Guangdong

	Guangdong
kinesiska :	??省 ?
	pinyin : Gu?ngd?ng sh?ng
	Forkortning: ? ( pinyin : Yue)
Typ av omrade :	Provins
Huvudstad:	Guangzhou
Yta:	179 211 km² ; 15:e storst i Kina
Folkmangd: *	104 303 132 (2010) ; Folkrikast i Kina
Befolknings- ; tathet:	582 inv./km²
BNP : *	44 736 ￥/inv.
Provins- ; guvernor :	Wang Weizhong
Parti- ; sekreterare :	Huang Kunming
	Officiell webbplats
	; Guangdongs lage i Kina .
	* Kalla for folkmangd: http://www.geohive.com/cntry/cn-44.aspx ; Kalla for BNP: http://thechinaperspective.com/topics/province/guangdong/ ;

Guangdong ( forenklad kinesiska : ?? ; traditionell kinesiska : 廣東 ; pinyin : gu?ngd?ng ; Jyutping : gwong2 dung1 ), tidigare kant som Kwangtung eller Kanton , ar en provins i sodra Kina vid kusten till Sydkinesiska havet . Huvudstad ar Guangzhou .

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Provinsen har en 4 300 km lang kustlinje till Sydkinesiska havet dar den gransar till de speciella administrativa regionerna Hongkong och Macao som ligger pa var sin sida om den vik i vilken Parlfloden ( Zhujiang ) mynnar ut. I norr gransar Guangdong till Guangxi , Hunan , Jiangxi och Fujian . Langst i soder ligger halvon Leizhou .

Sprak och kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Guangdong ar en sprakligt och kulturellt splittrad region och en rad olika kinesiska dialekter talas i provinsen. Den kantonesiska dialekten och kulturen dominerar i Parlflodsdeltat i centrala Guangdong och kantonesiskan har av havd varit det mest prestigefyllda spraket i regionen, vilket aven paverkat resten av Kina genom kantopopen och hongkongfilmen . Kantonesiskan skiljer sig fran det nordkinesiska standardspraket lika mycket som svenska fran tyska men omtalas trots detta som en kinesisk dialekt eller dialektgrupp.

Genom stor utvandring har det kantonesiska koket inte bara blivit kant i resten av Kina utan ocksa spridit sig till resten av varlden.

I prefekturerna Meizhou , Heyuan , Shaoguan och Huizhou i nordostra delen av provinsen finns det stora grupper som talar hakka -dialekten som inte ar omsesidigt begriplig med kantonesiskan. Pa Leizhou -halvon samt i prefekturerna Chaozhou , Shantou , Jieyang och Shanwei vid provinsen ostra kustremsa dominerar olika varianter av minnan -dialekten som ar narmast beslaktad med dialekterna i sodra Fujian -provinsen.

Efter Folkrepubliken Kinas grundande 1949 har standardkinesiskan blivit officiellt sprak och gjort stora inbrytningar i miljoer som tidigare dominerats av olika lokala dialekter. Denna process har accelererat under reformperioden efter 1979, da mandarintalande gastarbetare flyttat in i de framvaxande industristaderna i Guangdong. Detta har lett till att majoritetsbefolkningen i dessa stader inte forstar den lokala dialekten.

Naringsliv [ redigera | redigera wikitext ]

Guangdong ar en av Kinas ekonomiskt viktigaste provinser och manga ekonomiska reformer har provats fram har, inte minst oppnandet av de ekonomiska frizonerna i Shenzhen och Zhuhai . Narheten till Hongkong har ocksa starkt bidragit till den ekonomiska utvecklingen. Provinsen ar inte bara Kinas ledande exportor av varor utan ocksa den storsta importoren. ^[
1
]

Guangdong har arbetat sig upp inom tillverkningsindustrin fran att ha koncentrats sig pa textilier, leksaker och skor till mer avancerade produkter som informationsteknik och tyngre maskinprodukter. Trots den starka grunden i tillverkningsindustrin sa forvantar sig de lokala myndigheterna att tjanstesektorn kommer att sta far mer an 50 procent av BNP i provinsen ar 2015 och hogteknisk tillverkning for ytterligare 20 procent. ^[
1
]

Det ar framst Parlflodens delta, med stader som Guangzhou, Huizhou , Jiangmen , och Shenzhen, som leder den ekonomiska utvecklingen, medan stora delar av landsbygden fortfarande slapar efter. ^[
1
]

Guangdong ar ocksa ett finansiellt centrum och manga kinesiska foretag ar registrerade pa borsen i Shenzhen. ^[
1
]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Det omrade som idag ar Guangdong-provinsen inforlivades relativt sent i det kinesiska imperiet och provinsens invanare betraktades lange som ociviliserade av nordkineserna. Provinsens nuvarande namn ar en forkortningen av Guangnan donglu (?南?路), det vill saga de "ostra omradena i de utvidgade sodra territorier" som inforlivats under norra Songdynastin . ^[
2
] I och med ett nya maritima handelsvagar oppnades under 1500-talet fick Guangdong tatare kontakt med vasterlandska handelsman och fick gradvis en storre betydelse for Kinas utrikeshandel.

Bade det forsta och det andra opiumkriget brot ut i Guangdong i mitten pa 1800-talet, vilka ledde till att Guangzhou blev en fordragshamn och att Storbritannien upprattade en kronkoloni i Hongkong . Guangdong var ocksa den provins som Taipingupproret utgick ifran pa 1850-talet, aven om rorelsen fick sitt starkaste fotfaste i norra Kina.

I Guangdong fanns under 1920-talet ett militart traningscentrum for Kuomintang -partiet.

Under det kinesiska inbordeskriget etablerade Kuomintang en tillfallig huvudstad i Guangzhou innan de flydde till Taiwan och provinsen var ett av de sista omraden som Folkets befrielsearme erovrade.

On Hainan var fram till 1980-talet en del av Guangdong innan den blev en egen provins. Under senare ar har Guangdongs ekonomi blomstrat, bland annat pa grund av kontakten med Hongkong . Provinsen drabbades hart av SARS -epidemin ar 2003.

Politik [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Politik i Guangdong

Under senare ar har Guangdong blivit kant for sitt relativt tillatande politiska klimat, pa kinesiska kallat Guangdong Xianxiang . ^[
3
] Makten over Guangdong delas, precis som i andra kinesiska provinser, mellan Guangdongs folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernoren, och a andra sidan den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti under ledning av partisekreteraren, som sedan 2022 ar Huang Kunming . I praktiken ar det partisekreteraren som har den hogsta makten i provinsen. Sedan 2021 ar Wang Weizhong guvernor i Guangdong.

Administrativ indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Provinsen ar indelad i tva stader pa subprovinsiell niva samt nitton stader pa prefekturniva . ^[
4
]

Nr	Namn	Kinesiska	Pinyin	Huvudort

? Subprovinsiella stader ?
9	Guangzhou	廣州市	Gu?ngzh?u shi	Yuexiu
21	Shenzhen	深?市	Sh?nzhen shi	Futian
? Stader pa prefekturniva ?
1	Qingyuan	?遠市	Q?ngyu?n shi	Qingcheng
2	Shaoguan	韶關市	Shaogu?n shi	Zhenjiang
3	Heyuan	河源市	Heyuan shi	Yuancheng
4	Meizhou	梅州市	Meizh?u shi	Meijiang
5	Chaozhou	潮州市	Chaozh?u shi	Xiangqiao
6	Zhaoqing	肇慶市	Zhaoqing shi	Duanzhou
7	Yunfu	雲浮市	Yunfu shi	Yuncheng
8	Foshan	佛山市	Fosh?n shi	Chancheng
10	Dongguan	東莞市	D?nggu?n shi	Nancheng
11	Huizhou	惠州市	Huizh?u shi	Huicheng
12	Shanwei	汕尾市	Shanw?i shi	Chengqu
13	Jieyang	揭陽市	Ji?yang shi	Rongcheng
14	Shantou	汕頭市	Shantou shi	Jinping
15	Zhanjiang	湛江市	Zhanji?ng shi	Chikan
16	Maoming	茂名市	Maoming shi	Maonan
17	Yangjiang	陽江市	Yangji?ng shi	Jiangcheng
18	Jiangmen	江門市	Ji?ngmen shi	Pengjiang
19	Zhongshan	中山市	Zh?ngsh?n shi	Dongqu
20	Zhuhai	珠海市	Zh?h?i shi	Xiangzhou

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b c d ] The China Perspective - Guangdong Arkiverad 6 oktober 2013 hamtat fran the Wayback Machine .
^ Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 233.
^ Local People’s Congresses in China: Development and Transition , Young Nam Cho, Cambridge University Press
^ GeoHive - China, Guangdong Arkiverad 14 mars 2014 hamtat fran the Wayback Machine .

[Perspective-1] [ a b c d ] The China Perspective - Guangdong Arkiverad 6 oktober 2013 hamtat fran the Wayback Machine .

[2] Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 233.

[3] Local People’s Congresses in China: Development and Transition , Young Nam Cho, Cambridge University Press

[4] GeoHive - China, Guangdong Arkiverad 14 mars 2014 hamtat fran the Wayback Machine .

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]