Gustaf Adolf Vive Sparre
Titlar
Greve
Haradshovding
Tidsperiod	1830
Sveriges 9:e justitiestatsminister
Tidsperiod	1848?1856
Utnamnd av	Kung Oscar I
Foretradare	Arvid Mauritz Posse
Eftertradare	Claes Gunther
Riksmarskalk
Tidsperiod	1864 ? 1886
Foretradare	Nils Gyldenstolpe
Eftertradare	Gillis Bildt
Andra titlar	Ledamot av Svea hovratt , assessor , kammarherre , justitierad , ledamot i lagberedningen , juris hedersdoktor , En av rikets herrar , Serafimerriddare , kommendor av Nordstjarneorden
Yrke	ambetsman och politiker
Politik
Parti	Adelsstandet
Riksdagsman
Tilltradde	1828
Avgick	1875
Ordforande i lagutskottet
Tilltradde	1840
Avgick	1841
Lantmarskalk
Tilltradde	1847
Avgick	1848
Sveriges 9:e justitiestatsminister
Tilltradde	1848
Avgick	1856
Foretradare	Arvid Mauritz Posse
Eftertradare	Claes Gunther
President	Kammarkollegium 1847
Personfakta
Fodd	4 september 1802 Trolleholm vid Torrlosa i Skane
Atalad	riksratt pa grund av bristande tillmotesgaende mot bondestandet
Dom	Frikand
Dod	26 april 1886 (83 ar) Stockholm
Begravd	Norra begravningsplatsen utanfor Stockholm
Slakt
Fralse- eller adelsatt	Sparre af Sofdeborg
Far	Gustaf Adolf Sparre
Mor	Ebba Charlotta Bonde
Familj
Gift	1830
Make/maka	Sofia Bonde af Bjorno
Barn	Ebba Ulrica Sparre Sophie Gustafva Sparre
Heraldiskt vapen

Gustaf Adolf Vive Sparre af Sofdeborg , fodd den 4 september 1802 pa Trolleholm vid Torrlosa i Skane , dod den 26 april 1886 i Stockholm , var en svensk greve , Serafimerriddare , kommendor av Nordstjarneorden , En af rikets herrar , ambetsman och politiker; han var justitiestatsminister 1848?1856.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Sparre studerade vid Uppsala universitet och tog hovrattsexamen 1821 och fick darefter tjanst vid Kanslistyrelsen. Han foretradde adelsstandet i riksdagarna fran 1828 och till representationsreformen 1866. Han valdes in i forsta kammaren for Kopparbergs lan 1866 och kvarblev som riksdagsman till 1875. I riksdagen var han ordforande i lagutskottet 1840?1841, lantmarskalk 1847?1848 och 1859?1860 samt ledamot i unionskommitten 1865?1867.

Sparre utnamndes 1830 till haradshovding . Aret darpa blev han ledamot av Svea hovratt och befordrades 1835 till assessor . Han blev kammarherre hos kronprins Oscar 1838, justitierad 1840 och president i Kammarkollegium 1847. Han var ledamot i lagberedningen 1841?1842 och i nya lagberedningen 1845?1847.

Kung Oscar I hade stort fortroende for Sparre och utnamnde honom till justitiestatsminister 1848, troligen i syfte att tona ner de kritiserade konservativa stromningarna i tidigare ministarer. Sparre var en man som blev kand for att sakna en markerad politisk standpunkt, men var dock alltjamt konservativ. Mot bakgrund av de revolutionara stromningarna som var starka 1848 presenterade Sparres regering ett halvliberalt representationsforslag samma ar. Nar revolutionen ebbat ut tog regeringen tillbaka forslaget och istallet foljde en reaktionar politik dar Sparre bland annat foreslog vid 1853?54 ars riksdag att tryckfrihetsforordningen skulle exkluderas fran Sveriges grundlagar . Under riksdagen 1853?1854 blev han, liksom sina sju regeringskollegor, stalld infor riksratt pa grund av bristande tillmotesgaende mot bondestandet i fraga om forenkling av grundskatten . Han frikandes dock i detta som blev sista riksrattsatalet i svensk historia.

Sparre avgick som justitiestatsminister 1856 och var fran samma ar och till 1867 president i Svea hovratt . Aren 1857?1865 var han ordforande i riksgaldsfullmaktige och 1864?1886 riksmarskalk . Han var tillforordnad universitetskansler vid Lunds universitet fran 1857 och ordinarie universitetskansler vid Lunds och Uppsala universitet 1859?1871. Han var ocksa ledamot av Vitterhetsakademien (1848), Vetenskapssocieteten i Uppsala (1848), Vetenskapsakademien (1855), Fysiografiska sallskapet i Lund (1860) och hedersledamot av Lantbruksakademien (1853). ^{[ 1 ]} Han var juris hedersdoktor vid Lunds universitet (1868) och filosofie hedersdoktor vid Kopenhamns universitet (1879). Ar 1848 utnamndes han till En av rikets herrar och han var fran 1858 ordforande i Serafimerordensgillet . Han var aven kommendor av Nordstjarneorden . Sparre ar begravd pa Norra begravningsplatsen utanfor Stockholm. ^{[ 2 ]}

Familj [ redigera | redigera wikitext ]

Han var son till majoren greve Gustaf Adolf Sparre och grevinnan Ebba Charlotta Bonde samt sonson till generallojtnanten Johan Sparre och dotterson till riksradet Carl Bonde . Han var gift med kusinen Sofia Bonde af Bjorno fran 1830 och far till dottrarna Ebba Ulrica, mor till Sigrid Leijonhufvud , och Sophie Gustafva, gift med hans brorson Gustaf Sparre .

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Svenska utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

• Riddare och kommendor av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden), 26 juni 1850. ^{[ 3 ]}
• Kommendor med stora korset av Nordstjarneorden , 27 november 1848. ^{[ 3 ]}
• Kommendor av Nordstjarneorden , 10 april 1848. ^{[ 3 ]}
• Riddare av Nordstjarneorden , 22 november 1841. ^{[ 3 ]}

Utlandska utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

• Riddare av Badiska Fidelitas ordern , 1882. ^{[ 3 ]}
• Riddare av Danska Elefantorden , 28 juli 1869. ^{[ 3 ]}
• Storkorset av Norska Sankt Olavs orden , 21 september 1852. ^{[ 3 ]}
• Kommendor av forsta klassen av Osterrikiska Sankt Stefansorden , 1885. ^{[ 3 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Sparre, Gustaf Adolf Vive , 1904?1926.

• Svenskt biografiskt lexikon
• Artikel i Svenska man och kvinnor , del 7, Stockholm: Albert Bonniers forlag, 1954, s. 143f

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Gustaf Sparre (justitiestatsminister) .
  Bilder & media