Den tredje
grona vagen
var en
trend
i Sverige under
1970-talet
som innebar att fler manniskor, sarskilt unga familjer, flyttade ut fran
storstaderna
till
landsbygden
eller mindre orter. Grona vagen ar ett exempel pa en
ruralisering
strend.
Manga ville leva ett enkelt liv utan moderna bekvamligheter och storstadsstress. Det var inte ovanligt bland dessa sa kallade "gronavagare" att ha intresse for till exempel aktuella
miljofragor
eller
alternativrorelsen
. Frasen "grona vagen" behover dock inte avse flytt till ren landsbygd eller omoderna forhallanden, utan kan ocksa avse utflyttningen fran staderna till nybyggda villa- och radhusfororter under 1970-talet och aren daromkring
[
kalla behovs
]
. Under denna tid minskade invanarantalet bland annat i
Stockholms kommun
.
Aven senare trender av liknande karaktar har gatt under samma namn.
Politiskt anses den tredje grona vagen ha bidragit till det uppsving for
Centerpartiet
som ledde till att partiet stoddes av omkring en fjardedel av valjarna i ett par riksdagsval (
1973
,
1976
) och centerledaren
Thorbjorn Falldin
blev statsminister
1976
?
1978
och
1979
?
1982
.
[
1
]
I grona vagens slutfas,
1981
, bildades
Miljopartiet de grona
.
Skogsnas
ar ett exempel pa en ort vars historia ar tatt forknippad med grona vagen.
Under forsta decennierna av 2000-talet har nya trender med ruralisering uppstatt med utflyttning till landsbygden med fokus pa en hogre grad av sjalvfororjning och sjalvhushallning. Fenomenet har benamnts som en ny gron vag, eller grona vagen 2.0.
[
2
]
En forsta gron vag skedde mellan 1780-talet och 1820-talet i ett kulturklimat inspirerat av
romantiken
och
Rousseau
. Friluftsliv, vandring och utegymnastik blev pa modet.
Mellan 1890-talet och 1920-talet intraffade en andra vag. Verksamheter ut i naturen organiserades da genom
scoutingverksamhet
, gymnastik- och idrottsforeningar, till exempel Ungdomsrorelsen i
Sverige
och
Finland
och
Wandervogel
i Tyskland.
[
3
]
