Guvernementet Livland
Лифляндская губернiя
Guvernement i Kejsardomet Ryssland
Symbol
Land	Ryssland
Huvudstad	Riga
Area	47 029  km²
Folkmangd	1 295 231  (1897)
Befolkningstathet	28 invanare/ km²
Idag del av:	Estland , Lettland
Livland och dess kretsindelning: (1) Walk , (2) Wenden , (3) Werro , (4) Wolmar , (5) Pernau , (6) Riga , (7) Fellin , (8) Arensburg (Osel) och (9) Dorpat .

Guvernementet Livland var ett guvernement i Kejsardomet Ryssland mellan 1721 och 1918. Vid freden i Brest-Litovsk delades mellan Estland och Lettland .

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Guvernementet begransades i norr av Estland , i oster av sjon Peipus , som skilde Livland fran guvernementet Sankt Petersburg , och guvernementet Pskov , i sydost av Vitebsk , i sydvast av Kurland och i vaster av Rigaviken . Det hade en areal pa 47 029 km ² , varav 2 876 km ² kom pa oarna ( Osel , Moon , Kyno , Runo m. fl.).

Befolkning och sociala forhallanden [ redigera | redigera wikitext ]

Invanarnas antal uppgick 1897 till 1 295 231. Storsta delen var ester , i norra delen (40 procent), och letter , i sodra delen (43,4 procent) samt tyskar (7,6 procent), vilka utgjorde adeln och stadernas borgerskap, ryssar (omkring 5,4 procent), polacker (1,2 procent) och judar (2 procent). Liverna , vilka gett sitt namn at landet, hade uppgatt i letterna. Sprakgransen emellan ester och letter gick fran Salis over Rujen , Walk och Rauge till Marienburg . Med avseende pa religionen var 1897 79,8 procent protestanter , 14,3 procent rysk-ortodoxa (dock till en betydlig del raskolniker ), 2 procent judar och 2,3 procent romerska katoliker .

Undervisningsspraket var i alla skolor, aven de privata, sedan 1887 ryska och den ryska regeringen arbetade pa en russifiering av Livland liksom av de andra Ostersjoprovinserna . 1835 infordes den ryska lagboken och 1867 och 1885 pabjods det ryska sprakets anvandning i stallet for det tyska .

Bonderna agde endast 15 procent av landets jord, adeln (tyskarna) det ovriga. Livegenskapen upphavdes 1819, och bonderna erholl frihet till sina personer, aven de kvarstod under godsagarnas jurisdiktion. Sedan 1849 hade det arbete de maste gora at godsagarna smaningom, dock ej fullstandigt, blivit avlost med penningar, och bonderna erholl ratt att frikopa sina jordlotter.

Forvaltning [ redigera | redigera wikitext ]

I spetsen for Livlands forvaltning stod en guvernor. (Fore 1876 hade ryska Ostersjoprovinserna en gemensam generalguvernor, som residerade i Riga.) Fran Livlands overdomstol ( Hofgericht ) i Dorpat vadjades till senaten i Petersburg .

De i Livland stationerade trupperna lod under generalguvernoren i Vilnas overkommando. Den lutherska kyrkan stod under livlandska konsistoriet i Riga.

Guvernementet indelades i nio kretsar: Riga , Wolmar , Wenden , Walk , Dorpat , Pernau , Fellin , Werro och Arensburg (Osel).

• Wikimedia Commons har media som ror Guvernementet Livland .
  Bilder & media

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• WHKMLA - History Livonia

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Livland , 1904?1926.