Grekiska militarjuntan 1967?1974 eller Oversteregimen ( grekiska : Το καθεστ?? των Συνταγματαρχ?ν, To kathestos ton Syntagmatarhon ), Juntan (grekiska: Η Χο?ντα I Hunta ) och De sju aren (grekiska: Η Επταετ?α, I Eptaetia ) ar benamningar som asyftar en rad militarregeringar som styrde Grekland som en diktatur fran 1967 till 1974.

Militarstyret inleddes med en statskupp om morgonen den 21 april 1967 under ledning av en grupp overstar fran den grekiska forsvarsmakten och avslutades i juli 1974 efter att ha statt bakom en misslyckad kupp mot presidenten och arkebiskopen Makarios III pa Cypern samma sommar, med resultatet att Turkiet ockuperade den nordliga delen av on.

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Bade kuppen och det kommande ”overstestyret” kan ses som en vidareforing och avslutning av den 30 ar langa nationella splittringen som kom till uttryck bade i den delade motstandskampen under axelmakternas ockupation under andra varldskriget och sedermera i inbordeskriget fram till 1949 . Senare, och fram till kuppen, skall amerikansk inblandning och stod till kuppmakarna ha sin bakgrund i kalla kriget .

Kuppen [ redigera | redigera wikitext ]

Strax innan det planerade valet skulle aga rum genomforde militara ledare, under ledning av brigadgeneral Stylianos Pattakos och overstarna Georgios Papadopoulos och Nikolaos Makarezos en statskupp tidigt om morgonen den 21 april 1967 . De lyckades snabbt ta makten pa grund av overraskningsmomentet och allman forvirring om vad som egentligen forsiggick. Pattakos var chef for en militar utbildningsanstalt (Κ?ντρο Εκπα?δευση? Τεθωρακισμ?νων, ΚΕΤΘ) i Aten och kuppmakarna fick stridsvagnar utplacerade pa strategiska platser runt om i huvudstaden och sakrade kontrollen over staden. Samtidigt ryckte sma, mobila enheter ut och arresterade ledande politiker och andra centrala personer, samt fangslade vansterorienterade personer. En av de som forst arresterades var overbefalhavaren for de grekiska styrkorna, generallojtnant Gregorios Spandidakis . Redan tidigt pa morgonen hade kuppmakarna sakrat full kontroll och alla ledande politiker, inklusive premiarminister Panagiotis Kanellopoulos var arresterade.

Kungens roll [ redigera | redigera wikitext ]

Medan stridsvagnar korde runt pa Atens gator blev Kung Konstantin II pa morgonen under kuppen uppmanad att utlysa allman mobilisering mot kuppmakarna, men han nekade till att gora detta. Istallet lat han de nya makthavarna avlagga en ed och uttryckte att han var ”saker pa att de handlat i avseende att radda landet”. Kungen var isolerad med stridsvagnar utanfor residenset. Detta gjorde emellertid att han for manga greker blev associerad med kuppmakarna. Detta var ett intryck som icke andrades av kungens forsok till motkupp den 13 december 1967 . Motkuppen misslyckades och hela den kungliga familjen flydde till Rom tillsammans med den nya premiarministern Konstantinos Kollias och befann sig i exil resten av juntaperioden.

Juntans styre [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att kungen och den nya premiarministern hade flytt landet, hade inte landet nagon legalt statsoverhuvud eller statsmyndighet. Men juntaledningen skapade ett sa kallat revolutionart rad, bestaende av Pattakos, Papadopoulos och Makarezos, och de utnamnde generalmajor Georgios Zoitakis till ny statschef. Zoitakis utnamnde darefter Papadopoulos till premiarminister. Ar 1972 byttes Zoitakis ut som president mot Papadopoulos. Makthavarnas formella status forblev oklar, kungens portratt fortsatte finnas pa mynt, pa offentliga byggnader etcetera. Men langsamt avvecklade kuppmakarna monarkin som institution: den kungliga familjens skattebefrielse drogs in, de kungliga valgorenhetsorganisationerna lades under statlig styrning, de kungliga symbolerna togs bort fran mynt och penningsedlar, marinen och luftforsvaret var ej langre ”kungliga” och tidningar och andra medier forbjods att visa bilder eller publicera intervjuer av och med de kungliga.

Under hela overstestyret vaxte det folkliga motstandet mot regimen och organiserades battre i exilmiljoer i USA och Europa. Till overstarnas overraskning kom inte detta motstand bara fran de traditionella vansterorienterade miljoerna, men ocksa fran kretsar som traditionellt stottat hogerorienterade krafter, som monarkister, naringslivet som fick problem med internationell isolering och medelklassen som upplevde en period av ekonomisk nedgang. Dessutom fanns det stora spanningar internt i juntan, men fram till 1973 hade de en stram kontroll over landet.

Juntan omtalade kuppen som en ”revolution for att radda nationen”. Deras officiella skal var att en ” kommunistisk konspiration” hade infiltrerat statsforvaltningen, akademin, medierna och till och med inom militara kretsar. Det som kannetecknade juntan var deras egen terminologi, kuppen kallades revolution , motstandarna kallades anarkokommunister , de tidigare politikerna kallades gammelpartiister . Ateism och popularkultur som rock och hippier sags som en del av konspirationen. Tankefrihet och pressfrihet upphavdes omgaende, politiska partier forbjods och militardomstolar inrattades. Brott mot manskliga rattigheter var utbrett.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran norska Wikipedia (bokmal/riksmal) , Den greske militærjuntaen 1967?1974 , 23 februari 2011 .

• Matt Barrett, The Rise of the Junta in Greece (engelska)
• Matt Barrett, November 17, Cyprus and the Fall of the Junta (engelska)

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Grekiska militarjuntan 1967?1974 .?