Gian Francesco Poggio Bracciolini , fodd 11 februari 1380 i narheten av Arezzo , dod 30 oktober 1459 i Florens , var en florentinsk historiker, tankare och diktare . Han ses som en av de viktigaste italienska humanisterna under renassansen .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Poggio Bracciolini foddes i Terranuova som pa grund av honom officiellt bytt namn till Terranuova Bracciolini. Han fick den basta utbildning: han laste latin for Johannes av Ravenna och grekiska for Manuel Chrysoloras . Coluccio Salutati och Niccolo Niccoli var hans vanner, och omkring ar 1402 fick han tjanst som sekreterare vid kurian . Han skulle fortsatta som anstalld dar under femtio ar av sitt liv, trots att han inte intresserade sig for kyrkliga fragor. Han gifte sig 1435 med den blott artonariga Vaggia Buondelmonte.

1452 drog han sig tillbaka och erholl burskap i Florens, och nar Carlo Aretino sedan dog aret darefter, utsags han till kansler och republikens historiograf. Han avled 1459 och gravsattes i Basilica di Santa Croce di Firenze . Inte mindre an nitton barn runt om i Europa efterlamnade han.

Verk [ redigera | redigera wikitext ]

Genom sin tjanst i kyrkan hade han haft tillgang till klosterbiblioteken i Schweiz och Schwaben . I sina efterlamnade brev skriver han att han upptackt okanda antika manuskript som han skrev av, och han gjorde stora anstrangningar for att kopa verk av Titus Livius for att aterfora dem till Italien. Detta ar ett typiskt forhallningssatt under den tidiga renassansen, att skapa den intellektuella atmosfaren genom antikviteter.

Han skrev talrika verk i manga genrer och stilarter. Nagra av hans essaer om etik blev mycket populara, men har inte blivit ihagkomna av eftervarlden i samma utstrackning.

Hans rykte vilar i dag framst pa Historien om Florens , skriven i en ansats att imitera Livius, samt den satiriska Facetiae .

Poggio skrev liksom de andra renassanshumanisterna pa latin , och var verksam som oversattare av grekisk litteratur. Under sin samtid var han hyllad som en utmarkt och underhallande retor. Ett par av hans mer beromda tal ar riktade mot Francesco Filelfo och Lorenzo Valla .

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , tidigare version .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Biografi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)