Grupp
I en grupp ar individer forbundna till varandra genom sociala relationer. Betydelse ? samling individer med nagot gemensamt Etymologi ? franska groupe ( italienska gruppo ) Specialuttryck ? socialgrupp (inom sociologi )

For andra betydelser, se Grupp .

Grupp ( franskans groupe ; ytterst fran italienskans gruppo , 'skara', 'hop', 'underavdelning' ^{[ 1 ]} ) ar en term som bland annat anvands inom samhalls- och beteendevetenskap . Dar syftar ordet pa (en samling) individer med nagot gemensamt. ^{[ 1 ]}

Inom sociologin anvands termen ? ofta beskrivet som socialgrupp ? for en samling av individer som delar bestamda karakteristika, samverkar med varandra, accepterar forvantningar och forpliktelser som medlemmar i gruppen samt delar en gemensam identitet .

Olika gruppbegrepp [ redigera | redigera wikitext ]

Begreppet grupp anvands i regel i samband med definierandet av samverkande individer, vilka har bestamda inbordes relationer. ^{[ 1 ]} Ofta fortydligas typen av grupp genom mer specifika ord: ^{[ 1 ]}

• Primargrupp ? liten och med personliga relationer (exempelvis inom familjen , bland vanner och arbetskollegor emellan)
• Sekundargrupp ? storre, och gruppmedlemmarna behover inte kanna varandra (exempelvis inom en fackforening ). Gruppen definieras av medlemmarnas gemensamma mal och normer . Den kan ocksa kannetecknas av deras snarlika sociala status (se nedan). Se aven referensgrupp .
• Sjalvstyrande grupp ? exempel kan vara ett kollegium /arbetslag som via delegering hanterar en stor mangd ansvar och befogenheter.
• Experimentgrupp & kontrollgrupp ( referensgrupp ) ? tva gruppdefinitioner vid experimentella undersokningar . Den forstnamnda blir foremal for paverkan av experimentellt slag, till skillnad fran den sistnamnda. Genom att jamfora de olika grupperna ser man skillnader som resultat av experimentet .

Socialgrupper i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

En viss sorts sekundargrupp ar socialgruppen , ett begrepp som bland annat varit vanligt forekommande i Sverige . Den anvandes for att definiera socioekonomisk stallning. ^{[ 2 ]} Fram till 1980-talet anvandes denna indelning av landets befolkning i tre socialgrupper inom samhallsvetenskaperna samt bland statliga utredningar i undersokningar over sociala fenomen. ^{[ 2 ]} De tre kategorierna definierades enligt foljande: ^{[ 3 ]}

• Socialgrupp I: Storre foretagare , hogre tjansteman , fria yrken
• Socialgrupp II: Lagre tjansteman, mindre foretagare
• Socialgrupp III: Arbetare i privat eller offentlig tjanst

I Sverige skapades denna statistiska indelning i tre grupper 1911 av SCB i syfte att kartlagga valjarna i riksdagsvalen, da med rubriceringarna "den hogre klassen" (jamfor overklass ), " medelklassen " och "kroppsarbetarnas klass" (jamfor arbetarklass ). Vanligtvis har historiker sett den konservativa statsvetaren och statistikern Pontus Fahlbecks klassindelning fran hans bok Stand och klasser som inspirationskalla. ^{[ 4 ]} 1928 blev grupperna kanda under beteckningarna Socialgrupp I, II respektive III. Socialgruppsavgransningen i forhallande till olika yrken var dock inte sarskilt tydlig. ^{[ 3 ]} Efter 1948 ars andrakammarval slutade SCB socialgruppera valjarna efter kritik av indelningens godtyckliga konstruktion. ^{[ 5 ]} Samtidigt overtogs den inom det nygrundade amnet Sociologi saval som statliga utredningar for att klassgruppera det svenska folkets attityder och beteenden. ^{[ 6 ] [ 7 ]}

I Sveriges forsta levnadsnivaundersokning 1968 anvandes en variant av ovanstaende socialgruppsindelning. Dar klassades i Socialgrupp I bland annat universitetsstuderande och foretagsledande tjansteman. Socialgrupp II inkludera da bland annat bonder (utom smabrukare), forman , tekniker , kontorspersonal och gymnasiestuderande . Till Socialgrupp III fordes samtidigt bland annat fiskare och skogsarbetare , bitraden och arbetare , arbetslosa , handikappade samt ovriga slags studerande. ^{[ 8 ]}

De tre socialgrupperna fanns inte med i den senare (nuvarande) svenska socioekonomiska indelningen (SEI), vilken presenterades som ett forslag 1974 och standardiserades av SCB 1982. ^{[ 8 ]} Bland annat Socialgrupp tre har dock fortfarande en viss anvandning som informellt begrepp. SEI-grupperingarna delar upp befolkningen i arbetare (fyra kategorier, beroende pa om facklard eller ej, varu- eller tjansteproducerande), tjansteman (fyra kategorier: tva kategorier lagre tjansteman, tjansteman pa mellanniva samt hogre tjansteman/ledande befattning) samt foretagare (tre kategorier: fria yrkesutovare med akademikeryrken , foretagare utom lantbrukare, lantbrukare). ^{[ 9 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Etnisk grupp
• Samhallsklass
• Socioekonomisk indelning

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Haldorson, Leif: "Sociala grupperingar for nationellt och internationell bruk" (ur Fokus pa naringsliv och arbetsmarknad ? Sociala grupperingar ). scb.se. Last 23 januari 2016.