For andra betydelser, se Guld (olika betydelser) .

Guld
Nummer 79 Tecken Au Grupp 11 Period 6 Block d
Ag ↑ Au ↓ Rg Platina ← Guld → Kvicksilver     [ Xe ] 4f 14 5d 10 6s 1             79 Au                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	196,96655 u
Utseende	metalliskt gul
Fysikaliska egenskaper
Densitet	19,3 g/cm 3 [ 1 ]
Aggregationstillstand	Fast
Smaltpunkt	1 337,33  K (1 064,18 °C) [ 2 ]
Kokpunkt	3081 K (2808 °C) [ 3 ]
Molvolym	10,21 × 10 ?6 m³ / mol
Smaltvarme	12,55 kJ / mol
Angbildningsvarme	334,4 kJ / mol
Atomara egenskaper
Atomradie	135 pm
Kovalent radie	144 pm
van der Waalsradie	166 pm
Jonisationspotential	Forsta: 890,1 kJ/mol Andra: 1 980 kJ/mol ( Lista )
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[ Xe ] 4f 14 5d 10 6s 1
e ? per skal	2, 8, 18, 32, 18, 1
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstand	3 , 1 (neutral)
Elektronegativitet	2,54 ( Paulingskalan )
Diverse
Kristallstruktur	Ytcentrerad Kubisk (fcc)
Ljudhastighet	1 740 m/s
Elektrisk konduktivitet	45,5 · 10 6 A /( V × m )
Mohs hardhet	2,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Guldisotoper Nuklid NF t 1/2 ST SE (M eV ) SP 195 Au syntetisk 186,1 d ε 0,227 195 Pt 196 Au syntetisk 6,1669 d ε β - 1,506 0,686 196 Pt 196 Hg 197 Au 100 Stabil 198 Au syntetisk 2,69517 d β - 1,372 198 Hg 199 Au syntetisk 3,169 d β - 0,453 199 Hg
SI-enheter och STP anvands om inget annat anges.

Guld ( latin : aurum ) ar ett grundamne och mineral , med den kemiska beteckningen Au och atomnummer 79. Det ar en adelmetall tillhorande koppargruppen . Guld ar en overgangsmetall .

Den ar en tung , gulglansande och smidbar metall, egenskaper som under historien gjort den eftertraktad. Den har anvants som betalningsmedel , vardebestandig tillgang , som smycken , for pakostad utsmyckning och bestandigt blanka ytor . Metallen finns som korn och klumpar i berggrunden , i underjordiska adror och i guldrik alluvialjord . I manga kulturer ses guld som den mest vardefulla metallen, vilket aven lett till att forsta pris i tavlingssammanhang motsvaras av guldmedalj (med mer eller mindre faktiskt guldinnehall ).

Egenskaper och betydelse [ redigera | redigera wikitext ]

Guld ar kompakt, mjukt, glansande och den mest formbara och kemiskt taliga av alla kanda metaller. Rent guld har en klart gul farg som traditionellt har ansetts tilltalande, men ar sa mjukt att det ensamt knappast duger till nagon teknisk anvandning. Hardheten kan dock okas genom legering med mindre mangder av andra metaller och guldet blir da anvandbart i manga sammanhang. Smyckesguld ar oftast 18  karat och i Sverige vanligen 75 procent guld, 16?17 procent koppar och 8?9 procent silver. Smyckesguld forekommer i ett flertal farger, som fargat guld .

Guld brukar symbolisera bestandighet, varde och excellens, och har anvants symboliskt speciellt av adel , statssymboler och i religiosa sammanhang. Detsamma kan galla vigselringar . I flera fall ses guld som "det fornamsta", sasom med guldmedalj .

Modern anvandning inom industrin inkluderar produkter som anvands inom tandvard och elektronik, dar guld traditionellt har anvants pa grund av dess goda resistens mot oxiderande korrosion . ^{[ 4 ]}

I begransad omfattning har guld aven anvants medicinskt vid behandling av vissa sjukdomar.

Guldets speciella egenskaper och sallsynthet har gjort det eftertraktat och hogt varderat. Darfor har guld i sig fungerat som betalningsmedel sedan urminnes tider och anvants till mynt . Guldforemal over 1 g brukar markas med lagreglerad kontrollstampel som ska garantera finhet i karat eller promille samt ange tillverkare. Sedan 1999 ska legeringen innehalla minst 9 karat (375) for att fa kallas akta guld.

Guld ar bas for den monetara standard som anvants av Internationella valutafonden (IMF) och Bank for International Settlements (BIS). ISO:s valutakod for guldtackor ar XAU. Vid avrakning mellan telefonforvaltningar for internationella samtal anvands av alla lander taxor satta i guldfranc som gemensam vardebestandig jamforelse valuta . (Se vidare Internationella Teleunionen .) Historiskt har guld ofta varit basen i olika landers myntfot .

Priset pa guld varierar over tid och satts pa internationella ravaruborser . Den 22 mars 2013 uppgick vardet till cirka 336 kronor/gram, eller 1607,75 USD /oz. Ett troy ounce , som adelmetaller mats i, ar 31,103 476 8 gram. ^{[ 2 ]} Det totala vardet av allt utvunnet guld pa jorden uppgar till 9 500 miljarder USD. ^{[ 5 ]} Det ar inte ens 1 procent av guldet i jordskorpan och i varldshaven .

Guldets bestandighet och hoga pris gor att atervinning av guld fran uttjanta elektronikprodukter ar en lukrativ verksamhet.

Fysikaliska och kemiska egenskaper [ redigera | redigera wikitext ]

Kompakt guld utmarker sig genom sin karakteristiska gula farg och starka glans. Kompakt guld har densiteten 19,3 g/cm³, ^{[ 1 ]} bland de tyngsta metallerna. Guld hor till de basta ledarna for elektricitet , dock ej som silver och koppar . Guld har atomvikten 196,97  u och upptrader som metall, men aven som katjonerna Au ⁺ och Au ³⁺ . Guld har mycket svart att forena sig med syre , oavsett temperatur. Pa grund av detta hor guldet till de adlaste metaller som finns.

Guld loses ej av vanliga syror, men blandningen kungsvatten loser guld. Ett fatal amnen reagerar med guld, daribland natriumcyanid och kaliumcyanid . Guld legerar sig spontant med kvicksilver i vanlig rumstemperatur som amalgam , vilket har anvants vid primitiv anrikning , bland annat i utvinning i Sydamerika . Kvicksilvret har sedan traditionellt avlagsnats genom forangning vid upphettning, vilket dock ger allvarliga halsoproblem vid hanteringen samt miljoeffekter . Legeringsbenagenheten ar sa stor att smycken av guld skadas vid kontakt med redan sma droppar kvicksilver, t.ex. fran en sonderslagen kvicksilvertermometer. Detta kraver atgard av guldsmed for desinfektion av smycket.

Guld kan gjutas och ar den mest smidbara och duktila av alla metaller. ^{[ 6 ]} Ett enda gram kan slas ut till ett kvadratmeterstort blad eller dras till 3000 m trad. Bladguld kan hamras tunt nog, mindre an 100  nm tjockt, for att bli genomskinligt. Ljuset som skiner igenom blir gronblatt da guld reflekterar gult och rott. ^{[ 7 ]}

Guld reflekterar, forutom synligt ljus, infrarod stralning battre an exempelvis silver, och anvands darfor for battre temperaturtalighet i rymdtillampningar ^{[ 8 ]} , sasom kommunikationssatelliter .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Guld ar en av de fa metaller som forekommer naturligt som klimpar, och torde ha varit en av de forsta metallerna att tas i bruk av manniskan, da det tillater bearbetning utan uppvarmning. I Egypten sande man tidigt expeditioner till Nubien dar man utvann guld med slavarbete. Den egyptiska guldsmedskonsten nadde en niva som endast med svarighet kan kopieras idag. ^{[ 9 ]} De forsta europeiska guldforemalen dyker upp under femte artusendet fore Kristus. De aldsta svenska guldforemalet ar en guldspiral patraffad i en hallkista i Jallby i Vastergotland fran Senneolitisk tid. ^{[ 10 ] [ 11 ]} I Mellansverige utgors det aldsta guldforemalet av en guldtrad fran en grav i Sommarange, Viksta socken , patraffad 2003 och daterad till 1.880?1.630 f.Kr. ^{[ 12 ]}

Guld har anvants till smycken sedan forhistorisk tid, i Sverige i minst 4 000 ar. Pa Historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage fran Mone socken i Vastergotland , daterad till 400-talet e.Kr. beskadas tillsammans med andra arkeologiska guldforemal fran tiden 350 ? 500 e.Kr.

Den forsta myntningen av guldmynt skedde troligen i Mindre Asien , cirka 600 f.Kr. ^{[ 10 ]}

Medeltiden [ redigera | redigera wikitext ]

Maliriket i Afrika var kant over hela den gamla varlden pa grund av de stora mangderna guld. Mansa Moussa , harskare over riket ( 1312 ? 1337 ) blev omtalad for sin extravaganta hajj till Mekka ar 1324 . ^{[ 13 ]}

Nya tiden [ redigera | redigera wikitext ]

Under medeltiden gick den europeiska guldproduktionen starkt ned. De flesta manniskor fran Europa sokte sig till Mexiko och Brasilien , som under 1700-talet lamnade storre delen av allt guld som producerades i varlden. Under tiden 1691?1800 kom fran Brasilien guld till omkring 2 115 miljoner kronors varde. Betydande guldmangder traffades redan tidigt i Peru , dar inkariket samlat kolossala, sedermera av spanjorerna rovade skatter, vidare i Chile och Colombia . I de forkolumbianska kulturerna anvandes guld framst till foremal for religiost bruk. Inkafolket sag guld som solgudens Intis tarar.

1800-talet och framat [ redigera | redigera wikitext ]

I borjan av 1800-talet gick guldproduktionen ned till ett relativt minimum, tills aterupptackten av de givande alluviallagren pa ostra sluttningen av Uralbergen medforde en ny okning. 1845 var Rysslands guldproduktion nastan dubbelt sa stor som Sydamerikas.

Ett annu storre uppsving medforde upptackten av Kaliforniens och Australiens guldrika svamlager (1848 och 1851). Efter ut vaskningen av de rikaste lagren borjade brytningen av de maktiga guldforande kvartsgangarna pa Sierra Nevadas vast- och ostsluttningar. Den beromda Comstockgangen lamnade 1860?1875 guld till ett varde av 300 miljoner kronor. Kalifornien lamnade redan forsta aret for 38 miljoner kronor guld, och produktionen uppnadde 1853 sitt maximum med 246 miljoner kronor. Sedan dess har Kaliforniens guldproduktion alltjamt sjunkit och ar numera knappast namnvard. Australiens guldproduktion nadde sin hojdpunkt i Victoria 1857 med omkring 88 ton. 1891 hade den gatt ned dar till 18 ton.

Nasta for varldsproduktionen betydande guldfynd gjordes i Witwatersrand i sydafrikanska Transvaal 1882?1886. Under 1900-talet blev omradet varldens storsta producent av guld. Vid mitten av 1970-talet kom 40 procent av varldens guld darifran. Sedan dess har omradets betydelse for guldproduktionen minskat kraftigt, bade for att uttaget har minskat och for att nya gruvor har oppnats i andra lander. 2021 finns dock fortfarande 44 guldgruvor i omradet, bland dem varldens djupaste guldgruva Savuka som ar 3 777 meter djup. ^{[ 14 ]}

1896 upptacktes de rika guldfalten vid Klondike och Yukonfloden . 1897 lamnade de for 9 miljoner, 1898 for 30 miljoner och 1900 for 73 miljoner kronor av den adla metallen.

Fynd av guldforemal [ redigera | redigera wikitext ]

Enskilda personers fynd av foremal fran fore 1850 av guld eller annan adlare metall i fornlamningar i Sverige ska enligt lag obligatoriskt erbjudas staten for inlosen genom Riksantikvarieambetet .

Anvandning [ redigera | redigera wikitext ]

70 procent av det guld som efterfragades 2010 gick till smycken, 11 procent anvandes industriellt och 13 procent blev rena investeringsobjekt som exempelvis mynt och guldtackor . ^{[ 15 ]}

I industrin anvands guld bland annat av juvelerare och guldsmeder , urmakare , galvanoplastiker, forgyllare , glas- och porslinsfabrikanter, tandtekniker och fotografer . Bland forgyllningsmetoder (se forgyllning ) har den galvaniska storsta betydelsen. Storleksordningen for belaggningstjocklek ar vid galvanisk forgyllning ar 2 μm, gulddouble 4 μm och mekanisk platering 8 μm.

Amnet ar godkant som livsmedelstillsats med E-nummer E 175 och anvands bland annat i vissa viner av champagnetyp och i den tyska alkoholdrycken Danziger goldwasser . ^{[ 16 ]}

Guld har en konduktivitet ? elektrisk ledningsformaga ? som ar hogre an de flesta metaller, men lagre an till exempel koppar . Dess renhet och bestandighet mot oxidation , och mojligheten att gora mycket tunna tradar, gor att man vanligen har guld platering vid kontaktytor. Guldplatering anvands ofta i telekom och HiFi-produkter men platering drabbas av notning, da guld ar relativt mjukt jamfort med andra adelmetaller.

Imitationer [ redigera | redigera wikitext ]

Guldets varde och speciella farg har skapat intresse att gora andra material som efterliknar guld men till ett lagre pris, for dekoration, av tekniska skal och aven i bedragligt syfte. Upptackt forsvaras av att akta guld forekommer i olika fargade legeringar .

Detta kan ske genom utblandning av guldet eller forgyllning av ett mindre adelt material. Forgyllt silver ska markas som silver. Arkimedes lar ha fatt ett bekant kungligt uppdrag att avsloja en bedraglig guldsmed som blandade ut guldet, och kontrollerade foremalets densitet .

Material som saknar guldinnehall ar exempelvis Coopers guld och Nordiskt guld . Aven kopparlegeringar som massing , tombak , gulmetall , brons och malm samt naturligt forekommande " kattguld " forvaxlas ibland med akta guld.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Alkemi
• Fargat guld
• Forgyllning
• Guldsmedskonst
• Gulddragare
• Guldrusch
• Guldvaskning
• Guldallergi
• Guldmedalj
• Guldskiva
• Investeringsguld
• Internetguld
• Karat
• Konfliktresurs
• Kungsvatten
• Midas
• Mineral
• Myntfot
• Periodiska systemet
• Rott guld
• Tandguld
• Vitt guld

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Nationalencyklopedin . Bra Bocker. 1989. sid. 172. ISBN 91-7024-621-1  
• Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundamnen & foreningar . Bonniers. sid. 29. ISBN 91-34-50893-7  
• ”Guld-silver-platina: Lilla faktaboken om de adla smycken du moter i din guldsmedsbutik” . http://www.silvervingar.se/Guld-silver-platina%20stamplar.pdf . Last 5 juni 2015 .  
• ”Forordning (1999:780) om handel med adelmetallarbeten” . SFS . http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-1999780-om-hande_sfs-1999-780/?bet=1999:780 .  
• ”Lag (1999:779) om handel med adelmetallarbeten” . SFS . http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1999779-om-handel-med-a_sfs-1999-779/ .  
• ”ANNEXES I AND II TO THE CONVENTION ON THE CONTROL AND MARKING OF ARTICLES OF PRECIOUS METALS” . Arkiverad fran originalet den 28 augusti 2008 . https://web.archive.org/web/20080828072532/http://www.hallmarkingconvention.org/pdf/pmc-w-02-2000-rev-amended-annexes.pdf .  

Denna artikel ar delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , 1904?1926 ^{( Not )} .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Guld .
  Bilder & media

v   ?   r Periodiska systemet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18   1   H He   2   Li Be B C N O F Ne   3   Na Mg Al Si P S Cl Ar   4   K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr   5   Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe   6   Cs Ba Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn   7   Fr Ra Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Metaller Halvmetall Icke-metaller Okanda kemiska egenskaper Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Overgangsmetall Ovrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Adelgas

v   ?   r Smycken Varianter Ankelkedja  · Armband  · Bindi  · Bolo  · Brosch  · Baltesspanne  · Diadem  · Ferroniere  · Halsband  · Harspanne  · Kravattnal  · Krona  · Magkedja  · Manschettknappar  · Pendang  · Pin  · Ring  · Skjortnal  · Slipsnal  · Tiara  · Ur ( armbandsur  · fickur )  · Orhangen Hantverkare Guldsmed  · Juvelerare  · Silversmed  · Urmakare Material Aventurin  · Diamant  · Elfenben  · Guld  · Jade  · Jaspis  · Karneol  · Korall  · Kvarts  · Lapis lazuli  · Mansten  · Opal  · Palladium  · Platina  · Parla  · Parlemor  · Rodium  · Rubin  · Safir  · Silver  · Smaragd  · Topas Termer Bijouterier  · Carat Relaterat Piercing  · Mode  · Gemmologi  · Faleristik  · Metallbearbetning Kategori