Gustaf
Cronhielm af Flosta
, fodd
Cronhielm
18 juli
1664
i
Stockholm
, dod dar
3 juni
1737
, var en svensk greve, ambetsman,
kanslipresident
och
riksrad
.
Gustaf Cronhielm foddes i Stockholm som son till
Polycarpus Cronhielm
. Denne var fodd med namnet Krumbygel i
Sachsen
. Han kom till Sverige och erholl da
adelskap
och
friherrelig
vardighet. Modern, Hebbla Standorph, kom fran
Danzig
.
Han hade genom familjens stallning goda mojligheter for att utbilda sig. Aren 1677?1682 studerade han vid
Uppsala universitet
, fortsatte han studierna vid
Riksarkivet
och reste sedan till
London
, dar han uppeholl sig i tre ar, och darefter till
Paris
.
Ar 1686 utnamndes han till
kammarjunkare
vid hovet i
Wurttemberg
. Aret darpa kallade kung
Karl XI
honom tillbaka och erbjod honom forst tjanst som
hovjunkare
och darefter som kronprins
Karls
kammarherre
. Under nagra ar var han kronprinsens larare.
Ar 1698 avled Cronhielms fader, varefter han overtog dennes befattning som
landshovding
i
Vastmanlands lan
. Han borjade snart intressera sig for politiken och 1710 hade han gjort sig kand som
riksdagsman
och vice
lantmarskalk
. Han blev utnamnd till
hovkansler
,
kungligt rad
,
kanslirad
och ordforande i
lagkommissionen
samma ar. Aren 1713?1714 var han
Lunds universitets
kansler och blev 1719 kansler vid Uppsala universitet. Efter att Karl XII avlidit blev Cronhielm president i
Kommerskollegium
och den 15 maj 1719
kanslipresident
. Han motsatte sig arvprinsen
Fredriks
inblandning i utrikespolitiken och avskedades fran bada ambetena av drottningen den 12 december 1719. Pa grund av sitt goda namn fick han dock komma tillbaka som riksrad redan aret darefter. Som radets framste juridiske expert bidrog han till utformningen av adelsprivilegiernas tillampning och krigsmaktens reorganisation.
Cronhielm minns framst for sitt inflytande pa
1734 ars lag
, vilken annu 2019 ligger till grund for ratten i Sverige och Finland. Nar han blev ordforande i lagkommissionen 1710 hade den redan verkat i 24 ar och de flesta balkar var redan utarbetade. Under Cronhielms tid tillkom
handelsbalken
och de processuella reglerna, dessutom omarbetades texterna. Cronhielms stora insats var spraklig-stilistisk: "Den koncisa och foredomligt knappa stil som praglar lagstadgandena ar i hog grad" hans fortjanst. Han fann klara formuleringar och foljde ofta de medeltida lagarnas stil.
[
3
]
Han formulerade de beromda raderna i Handelsbalken 18:5: ”Syssloman njute skalig arvodes lon, sa ock vedergallning for det, som han a annans arender ratteligen kostat haver.” Dessa ord utgor annu sjalva grunden for all advokatverksamhet i Sverige och
Finland
.
Ar 1712 upphojdes Cronhielm till greve med namnet Cronhielm af
Flosta
. (Nummer 55, introducerad 1719). Med sin forsta hustru grevinnan Maria
Wallenstedt
,
Lars Wallenstedts
dotter, fick han sexton barn, varav elva blev vuxna. Far till Hedvig Charlotta Cronhielm af Flosta gift forsta gangen med Friherre Axel Julius Coyet, och i sitt andra aktenskap med Friherre
Axel Eric Roos
, Carl Cronhielm af Flosta; Lars Cronhielm af Flosta; Magdalena Sibilla Cronhielm af Flosta, Ulrika Eleonora Cronhielm af Flosta; Gustaf Cronhielm af Flosta; Maria Christina Cronhielm af Flosta; Lt. Gen. Johan Cronhielm af Flosta, till Vi; Regina Catharina Cronhielm af Flosta; Sofia Fredrika Cronhielm af Flosta; och Hebbla Maria Christina Cronhielm af Flosta
Hans andra hustru var friherrinnan Henrietta Beata
Horn af Marienborg
. De hade inga gemensamma barn. Hon hade tidigare fem barn, varav tre nadde vuxen alder och en dotter gifte sig med sin styvbror.
Den grevliga atten
Cronhielm af Flosta
dog ut ar 1904 med Carl, en barnlos ankling.
- Svenska man och kvinnor
, del 2, Stockholm: Albert Bonniers forlag, 1944, s.136f