Latex utvinns ur gummitradet
Gummi
ar en grupp
polymera
organiska
amnen med
elastiska
egenskaper som ingar i gruppen
elaster
. De ar
polyterpener
, det vill saga polymerer av
isoprenenheter
. Gummi tillverkas traditionellt av mjolksaften fran trad, och kallas da
naturgummi
, men idag ar
syntetiskt gummi
vanligare. Syntetiskt gummi tillverkas genom
polymerisering
av
monomerer
fran (i forsta hand)
petroleum
.
Naturgummi
fas fran den trogflytande
mjolksaften
,
latex
, fran ett antal olika tradarter. Det viktigaste av dessa ar
Hevea brasiliensis
. Vid utvinning skar man skaror i tradens bark och samlar upp gummivatskan i en behallare som satts fast under skaran (ofta en halva av skalet fran en
kokosnot
). Gummi som tas fran
gummitradet
anvands industriellt vid tillverkning av olika material. Gummi fran vissa andra vaxter anvands som foda och som
klister
, se
gummi arabicum
. En med gummi beslaktad produkt ar
guttaperka
. Ett annat liknande amne ar
gummigutta
.
Gummitillverkningen karakteriseras av den s.k.
vulkaniseringen
, eller vulkningen. Denna innebar att de langa molekylkedjorna i utgangsmaterialet tvarbinds, ofta med hjalp av
svavel
. Gummimaterialen liknar i det har avseendet
hardplasterna
, men gummi har farre tvarbindningar. Genom att valja materialsammansattning kan gummimaterialen tilldelas egenskaper inom ett mycket brett omrade, fran de allra mjukaste till harda och styva material.
Vanliga produkter av, eller med bestandsdelar av gummi ar
dack
, gummi
lister
,
gummisnoddar
,
harband
,
kondomer
(som ibland i vardagssprak kallas "gummi"),
leksaker
, maskin
remmar
,
radergummin
, fjaderelement, vibrationsdampare, slangar,
packningar
, transportband,
stovlar
,
gasmasker
och mycket annat.
Som material i avancerade hydraulsystems tatningselement, dar
ricinolja
anvands, ar naturgummi overlagset andra material, tack vare naturgummits hoga elasticitet och bestandighet mot ricinolja.
Hardheten hos naturgummi ar vanligtvis 50-60 shore. Elasticitetsmodulen hos gummi ar beroende av hardheten och formfaktorn och kan variera fran 500 till 3000 N/cm
2
. Naturgummi bor inte utsattas for storre tryckpakanning an 100N/cm
2
och storre skjuvpakanning an 40N/cm
2
.
IRHD (
International Rubber Hardness Degrees
) ar en norm for matning av gummis hardhet.
Foljande lista hamtas fran Karlebos Materiallara (2014)
[
1
]
- Styrenbutadiengummi (SBR)
bestar i huvudsak av en
sampolymer
av
butadien
och
styren
. Det utvecklades under andra varldskriget som ersattning for naturgummi. Det har nagot battre varmebestandighet och nagot hogre dampning an naturgummi, men samre lagtemperaturegenskaper.
- Butadiengummi (BR)
baseras pa polybutadien. Det ar svarare att bearbeta an naturgummi, men har nagot battre slitstyrka. Det anvands i bildack i blandning med andra gummityper, och som inblandning i
termoplaster
, dar det hojer
slagsegheten
.
- Isoprengummi (IR)
baseras pa syntetiskt framstalld cis-polyisopren. Det ersatter ibland naturgummi.
- Butylgummi (IIR)
baseras pa en sampolymer mellan isobuten och
isopren
. Det har hog dampning vid rumstemperatur, och ett hogt
diffusionsmotstand
for gaser. Den senare egenskapen gor butylgummit idealt for innerslangar i dack.
- Etenpropengummi (EPDM)
baseras pa en tvarbunden sampolymer av
eten
,
propen
och en
dien
-monomer. Det ar ozonbestandigt och erbjuder god varme- och kemikaliebestandighet till relativt lagt pris. Det anvands framst till olika detaljer utomhus, som exempelvis byggnadslister, kabelholjen, och bildetaljer.
- Nitrilgummi (NBR)
baseras pa en sampolymer mellan butadien och akrylnitrit. Det ar den gummityp som vanligen anvands for packningar, membran, slangar, och andra detaljer som har kontakt med bensin och oljor.
- Kloroprengummi (CR)
baseras pa en polykloropren, och har jamfort med naturgummi battre bestandighet mot varme,
ozon
, bensin och oljor. Oljebestandigheten ar dock inte lika bra som for nitrilgummi. Kloroprengummi anvands exempelvis till ytterskikt pa slangar, kabelholjen, balgar, och varmebestandiga transportband.
- Uretangummi (U)
baseras pa polyuretan. Polyuretangummi har mycket goda mekaniska egenskaper, och anvands darfor till slitdetaljer, packningar for hoga tryck, massivhjulsbelaggningar m.m.
- Silikongummi (S)
baseras pa tvarbundna polysiloxaner, och ar anvandbart over ett storre temperaturintervall (-120 °C till 225 °C) an andra gummityper. Det har dock daliga mekaniska egenskaper, begransad oljebestandighet och hydrolyskanslighet.
- Klorsulfonetengummi (CSM)
har god bestandighet utomhus, och anvands i lacker, gummerad vav, lister och slangholjen.
- Kloretengummi (CM)
har egenskaper och anvandningsomraden som liknar klorsulfonetengummits.
- Akrylgummi
(
ACM
eller
AEM
, akrylenetengummi) anvands framst till detaljer i kontakt med oljor i temperaturer upp till 175 °C. Akrylgummi svaller ofta till en viss grad vid anvandning i olja, men bibehaller anda sin funktion.
- Epiklorhydringummi
(
ECO
eller
EC
) ar olje- och vaderbestandigt, och anvands till bland annat tatningar, membran och som mellanskikt i bransleslangar.
- Eten-vinylacetatgummi
(
EAM
eller
EVA
) har god varme- och vaderbestandighet, och anvands i kablar, profiler, tatningar och i manga sportartiklar.
- Polysulfidgummi
(
T
) har mycket god oljebestandighet, men daliga mekaniska egenskaper. Det anvands framst i elastiska
fogmassor
.
- Fluorgummi
(
FKM
) baseras pa en tvarbunden sampolymer av hexafluorpropen och vinylidenfluorid eller terapolymer av dessa samt
tetrafluoreten
. Polysulfidgummi har samma varmebestandighet som silikongummit, men ar dessutom olje- och kemikaliebestandigt. Vid hoga temperaturer okar dock kansligheten mot vatten och syror, och vid laga temperaturer far polymeren samre egenskaper. Den ar dyr, och anvands i sma detaljer med hoga krav pa varme- och oljebestandighet.
- Propenoxidgummi
(
PO
) har god bestandighet mot varme, kyla och ozon. Det anvands bland annat till vibrationsisolatorer for bilmotorer vid hoga temperaturer.
- Fluorsilikongummi
(
FVMQ
eller
FMQ
) har battre oljebestandighet an silikongummi, men samre varmebestandighet och ett betydligt hogre pris.
- svensk term
: gummi
- definition
: elast som kan tvarbindas eller redan ar tvarbunden sa att den blir till storsta delen oloslig, men kan svalla, i kokande losningsmedel sasom bensen, metyletylketon eller azeotrop blandning av etanol och toluen
- anmarkning
: Gummi i tvarbundet tillstand kan inte latt formas om till bestaende, stabil form under inverkan av varme eller mattligt tryck. Ett provstycke av gummi i tvarbundet tillstand och utan utdrygningsmedel atergar inom 1 minut till mindre an 1,5 ganger sin ursprungliga langd efter att ha blivit tojt vid normal rumstemperatur till sin dubbla langd och kvarhallet i uttojt tillstand under 1 minut fore avlastning.
- ekvivalensanmarkning
: Den tyska termen Gummi motsvarar vulkat gummi och den tyska termen Kautschuk motsvarar ovulkat gummi.
- ^
Leijon, Willy, red (2014).
Karlebo Materiallara
Wikimedia Commons har media som ror
Gummi
.
- Friberg, Gunnar (1975).
Gummiboken
. Stockholm: Esselte studium.
Libris
7225773
.
ISBN 91-24-25652-8
- Millqvist, Folke (1988). ”Gummiindustrins framvaxt i Sverige”.
Dædalus (Stockholm)
1988(57),: sid. 109-126 : ill.. ISSN 0070-2528.
ISSN
0070-2528 ISSN 0070-2528
.
Libris
2834252
- Nilsson Staffan, red (1990).
Indianer, galoscher och rymdraketer: den markliga historien om ett oumbarligt konstruktionsmaterial
. Stockholm: Sveriges gummiindustriforen.
Libris
1186140