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien .

Nar Bergson 1932 kom ut med sitt sista storre alster forvanade han genom att behandla moralen och religionen pa ett satt som fick hans anhangare att borja se honom som dragen at religiositet . Det pastas att han under sina sista ar konverterade till katolicismen , men detta har varken avfardats eller kunnat riktigt styrkas. Han avled 1941, mitt under andra varldskriget och Nazitysklands ockupation av Frankrike. Bergson ska ha avbojt ett erbjudande av Vichyregimen om att undantas fran de antisemitiska lagarna och enligt rykten avled han till foljd av en forkylning han ska ha adragit sig medan han koade for att bli registrerad som jude.

Bibliografi (i urval) [ redigera | redigera wikitext ]

(Svenska oversattningar av Algot Ruhe , forlag Wahlstrom & Widstrand, om ej annat anges)

• Essai sur les donnees immediates de la conscience (1889)
  • Tiden och den fria viljan: en undersokning av de omedelbara medvetenhetsfakta (Wahlstrom & Widstrand, 1912)
  • Tiden och den fria viljan: en undersokning av de omedelbara medvetenhetsfakta (oversattning Algot Ruhe, bearbetad av Jenny Sylvan , Nya Doxa, 1992)
• Matiere et memoire (1896)
  • Materia och minne: en undersokning av kroppens forhallande till sjalen (Wahlstrom & Widstrand, 1913)
• Le rire (1900)
  • Skrattet: en undersokning av komikens vasen (Wahlstrom & Widstrand, 1910)
  • Skrattet: en undersokning av komikens vasen (oversattning Margareta Marin , Pontes, 1987)
• Introduction a la metaphysique (1903)
  • Intuition och intelligens: inledning till metafysiken (1911). 2., genomsedda uppl. 1914
  • Introduktion till metafysiken (oversattning Margareta Marin, Pontes, 1992)
• L'evolution creatrice (1907)
  • Den skapande utvecklingen: om livets betydelse (Wahlstrom & Widstrand, 1911)
• L'energie spirituelle (1919)
  • Sjalslig kraft: studier och foredrag (1921)
• Duree et simultaneite. A propos de la theorie de la relativite d'Einstein (1922)

Ej identifierade svenska oversattningar

• Filosofien och lifvet: fyra foredrag (1912)
• Krigets betydelse (1915)

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Leonard Lawlor och Valentine Moulard, Stanford Encyclopedia of Philosophy , sidan last 12 oktober 2008
• Svensk uppslagsbok . Malmo 1939

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Nobelprize.org, Nobelpriset i litteratur 1927
• Nobelprize.org, Henri Bergson ? Biografi
• Henri Bergson i Libris

v   ?   r Nobelpristagare i litteratur 1901?1925 Prudhomme  (1901)  · Mommsen  (1902)  · Bjørnson  (1903)  · F. Mistral , Echegaray  (1904)  · Sienkiewicz  (1905)  · Carducci  (1906)  · Kipling  (1907)  · Eucken  (1908)  · Lagerlof  (1909)  · Heyse  (1910)  · Maeterlinck  (1911)  · Hauptmann  (1912)  · Tagore  (1913)  · Inget pris utdelades 1914.  · Rolland  (1915)  · von Heidenstam  (1916)  · Gjellerup , Pontoppidan  (1917)  · Inget pris utdelades 1918.  · Spitteler  (1919)  · Hamsun  (1920)  · France  (1921)  · Benavente  (1922)  · Yeats  (1923)  · Reymont  (1924)  · Shaw  (1925) 1926?1950 Deledda  (1926)  · Bergson  (1927)  · Undset  (1928)  · Mann  (1929)  · Lewis  (1930)  · Karlfeldt  (1931)  · Galsworthy  (1932)  · Bunin  (1933)  · Pirandello  (1934)  · Inget pris utdelades 1935.  · O’Neill  (1936)  · du Gard  (1937)  · Buck  (1938)  · Sillanpaa  (1939)  · Inga priser utdelades 1940?1943.  · Jensen  (1944)  · G. Mistral  (1945)  · Hesse  (1946)  · Gide  (1947)  · Eliot  (1948)  · Faulkner  (1949)  · Russell  (1950) 1951?1975 Lagerkvist  (1951)  · Mauriac  (1952)  · Churchill  (1953)  · Hemingway  (1954)  · Laxness  (1955)  · Jimenez  (1956)  · Camus  (1957)  · Pasternak  (1958)  · Quasimodo  (1959)  · Perse  (1960)  · Andri?  (1961)  · Steinbeck  (1962)  · Seferis  (1963)  · Sartre  (1964)  · Sjolochov  (1965)  · Agnon , Sachs  (1966)  · Asturias  (1967)  · Kawabata  (1968)  · Beckett  (1969)  · Solzjenitsyn  (1970)  · Neruda  (1971)  · Boll  (1972)  · White  (1973)  · Johnson , Martinson  (1974)  · Montale  (1975) 1976?2000 Bellow  (1976)  · Aleixandre  (1977)  · Singer  (1978)  · Elytis  (1979)  · Miłosz  (1980)  · Canetti  (1981)  · Garcia Marquez  (1982)  · Golding  (1983)  · Seifert  (1984)  · Simon  (1985)  · Soyinka  (1986)  · Brodsky  (1987)  · Mahfouz  (1988)  · Cela  (1989)  · Paz  (1990)  · Gordimer  (1991)  · Walcott  (1992)  · Morrison  (1993)  · Oe  (1994)  · Heaney  (1995)  · Szymborska  (1996)  · Fo  (1997)  · Saramago  (1998)  · Grass  (1999)  · Gao  (2000) Fran 2001 Naipaul  (2001)  · Kertesz  (2002)  · Coetzee  (2003)  · Jelinek  (2004)  · Pinter  (2005)  · Pamuk  (2006)  · Lessing  (2007)  · Le Clezio  (2008)  · Muller  (2009)  · Vargas Llosa  (2010)  · Transtromer  (2011)  · Mo Yan  (2012)  · Munro  (2013)  · Modiano  (2014)  · Aleksijevitj  (2015)  · Dylan  (2016)  · Ishiguro  (2017)  · Tokarczuk  (2018)  · Handke  (2019)  · Gluck  (2020)  · Gurnah  (2021)  · Ernaux  (2022)  · Fosse  (2023)