Helkroppsvibrationer
(HKV) kan definieras som mekaniska svangningar/skakningar som overfors till
kroppen
, via fotter, stjart och rygg.
Undersokningar har visat att helkropps
vibrationer
dels kan ge trotthet i
muskulaturen
, dels en okad belastning i diskstrukturen,
diskbrack
och mikrofrakturer i kotornas andplatta. De allra flesta studier pa omradet visar att det finns ett samband mellan helkroppsvibrationer och rapporterade
landryggsbesvar
(inklusive diskbrack). Det finns ocksa skadefall dar till exempel snoskoterpassagerare respektive bussresenarer har drabbats av kotkompressionsfraktur efter ett enstaka men mycket kraftigt gupp.
En systematisk kunskapsoversikt har visat att langvarigt sittande i sig inte innebar okad risk for landryggssmarta eller ischias. Daremot innebar langvarigt sittande i kombination med exponering for helkroppsvibration och ogynnsamma arbetsstallningar okad risk for bade landryggsbesvar och ischias
[
1
]
.
Bade HKV och
hand-arm-vibration
har visats paverka risken for hjartinfarkt. Studier av bland annat 14 000 arbetare i svenska gruvor indikerar att vibrationsexponering ger hogre risk for hjartinfarkt an vad buller respektive damm
partiklar
(se aven
PM10
) ger
[
2
]
.
Kortvarig exponering for skakande vibrationer kan ha en alarmerande - stimulerande effekt. Langvarig exponering medfor utmattning. Gungande vibrationer skapar trotthet; jamfor effekten av babyns vagga och gammelmorfars gungstol.
Vid exponering for langsamma svangningsrorelser, frekvens 0,1 - 0,63 Hz, kan
rorelsesjuka
(aksjuka) uppsta. Manga manniskor upplever mest aksjukebesvar av rorelser vid cirka 0,2 Hz. En anledning till detta ar att manniskans balanssinne har svart att sarskilja mellan 0,2 Hz krangning (rollvibration) och lutningsforandring.
Sjalvpalagd vibration kan vara bade ofarlig (savida den inte innehaller kraftiga stotar som kan ge mekanisk kroppsskada) och rent av stimulerande. Ofrivillig exponering for samma vibration kan vara obehaglig och vid langvarig exponering leda till stressrelaterad ohalsa.
En speciell form av sa kallad sjalvpalagd helkroppsvibration ar
vibrationstraning
.
Yrkesgrupper som ar sarskilt utsatta for helkroppsvibration ar till exempel truck- och lastbilsforare och viss flygpersonal (helikopterforare). Genom AFS 2005:15
[
3
]
finns numera regler for hogsta tillatna yrkesmassiga exponering av helkroppsvibration. Foreskriften skiljer pa
insatsvarde
och exponeringsgrans (
gransvarde
). Sarskilt kansliga personer, sa som gravida kvinnor och deras ofodda foster, kan drabbas aven vid tamligen laga / kortvariga exponeringar
[
4
]
. Helkroppsvibration pa tag beror bland annat pa orunda vagnshjul och ojamna spar. Helkroppsvibration i vagfordon beror bland annat pa
vagojamnhet
och fordonets fart,
fjadringssystemets
typ och skick
[
5
]
. I
Sverige
anvands
profilograf
-matbilar for att laserskanna vagojamnheter pa belagda delar av det statliga vagnatet.
Matning avser vibrationens
acceleration
och analyseras som
effektivvarde
. Sarskilt avseende komfortpaverkan - som paverkas kraftigt av
transienter
sa som gupp - beraknas diagram med glidande effektivvarde. Detta gor det mojligt att analysera de kraftigaste stotarna.
Vid halsorisk fran stotformig helkroppsvibration sker matning enligt den relativt nya internationella standarden ISO 2631-5 (2004)
[
6
]
.
- Internationell standard ISO 2631-1 (1997) Mechanical vibration and shock -- Evaluation of human exposure to whole-body vibration -- Part 1: General requirements.