George Vancouver
George Vancouver
, fodd
22 juni
1757
i
King's Lynn
i
Norfolk
, dod
12 maj
1798
i
Petersham
i
Richmond
,
London
, var en
brittisk
upptacktsresande
och sjoofficer i
Royal Navy
. Han seglade med kapten
James Cook
pa dennes andra och tredje resa och utforde forskningsarbeten i saval
Australien
som
Nya Zeeland
, men ar mest kand for sina utforskningar av
Nordamerika
, framfor allt kusten vid
Oregon
,
Washington
och
British Columbia
. Han har darfor bland annat gett den
kanadensiska
staden
Vancouver
,
Vancouver Island
och
Vancouver, Washington
sitt namn.
Vancouver beordrades ar 1791 att med tva fartyg, Discovery och Chatham, avga till nordvastra kusten av
Nordamerika
, dels for att undersoka den ifran 30° nordlig bredd, dels for att skydda engelsmannens fiske och det engelska nybygge, som redan uppstatt vid
Nootka-sundet
, mot spanjorerna, vilka forgripit sig pa engelsmannen.
[
1
]
Han avseglade fran England den 3 februari 1791, passerade Kap och gick genom sundet mellan
Ile Saint-Paul
och
Ile Amsterdam
i
Indiska oceanen
,
[
2
]
samt anlande till sydvastra hornet av
Australien
den 24 september. Han foljde den sodra kusten mycket nara fran
Kap Chatham
till
King George Sound
, dar han drojde nagon tid
[
3
]
. Harifran styrdes mot van Diemens land (nuvarande
Tasmanien
) och sedan till
Dusky bay
pa
Nya Zeeland
, vars sodra del han kringseglade och upptackte
Snareoarna
, medan befalhavaren pa hans andra fartyg, lojtnant
William Robert Broughton
, upptackte
Chathamoarna
eller Wharekauri-oarna
[
3
]
.
Over
Tahiti
och
Sandwichoarna
begav han sig nu mot sitt mal Amerikas kust, som han nadde den 17 september 1792 vid 39° 27' nordlig bredd
[
4
]
. Efter Cook hade flera sjofarare besokt dessa trakter, utom spanjorerna och
Jean-Francois de La Perouse
aven flera engelska kaptener, bland andra
John Meares
[
5
]
och
George Dixon
[
6
]
, och samtidigt med Vancouver var spanjoren Don
Alessandro Malaspina
ute pa en marklig forskningsresa i samma farvatten. Men ingen av dem kan jamstallas med Vancouver. Han konstaterade vad nagra av hans foregangare formodat, att mellan 48 och 59° nordlig bredd, dar man forut antagit ett fastland, fanns ett vimmel av storre och mindre oar. Helt nara
Juan de Fucasundet
motte han ett amerikanskt fartyg under befal av
Robert Gray
, som omtalade att han upptackt mynningen av en stor flod pa 46° 10' (
Columbiafloden
), vilken aven Vancouver iakttagit, samt gav anvisning pa inloppet till Fuca-sundet
[
7
]
. Hit kom Vancouver den 29 april 1792 och seglade in i sundet till
Port Townsend
samt trangde harifran ned i den mot soder gaende vik, som han kallade
Admiralty Inlet
, och vars sydligaste del efter en av hans lojtnanter fick namnet
Puget Sound
[
8
]
. Bada dessa namn samt flera andra som Vancouver gav platser i omradet finns annu kvar, men oftast kallas nu hela viken Puget Sound. Det breda sundet oster om
Vancouver Island
kallade han
Georgiasundet
[
9
]
, som det heter annu. Har motte han den 22 juni tva av Don Malaspinas fartyg.
Dessa hade besokt Georgiasundets norra del, dar namnen
Valdes Island
,
Malaspina-sundet
,
Rosario-sundet
m. fl. annu paminner om dem
[
10
]
. De bada sjofararna meddelade varandra sina iakttagelser, och det framgar av dem, att spanjorerna icke observerat den smala kanal,
Johnstone Strait
, som forenar Georgiasundet med
Queen Charlotte Strait
. Denna upptacktes i borjan av juli av en av Vancouvers officerare, vars namn den bar, och harigenom upptacktes att Vancouver Island inte var en del av fastlandet. Genom Johnstone Strait framtrangde Vancouver till Queen Charlotte Strait, vilket 1786 fatt detta namn av en engelsk kapten
[
11
]
. Han seglade vidare utefter kusten till
Calvert Island
, men atervande darpa mot soder, varvid han besokte
Nootka
, Columbiaflodens mynning
[
12
]
och
San Francisco Bay
samt gick sedan till Sandwichoarna, dar vintern tillbringades. Foljande var (1793) fortsattes upptackterna norr om Calvert Island till mellan 56 och 57° nordlig bredd, varunder alla oar och fjordar kartlades. Aven vintern 1793-94 uppeholl han sig pa Sandwichoarna, och pa sommaren 1794 fortgick kartlaggningen av
Tlingitoarna
och kusten anda till
Prince William Sound
. Darefter styrde han utfor Amerikas vastra kust, forbi
Kap Horn
och ankrade i
Themsen
den 20 oktober 1795.
Vancouvers stora fortjanst ar att pa ett utmarkt satt ha genomforskat och kartlagt Nordamerikas vastra kust fran San Francisco Bay till Prince Willams Sound med dess manga oar och fjordar. Han var inte utan foregangare i detta arbete, men forst genom hans upptackter blev de partiella kartor, som man forut agde, forenade till ett helt, och de stora strackor, som forut varit okanda, blev nu upptagna pa kartan.
Nystroms verk innehaller foljande noter:
- ^
Se
A voyage of Discovery to the north Pacific Ocean and round the world by Captain George Vancouver
. I. IX. Berattelsen ar forfattad av Vancouver sjalv, men efter hans dod utgiven av hans bror John Vancouver (3 delar, London 1798).
- ^
Den senare on upptacktes av
Juan Sebastian de Elcano
1522, fast han kallade den Saint Paul. Den andra on, som nu heter Saint Paul, upptacktes av en hollandare 1633; namnen har emellertid sedan forvaxlats.
- ^ [
a
b
]
Vancouver, I. 82.
- ^
Vancouver, I. 196.
- ^
J. Meares voyages from China to the N. W. coast of America in the years 1788-89
(London 1791).
- ^
A voyage round the world and to the N. W. coast of America 1785-88; by Capt. Portlock and Dixon
(London 1789).
- ^
Vancouver, I. 215.
- ^
Vancouver, I. 75.
- ^
Vancouver, I. 289.
- ^
Malaspina sjalv var vid denna tid pa
Filippinerna
; foregaende ar hade han besokt denna kust, men lamnat de namnda bada fartygen i
Acapulco
med order att fortsatta upptackterna 1792.
- ^
Vancouver, I. 369.
- ^
En av hans officerare, Broughton, gick upp for floden anda till udden Vancouver, dar nu staden
Vancouver, Washington
ligger, och dar floden gor en krok mot norr. Vancouver, II. 52-79.