Heinrich Heine

Fran Wikipedia
Uppslagsordet ”Heine” leder hit. For andra betydelser, se Heine (olika betydelser) .
Heinrich Heine
Fodd Heinrich Heine
13 december 1797 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Dusseldorf [ 1 ] [ 4 ] [ 5 ] , Tyskland
Dod 17 februari 1856 (ej angiven kalender, antar gregoriansk) [ 6 ] [ 1 ] [ 4 ]  (58 ar)
Paris [ 1 ] [ 7 ] [ 5 ]
Begravd Montmartrekyrkogarden [ 2 ] [ 7 ]
Medborgare i Konungariket Preussen och Frankrike [ 8 ]
Utbildad vid Bonns universitet
Friedrich-Wilhelms-Universitat zu Berlin ,
Gottingens universitet
Humboldt-Universitat zu Berlin
Sysselsattning Poet [ 9 ] [ 10 ] [ 11 ] , diktarjurist, publicist, litteraturkritiker , forfattare [ 12 ] , journalist , essaist
Maka Mathilde Heine
(g. 1841?) [ 4 ]
Foraldrar Samson Heine
Betty Heine
Namnteckning
Redigera Wikidata
Heinrich Heine portratterad 1831 av Moritz Daniel Oppenheim .
Heinrich Heine portratterad av Isidor Popper .

Christian Johann Heinrich Heine , fodd 13 december 1797 i Dusseldorf i davarande hertigdomet Berg , dod 17 februari 1856 i Paris i Frankrike , var en tysk forfattare av judisk harkomst.

Asteroiden 7109 Heine ar uppkallad efter honom. [ 13 ]

Heinrich Heine ar en av Tysklands mest beromda forfattare, kand for sin skarpa ironi. Den resulterade i att han fick manga fiender under sitt liv; Preussen och Tyska forbundet beslot 1833 respektive 1835 att forbjuda Heines verk. Heines skrifter var ocksa forbjudna i Tyskland och verk av honom brandes under bokbalen runt om i Nazityskland 1933.

Manga av Heines dikter har tonsatts, bland annat av Robert Schumann . Karleksdikterna ar skenbart romantiska, men har en ironisk underton. De politiska dikterna, som Tyskland: en vintersaga , anses svarovertraffade genom sin kombination av jordnara humor och briljant diktkonst. Heines dikter har oversatts till svenska manga ganger.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Harry Heine var namnet hans foraldrar gav honom vid hans fodsel. Harry var den aldsta av Samson Heine och hans fru Bettys fyra barn.

Harrys farbror Salomon Heine finansierade Harrys studier i juridik och aven foretaget "Harry Heine & Co.". Foretaget gick dock i konkurs, da Harry hellre sysselsatte sig med diktkonst.

Lika illa gick det med Heines karlek till Salomons dotter Amalia. Han sandes i stallet for att studera juridik, forst i Bonn 1819, sedan i Gottingen , dar han pa grund av en duell maste sluta, varefter han fortsatte till Berlin . I Bonn larde han kanna romantikern August Wilhelm Schlegel , som invigde honom i metrikens konst och oppnade hans ogon for den orientaliska litteraturen, som blev av stor betydelse for hans diktning. I Berlin umgicks han hos Karl August Varnhagen von Ense och hans hustru och traffade romantiker som Friedrich de la Motte Fouque och Adelbert von Chamisso . [ 14 ]

Heine borjade publicera dikter i Berliner Gesellschafter och utgav sin forsta samling Gedichte 1821. Darefter foljde de mindre lyckade tragedierna Almansor och W. Radcliff (1823). Under en ferievistelse i Cuxhaven , varunder han svarmade for farbrodern Salomon Heines andra dotter Therese, oppnades hans ogon for havet, som han blev den forste tysk att besjunga i Die Nordsee (1826). [ 14 ]

Ar 1825 promoverades han till doktor i juridik i Gottingen och konverterade till protestantismen for att oka sina chanser till anstallning inom det juridiska arbetsomradet. Han antog vid dopet fornamnen Christian Johann Heinrich. Han var dock inte speciellt intresserad av religion utan betraktade dopintyget som "entrebiljett till den europeiska kulturen".

1824 skrev han Die Harzreise , som utgavs i Reisebilder 1826 tillsammans med diktcykeln Die Nordsee , en reseskildring i Laurence Sternes bisarrt nonchalanta, subjektiva kaserande stil med inlagda dikter. 1827 utkom Buch der Lieder , som skulle komma att gora hans namn varldsberomt. 1828 reste Heine till Storbritannien, ett land som standigt skulle forbli honom antipatiskt for sin prosaiska affarsanda, och samma ar besokte han Italien, skildrat i nya Reisebilder . [ 14 ]

En kort tid var han tidningsman i Munchen under Johann Friedrich Cotta , uppeholl sig sedan i Berlin och Hamburg men flyttade efter julirevolutionen till Paris 1831, varifran han till tyska tidningar sande korrespondenser, senare sarskilda utgivningar sasom Franzosische Zustande (1832) och Lutetia (1854). Nar hans korrespondenser 1832 blev forbjudna, lagade han sa att han av franska staten fick en arlig pension pa 4 800 francs (1837?1848). [ 14 ]

Han forblev bosatt i Frankrike resten av sitt liv, och gjorde endast tva kortare besok i Tyskland, 1843 och 1847. Bland hans prosaskrifter fran denna tid, samlade i Der Salon (1834?1840), marks Zur Geschichte der neueren schonen Literatur in Deutschland (1833), den under bland annat Georg Wilhelm Friedrich Hegel och Henri de Saint-Simon koncipierade Zur Geschichte der Philosophie und Religion in Deutschland (1835) samt Die romantische Schule (1836), som var tankt som en fortsattning pa Germaine de Staels verk om Tyskland och dar Heine gor upp rakningen med sin forne larare Schlegel och visar sig ironiskt stamd mot tysk romantik. Dessa verk ar halvt kaserande framstallningar av tysk kultur, skrivna for fransk publik. [ 14 ]

1834 traffade han den franska butiksflickan Eugenie Crescentia Mirat (som han kallade Mathilde ). De gifte sig sju ar senare, 1841. Heine var pa 1840-talet van med Karl Marx och Friedrich Engels , men var tveksam infor de kommunistiska ideerna. Han tillhorde Vormarzdiktarna och valkomnade den tyska revolutionen 1848 , men blev besviken nar den slutade med att monarkin bevarades.

Hans stora dikt, Deutschland, ein Wintermarchen (1844) ar en kvick men hansynslos satir, dar han gycklar med byrakratismen, brackigheten, despotismen med mera i samtidens Tyskland. Atta Troll, ein Sommernachtstraum (1847) ar ett pa samma gang romantiskt, satiriskt och polemiskt epos, ett slags djurfabel med motiv fran Spanien, i vilket han hanar 1840-talets tyska tendensdikt. [ 14 ]

Heinrich Heine borjade 1845 kanna av den ryggmargsforlamning, som under perioden 1848?1856 kom att binda honom helt till sangen. Sitt lidande bar han tappert och forlorade intet av sitt frejdiga humor. En ung, mystisk kvinna, La Mouche (Elise von Krienz), skankte honom trost under den sista svara tiden, och henne ar ocksa Heines sista dikter tillagnade. Han lyriska inspiration fornyades namligen under sjukdomstiden, och han skrev nu Romanzero (1851) och Neueste Gedichte (1853?1854), fortfarande hallna i lekande ton men arligare och uppriktigare. [ 14 ]

Heine avled 1856 och dodsorsaken har lange trotts vara syfilis . Mot detta talar dock att han fram till sin dod beholl sin intellektuella klarhet och skarpa.

Heine begravdes pa Montmartrekyrkogarden i Paris.

Bibliografi (urval) [ redigera | redigera wikitext ]

Reisebilder , 1831
  • Tragodien nebst einem lyrischen Intermezzo (1823)
  • Dreiunddreißig Gedichte (1824)
  • Reisebilder. Erster Teil (1826) [innehaller bland annat Die Harzreise; Die Heimkehr; Die Nordsee] Fulltext
    • Harzresan (oversattning av Herman A. Ring , Fahlcrantz, 1899) ( Die Harzreise ). Omtryckt i antologin Varldslitteraturen: de stora masterverken (Bonnier, 1929)
    • Harz-resan ; Baden i Lucca (oversattning av Ture Nerman , Tiden, 1950)
  • Buch der Lieder (1827) Fulltext
    • Sangernas bok (oversattning Herman Ring , Suneson, 1885)
    • Sangernas bok (ny ofversattning af Alfred Victorin , Bjorck & Borjesson, 1906)
    • Sangernas bok: ett urval (i svensk omdiktning av Hjalmar Procope, Wahlstrom & Widstrand, 1920)
    • Ur visornas bok (oversattningsforsok av Walter Murray , Vasteras: Bergh, 1928)
    • Sangernas bok (urval och tolkning Martin Tegen , Themis, 2011)
  • Reisebilder. Zweiter Teil (1827) [innehaller Die Nordsee. Zweite und dritte Abteilung; Ideen. Das Buch Le Grand; Briefe aus Berlin] Fulltext
  • Reisebilder. Dritter Teil (1830) [innehaller Die Reise von Munchen nach Genua; Die Bader von Lucca]
  • Reisebilder. Vierter Teil (1831) [innehaller Die Stadt Lucca; Englische Fragmente] Fulltext
  • Franzosiche Zustande (1832)
  • Der Salon. Erster Teil (1834) [innehaller bland annat Franzosische Maler; Aus den Memoiren des Herren von Schnabelewopski)
  • Der Salon. Zweiter Teil (1835) [innehaller Zur Geschichte der Religion und Philosophie in Deutschland och diktcykeln Neuer Fruhling]
  • Der Salon. Dritter Teil (1836)
  • Die romantische Schule (1836)
  • Zur Geschichte der neueren schonen Literatur in Deutschland (?)
    • Den nyare skona litteraturen (oversattning Cederschiold och P. F. Mengel, Lund, 1838)
  • Neue Gedichte (1844) [innehaller bland annat Deutschland, ein Wintermarchen ] Fulltext
    • En vintersaga (fri forsvenskning av Hjalmar Procope , Helsingfors, 1906) ( Deutschland, ein Wintermarchen )
  • Tyskland: en vintersaga (pa svensk vers av Hjalmar Soderberg , Bonnier, 1919) ( Deutschland, ein Wintermarchen )
  • Atta Troll: ein Sommernachtstrau (1847)
    • Atta Troll: en sommarnattsdrom (oversatt av Moje Bjarner , Bonnier, 1926)
  • Romanzero (1851)
  • Vermischte Schriften (1854, tre band) [innehaller Gestandnisse; Die Gotter im Exil; Die Gottin Diana; Ludwig Marcus; Gedichte 1853 und 1854; Lutetia. Erster Teil; Lutetia. Zweiter Teil)
Svenska urvalsvolymer m.m.
  • Dikter i svensk ofversattning (anonym oversattning?, Helsingfors, 1849)
  • Dikter (i svensk tolkning af Daniel August Kruhs , Fritze, 1877)
  • Don Ramiro: spansk karlekssaga ("efter Heine", anonym oversattning, Stockholm, 1901)
  • Fyra prosastycken av Heinrich Heine (oversatta av Ellen Wester , Bonnier, 1909) (Innheall: Ideer, Julirevolutionen, Om koleran i Paris, Inledning till Don Quixote]
  • Dikter i urval (tolkade av Gosta Gideon Molin , Svenska andelsforlaget, 1917). 2., genomsedda och tillok. uppl. 1919
  • Valda dikter och prosastycken (med anmarkningar av Edvard Stromberg , Bonnier, 1920)
  • Ungdomsdiktning (urval och oversattning av Ture Nerman , Tiden, 1926)
  • Paristidens diktning (urval och oversattning av Ture Nerman, Tiden, 1927-1929)
  • Karleksdikter (till svenska av Frazie (pseudonym for Frans Nilsson ), Beyrond, 1943)
  • Dikter (i svensk tolkning av Ture Nerman, FIB:s lyrikklubb, 1955)
  • Lyrik och prosa (i urval av Johannes Edfelt , Forum, 1958)
  • Tankar och hugskott (urval och inledning av Johannes Edfelt, oversattning av Brita Edfelt , Piccolo, 1965)
  • Pa sangens vida vingar: dikter (tolkade och kommenterade av Nils Johansson , Atlantis, 1984)
  • Dikter i svensk tolkning (i urval och tolkade av Sven Ingvar Alhstrom , S. Ahlstrom, 1996)
  • Romanser (i urval och tolkade av Sven Ingvar Ahlstrom, S. Ahlstrom, 1996) [tvasprakig utgava]
  • 34 romanser (i urval och tolkade av Sven Ingvar Ahlstrom, S. Ahlstrom, 1996) [tvasprakig utgava]
  • Dikter i svensk nytolkning (av Sven Ahlstrom, S. Ahlstrom, 2006)
  • Andra tider, andra faglar (urval och efterord av Malte Persson, Ruin, 2016)

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  • D Hornung : Heinrich Heine den ododlige: en uppenbarelse fran andevarlden , Stockholm 1860
  • Kurt Friedlaender , Pusjkin, Balzac och Heine: tre samtida diktargestalter , oversatt fran tyska manuskriptet av Karin Melin, Stockholm, Eklund, 1949
  • Lew Kopelew , Ein Dichter kam vom Rhein: Heinrich Heines Leben und Leiden , oversatt fran ryska av Helga Jaspers och Ulrich H Werner, Berlin, Severin und Siedler, 1981
  • Bengt Hallgren , Som Heine i Paris , Stockholm, Alba, 1982
  • Dimitrij Ivanovitj Pisarev : Heinrich Heine , oversattning fran ryskan Ola Jordan , Stockholm, Roda forlaget, 1995

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c d ] Краткая литературная энциклопедия , Stora ryska encyklopedin, 1962, las online . [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] James Walter Ferrier & John George Robertson, Heine, Heinrich , Encyclopædia Britannica 1911. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Internet Speculative Fiction Database , Heinrich Heine, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ [ a b c ] Pjotr Weinberg, Гейне, Генрих , Entsiklopeditjeskij slovar'. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ [ a b ] Arkady Gornfeld, Гейне, Генрих , Brockhaus och Efrons judiska encyklopedi volym 6. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ Jacob Achilles Mahly , Heine, Heinrich , vol. 11, Allgemeine Deutsche Biographie band 11, 1880, s. 338?351, ” Er starb in der Nacht vom 16. auf den 17. Februar 1856 und wurde auf dem Friedhof am Fuß des Montmartre begraben. ”. [kalla fran Wikidata]
  7. ^ [ a b ] Jacob Achilles Mahly , Heine, Heinrich , vol. 11, Allgemeine Deutsche Biographie band 11, 1880, s. 338?351. [kalla fran Wikidata]
  8. ^ las online , odysseo.generiques.org . [kalla fran Wikidata]
  9. ^ las online , The New York Times . [kalla fran Wikidata]
  10. ^ arkiv Storico Ricordi , last: 3 december 2020. [kalla fran Wikidata]
  11. ^ Archive of Fine Arts , las online , last: 1 april 2021. [kalla fran Wikidata]
  12. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature , 1897, las online . [kalla fran Wikidata]
  13. ^ ”Minor Planet Center 7109 Heine” (pa engelska). Minor Planet Center . https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7109 . Last 28 juni 2023 .  
  14. ^ [ a b c d e f g ] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok . Malmo: Svensk Uppslagsbok AB:s forlag, band 12 s. 931-33.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Heinrich_Heine&oldid=54536577 ”