Hemvist
ar for en
fysisk person
vanligtvis den
ort
dar vederborande ar
folkbokford
.
[
1
]
[
2
]
En person kan dock ha olika hemvister beroende pa sammanhang; den skatterattsliga hemvisten kan exempelvis vara pa en annan plats an dar personen ar folkbokford.
Hemvisten har betydelse i
rattegangar
eftersom "laga domstol i
tvistemal
i allmanhet" ar
tingsratten
i den ort, dar
svaranden
har sitt hemvist. Ar svaranden
folkbokford
i Sverige anses som hans hemvist den ort dar han var folkbokford den 1 november foregaende ar.
Hemvisten avgor ocksa i vilken kommun personen har rostratt i
kommunalval
[
3
]
och
regionval
.
[
4
]
For
bolag
,
forening
eller annat samfund,
stiftelse
eller annan sadan inrattning galler som hemvist den
ort
, dar
styrelsen
har sitt
sate
eller, om sate for styrelsen ej ar bestamt eller styrelse inte finns, dar forvaltningen fores. Samma sak galler
kommun
eller annan sadan menighet.
[
5
]
Laga domstol i
brottmal
ar enligt huvudregeln i 19 kap. 1 §
rattegangsbalken
ratten i den ort, dar
brottet
forovades.
[
6
]
Hemvisten kan aven i brottmal fa betydelse enligt 19 kap. 1 § 3:e stycket rattegangsbalken namligen om det inte kan utredas var brottet forovades eftersom atal da kan vackas dar den
misstankte
har sitt hemvist.
[
7
]
Hemvist har aven betydelse vid ansokan om
svenskt medborgarskap
(naturalisation) enligt 7, 8, 9 eller 11 § lagen (
2001:82
) om svenskt medborgarskap.
[
8
]
Hemvistbegreppet har ocksa avgorande betydelse nar det galler att bestamma i vilken
kommun
eller ? vid internationell beskattning ? i vilken
stat
beskattning ska ske. Enligt
nordiska skatteavtalet
ska den skatterattsliga hemvisten faststallas enligt artikel 4.
[
9
]