한국   대만   중국   일본 
Goa ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Goa

Fran Wikipedia
Denna artikel handlar om delstaten Goa. Se ocksa Goa (olika betydelser) .
Goa
Delstat
Land Indien  Indien
Huvudstad Panaji
 - lage 15°17′N 73°29′O  /  15.29°N 73.49°O  / 15.29; 73.49
Storsta stad Vasco da Gama
Area 3 702  km²
( Rank 28)
Folkmangd 1 457 723  ( 1 mars 2011 ) [ 1 ]
( Rank 25)
Befolkningstathet 394 invanare/ km²
Intradesdatum 30 maj 1987
Parlamentstyp unikameral (40)
Guvernor B. D. Mishra (2023?)
Chefsminister Pramod Sawant (2019?)
Tidszon IST ( UTC +5:30)
Geonames 1271157
Officiella sprak Konkani
Forkortning (ISO) IN-GA
Antal distrikt 2
Karta över Indien med Goa markerat.
Karta over Indien med Goa markerat.
Karta over Indien med Goa markerat.
Webbplats : goagovt.nic.in

Goa ( konkani : ???? go?ya ; marathi : ???? gov? ; portugisiska : Goa) ar Indiens minsta delstat och ligger i Konkanregionen i vastra Indien . Goa var under omkring 450 ar, fram till 1961, en portugisisk koloni , vilket fortfarande praglar delstaten, bland annat i den hoga andelen katoliker . Staden Goa Velha ar ett omtyckt resmal for vasterlanningar pa grund av sina tropiska strander. Kyrkor och kloster i Goa har av Unesco utpekats som en del av varldsarvet .

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Det exakta ursprunget till namnet Goa ar oklart men de portugisiska kolonisatorerna introducerade namnet i de europeiska spraken. Det indiska eposet Mahabharata , skrivet pa sanskrit , omnamner omradet som Goparashtra eller Govarashtra , vilket betyder "koherdars land". Andra gamla texter pa sanskrit talar om Gopakapuri eller Gapakapattana och ytterligare andra texter i den klassiska indiska litteraturen som Harivansa [ fortydliga ] och Skanda anvander samma ord, och Skanda anvander ibland ordet "Gomanchala". Gove, Govapuri, Gopakpattan och Gomant ar andra namn som namns i inskrifter och texter som Puranas .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Goa har en lang historia som stracker sig atminstone tillbaka till 300-talet f.Kr. da omradet ingick som en del i Mauryariket . Senare styrdes Goa av Satavahanadynastin i Kolhapur for ungefar 2000 ar sedan. Darefter overgick Goa till att bli en del av Chalukyariket i Badami som styrde mellan 580 och 750. Under de nastfoljande arhundradena beharskades Goa i tur och ordning av Silhara , Kadamba och Choladynastin , harskare over Deccan-platan .

Ar 1312 tog Delhisultanatet over styret av omradet men kungadomets makt i regionen var svag och 1370 blev de tvungna att overge Goa till Harihara I fran Vijayanagara . Vijayanagarrikets kungar styrde over Goa de foljande hundra aren till 1469 da Bahmanisultanatet tog over. Efter att denna dynasti gatt under blev Goa en del av Bijapursultanatet som gjorde Goa Velha till sin andra huvudstad.

Ar 1498 blev Vasco da Gama den forste europe som via sjovagen satte sin fot i Goa. Portugiserna fortsatte att anlanda till regionen med malet att satta upp en koloni for att ta kontrollen over kryddhandeln som andra europeiska lander blivit tvungna att slappa da Osmanska riket stangt av handelsvagarna mellan Europa och Indien. Goa blev portugisisk besittning 1510. Under 1600-talet erovrades ytterligare omraden i Indien men dessa forlorades i stort sett helt till andra kolonialmakter .

Goa overgick fran att vara koloni till att vara portugisisk provins 1951. Ar 1961 annekterades sa omradet av Indien som aret efter gjorde Goa till ett unionsterritorium tillsammans med Daman och Diu . Annekteringen erkandes inte av Portugal forran 1975, efter Nejlikerevolutionen .

Turism och samhalle [ redigera | redigera wikitext ]

Turism ar Goas framsta industri; ungefar 12 procent av Indiens alla utlandska turister anlander till Goa. [ 2 ] De tva huvudsakliga turistsasongerna ar vinter och sommar. Vintertid ar Goa populart bland utlandska turister (framst fran Europa) som kommer for att njuta av det varma klimatet och de vidstrackta stranderna. Sommartid, vilket ar regnperioden i Indien, tillbringar indierna sjalva sina semestrar i regionen. Turismen ar i huvudsak koncentrerad till Goas kuststracka. 2003 uppgick antalet turister till 2 miljoner, varav cirka 300 000 fran utlandet. [ 3 ] Det finns flera forklaringar till Goas popularitet bland turister. Goa ar fortfarande influerat av sitt portugisiska kulturarv och manga invanare ar till exempel katoliker vilka lever i harmoni med hinduer och muslimer . Goas matkultur bar influenser fran de portugisiska, indiska och arabiska koken. Goa ar en av de fa platser i Indien dar det serveras bade notkott och griskott (forutom fisk och kyckling ) och vin, ol och spritdrycker saljs fritt. Detta ? tillsammans med regionens blomstrande ekonomi och att engelska forstas av de flesta ? gor att Goa ar tilltalande for vasterlandska turister. Turistbroschyrerna namner ibland Goa som "Indien for nyborjare" da Goa jamfort med andra omraden i Indien inte har lika mycket fattigdom och sjukdomar.

Jordbruk [ redigera | redigera wikitext ]

Ris ar den huvudsakliga jordbruksgrodan, foljt av cashew och kokosnotter . Jordbruket, vars betydelse for ekonomin sjunkit under de senaste fyra decennierna, erbjuder deltidsanstallning till en del av befolkningen. Den stora byrakratin och Goas stora antal invanare som flyttar darifran haller ekonomin rullande. Fiskeindustrin erbjuder anstallning till 40 000 personer, dock sa blir aven fiskeindustrin mindre och mindre viktig. Aven gruvdrift finns i omradet.

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Goa ar varmt aret om. Sommaren i maj ar varm och torr, med varme mellan 30° C och 39° C. Monsunregnen ger ett visst skydd mellan juni och september vilket gor landskapet gront. De kallare manaderna december och januari ar den basta tiden att gora ett besok har, med temperaturer mellan 20° C och 30° C. Langre in mot land sjunker temperaturen mer pa natten, ner emot 12° C.

Sprak [ redigera | redigera wikitext ]

Administrativ karta.

Portugisiska talas framst av de invanare som tillhor romersk-katolska kyrkan . Forutom konkani , portugisiska och hindi talas aven engelska . Ungefar halften av de dagstidningar som kommer ut ar engelsksprakiga.

Bilder [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]