| Carl Gustaf 84 mm granatgevar
|
En m/48 Carl Gustaf anvand av den norska armen, har visad 2010.
|
| Typ
|
Granatgevar
|
| Ursprungsplats
|
Sverige
|
| Tjanstehistoria
|
| I tjanst
|
M1: 1948?
M2: 1964?
M3: 1986?
M4: 2018?
|
| Anvants av
|
Se
Anvandare
|
| Krig
|
Se
Krig
|
| Produktionshistoria
|
| Konstruerad
|
1948
|
| Konstruktor
|
Hugo Abramson
Sigfrid Akselson
Harald Jentzen
|
| Tillverkare
|
Carl Gustafs Stads Gevarsfaktori
Saab Bofors Dynamics
|
| Enhetskostnad
|
194 000 kr/st (vapen)
48 000 kr/st (ammunition)
|
| Varianter
|
m/48, m/86
|
| Specifikationer
|
| Vikt
|
14,2 kg (m/86: 9,5 kg)
|
| Langd
|
1 130 mm (m/86 1 070 mm)
|
|
| Kaliber
|
8,4 cm
|
| Eldhastighet
|
6-10 skott/min beroende pa laddare/skytt
|
Carl Gustaf 84 mm granatgevar
ar ett svenskutvecklat
granatgevar
i
kaliber
8,4 cm avsett for
pansarvarn
och understod. Vapnet benamns oftast enkelt
"GRG"
i
Sverige
(forkortning for granatgevar) och
"Carl Gustaf"
med variationer internationellt (till exempel
"Charlie G"
i
Storbritannien
), vilket harstammar fran
Carl Gustafs Stads Gevarsfaktori
som ursprungligen tillverkade vapnet.
Som granatgevar ar vapnet konstruerat enligt
bakblasprincipen
och anvander patroner med utblasbara ventiler for krutgaserna. Detta minskar rekylen och tillater skott aven fran staende position, trots den grova kalibern. Vapnet ar framst avsett for bekampning av
pansarfordon
men har aven tillgang till en stor variation av understodsammunition, sasom
spranggranater
,
rokgranater
,
lysgranater
, etc.
Vapnet konstruerades och utvecklades av overstelojtnant
Harald Jentzen
tillsammans med ingenjorerna
Hugo Abramson
och
Sigfrid Akselson
vid
KAFT
.
- Carl Gustaf M1
? 1:a modellen. I Sverige betecknad
8,4 cm granatgevar m/48
, kort
8,4 cm grg m/48
.
- Carl Gustaf M2
? 2:a modellen. Ej brukad i Sverige. Forkortat eldror.
- Carl Gustaf M3
? 3:e modellen. I Sverige betecknad
8,4 cm granatgevar m/86
, kort
8,4 cm grg m/86
. Kompositeldror, viktminskning.
- Carl Gustaf M4
? 4:e modellen. I Sverige betecknad
8,4 cm granatgevar m/18
, kort
8,4 cm grg m/18
. Nytt eldror,
laseravstandsmatare
, viktminskning, programmerbar ammunition.
Vapnet ar, i forhallande till sin vikt, mycket slagkraftigt. Vapnet anvands flitigt i det svenska forsvaret, dar de flesta stridande plutoner har en GRG-grupp. Gruppen bestar vanligast av gruppchef, stallforetradande gruppchef, 2 skyttar, 2 laddare och en extra ammunitionsbarare. GRG-gruppen delades in i tva GRG-omgangar med gruppchef eller stallforetradare som eldledare och observator. En GRG-grupp kan bekampa tva skilda mal samtidigt. Vid skjutning uppstar en kraftig tryckvag och en eldflamma bakom vapnet. Riskavstandet bakom vapnet ar i fredstid 70 meter, i krigstid 15 meter. Forutom att ladda vapnet bar laddaren ammunitionen och har som uppgift att kontrollera att ingen befinner sig inom riskomradet bakom vapnet. Laddaren har dessutom uppgiften att eldreglera och skydda skytten med sitt eldhandvapen. Manga varnpliktiga ar bekanta med GRG-skyttens kommando "Skott kommer!" varvid laddaren, om det ar fritt, svarade "Klart bakat!".
Vapnet ar en stor exportframgang och har salts till over 40 lander. Carl Gustaf har anvants i en mangd krig, bland annat i Indien (vid oroligheter i
Ahmedabad
2002) och i strider i Kambodja, Vietnam och Irak. Vapnet tros ocksa anvandas av rebeller i det syriska inbordeskriget. Trots EU:s vapenembargo anvandes ar 2012 granatgevar m/48 mot befolkningen i Burma, ursprungligen exporterat till Indien.
[
1
]
[
2
]
Under
Falklandskriget
1982 anvandes det av brittiska armen for att nedkampa argentinska befastningar. Det anvandes aven mot korvett ARA Guerrico och hjalpte till att skadeskjuta den.
[
3
]
Skytt med granatgevar m/48
Till granatgevaret finns drygt ett tiotal olika sorters ammunition. For utlandska brukare av Carl-Gustav har
FFV
utvecklat granater med en mindre raketmotor, vilket okar den effektiva skottvidden. Man tog aven fram
overkalibrig
ammunition, men denna serietillverkades aldrig.
I den svenska varnpliktsarmen anvandes fyra typer av granater som transporteras i behallare vilka i dagligt tal ofta kallas "bumpor".
- Sparljuspansarspranggranat (slpsgr) m/52, m/66 och m/75
- Spranggranat (sgr) m/58, m/86 och m/00
- Rokgranat (rokgr) m/68, m/73 och m/81
- Lysgranat (lysgr) m/82
Sparljuspansarspranggranater ar avsedda att bekampa pansrade mal och forsedda med
riktad sprangverkan
och sparljus. Spranggranater ar avsedda att bekampa trupp och opansrade fordon, spranggranaten ar forsedd med ett splitterholje av stalkulor och har ett tandror som kan temperas, dvs. stallas in for att detonera pa ett visst avstand for luftbrisad. Rokgranaten ar avsedd for att lagga rok och ar laddad med rokmassa. Lysgranaten ar avsedd for att lysa upp stridsomradet i morker.
Granaten stabiliseras i projektilbanan genom att den satts i rotation med hjalp av rafflorna i eldroret (
gyroskop-effekten
). Skillnaden mellan Grg m/48B och m/48C ar
raffelstigningen
(m/48B har likformig medan m/48C har tilltagande raffling).
[
4
]
Eftersom en
RSV
-laddnings effekt forsamras av att projektilen roterar har sparljuspansarspranggranat till grg en
slirande gordel
som gor att granaten inte roterar. Granaten stabiliseras istallet i banan av ett styrror (slpsgr m/66 och m/75) i granatens bakkropp. Nyare granattyper, som FFV502 HEDP och FFV551 HEAT, har utfallbara fenor i
granatkroppens
bakre ande.
8,4 cm granatgevar m/86
, kort
8,4 cm grg m/86
, ar den svenska versionen av Carl Gustaf M3. Denna har huvudsakligen forsetts med ett modernare
eldror
byggt av
kompositmaterial
, vilket gor den flera kilo lattare, endast 9,5 kg. Eldroret har ett karnror av stal, vilket sedan lindats med kolfiber och klatts med plast. Detta gor den mer omtalig an de tidigare M1 och M2 modellerna, da den ar byggd av ett lattare material an sina foregangare som ar byggda av stal. Utseendemassigt skiljer det sig fran m/48 i det att m/86 har ett barhandtag pa ovansidan.
Vapnet och dess verktygs och tillbehorsvaskor levereras och forradsforvaras i en stor tralada som med vapen vager 36 kg.
Ladan tas endast med i falt om enheten har egna fordon dar ladan kan lamnas kvar.
I falt bars vapnet oftast pa ryggen i sin egen barrem, i barhandtaget eller i gaende fardigstallning med personligt eldhandvapen da pa ryggen beroende pa niva av forvantat pansarhot. Typen anvands av specialtrupper, oftast jagare, da man maste ta sig snabbt genom terrangen.
(ej komplett lista)
(ej komplett lista)