Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2015-10) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Genmodifierade livsmedel (Genetically modified food, GMF) ^{[ 1 ]} ar livsmedel dar nagon ingaende ravara fatt sin arvsmassa modifierad (Genetically modified organism, GMO). De vanligaste livsmedelsprodukterna som genmodifierats ar majs , potatis , raps och sojabonor . Skalet till att andra arvsmassan kan vara att gora grodan resistent mot vissa sorters insektsangrepp. ^{[ 2 ]}

For att fa salja genmodifierade livsmedel inom EU maste de forst godkannas, vilket kraver att en riskvardering gors. I den bedomer man bland annat om de genmodifierade livsmedlen skiljer sig fran "originalet", exempelvis med avseende pa fett , protein , vitaminer , toxiner och naringsvarde . Dessutom bedomer man om amnet kan utlosa allergiska reaktioner eller bli giftigt.

Att anvanda GMO i livsmedel ar kontroversiellt. Motstandarna pekar bland annat att man med genmodifieringen kan fora over protein, som vissa personer ar overkansliga mot, till en ny ingrediens som inte haft den innan och darmed minska mangden livsmedel som dessa personer kan fortara.

Foresprakarna havdar att detta har inte hant och pekar pa den kontroll som finns inom EU. En metastudie 2014 pekade pa att djur som ges genmodifierad foda inte skiljer sig fran djur vars foda inte ar genmodifierad. ^{[ 3 ]}

GMO far inte anvandas i mat som saljs med ekologisk produktmarkning.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Den forsta genetiskt modifierade organismen presenterades 1973, da man hade modifierat varldens troligtvis mest studerade organism, E. coli-bakterien . Man lyckades sju ar senare modifiera en mus och ytterligare tre ar efter det publicerades den forsta vetenskapliga artikeln om hur man genetiskt kunde modifiera en vaxt . ^{[ 4 ]}

Ar 1996 var forsta aret som genmodifierade grodor (GM-grodor, GMG, eller en GM crops, GMC:s och biotech crops) odlades kommersiellt, da odlades 1,7 miljoner hektar, medan det idag ar uppe i miljarder. USA, Brasilien och Argentina ar de lander som genom aren har odlat flest hektar GM-grodor. Raps, soja, bomull, papaya och majs ar nagra av de vanligaste GM-grodorna. Ungefar 80% av sojan och bomullen och 1/3 av majsen och rapsen som odlas idag ar genmodifierad. ^{[ 5 ]}

GMO i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige odlar man inte GM-grodor i sa stor utstrackning, utan har framst forsoksodlingar for tester och forskning. Det finns en potatis som ar extra rik pa starkelse, den sa kallade Amflorapotatisen , som under tva ar odlades i Sverige till forsaljning. ^{[ 5 ]}

Hur gar det till? [ redigera | redigera wikitext ]

Nar man har fatt fram en planta med de onskade egenskaperna, ansoker man om att fa testa att odla den. Innan faltforsok far utforas maste det goras en riskbedomning for att sakerstalla att odlingen inte ger nagra negativa effekter. ^{[ 6 ]} Vaxten odlas sedan i en kontrollerad miljo och regelbundna tester utfors. Om allt gar som planerat kan producenten sedan ansoka om tillstand att fa odla och salja. Det kravs aven tillstand for att importera GM-grodor, vilket har skapat konflikter mellan EU och USA da man i USA uppfattar dessa regler som handelshinder. ^{[ 7 ]}

Manga av dagens grodor [ redigera | redigera wikitext ]

Genmodifiering har idag tillampats pa manga av dagens grodor for att gora dem battre och taligare, bland annat pa papaya och ris .

Papaya [ redigera | redigera wikitext ]

Papayan ar viktig i stora delar av varlden, inte bara som foda, utan aven pa grund av papain , ett enzym som bland annat anvands till att mjuka upp lader. Pa on Oahu upptackte man redan ar 1937 ett virus, papaya ringspot virus , och for att radda papaya-produktomen flyttade man det mesta av den till on Puna. Ar 1992 patraffades viruset aven dar och ett program for att bli av med viruset inleddes och man forstorde alla de virusinfekterade odlingarna, men viruset spred sig anda. Forskare vid Cornell universitetet och universitetet i Hawaii borjade ett forskningsprojekt om viruset redan ar 1979, eftersom man da insag att det bara var en tidsfraga innan viruset skulle drabba andra odlingar. Forskningens mal var att vara forberedd infor framtida angrepp samt hitta ett satt att stoppa viruset pa. Andra forskare hade upptackt en metod som gjorde vaxter resistenta mot en sjukdom genom att modifiera dem med en gen fran viruset och man bestamde sig for att testa metoden. Ar 1998 godkandes tva virusresistenta sorter av papaya, problemet med papaya ringspot viruset var borta och man kunde fa lika stora skordar som innan virusutbrottet. ^{[ 8 ]}

Det gyllene riset (The golden rice) [ redigera | redigera wikitext ]

I manga av dagens u-lander ar undernaring ett stort problem. Deras ensidiga kost, som framst bestar av ris, innehaller oftast alldeles for lite jod, jarn och vitamin A. I ett forsok att fa bukt med detta problem genmodifierade man ris sa att det dels skulle producera storre mangd provitamin A, dels ta upp mer jarn ur marken. Namnet Det gyllene riset kommer fran att provitamin A ger riset en guld-gulaktig farg. Malet var att riset skulle kosta precis lika mycket som vanligt ris, fast det skulle ge mer for pengarna, men nar riset var fardigutvecklat stotte man pa ett stort problem. 70 st av teknikerna som forskarna hade anvant sig av, for att andra risets naringsinnehall, var patenterade av 32 olika foretag. Med detta problem skulle inte det gyllene riset bli lika billigt att producera som ”vanligt ris”, eftersom bonderna hade behovt betala licensavgifter for att fa odla det gyllene riset. Losningen pa problemet visade sig dock vara ganska enkel. De inblandade foretagen, med hjalp av tryck fran allmanheten, kande att de tjanade mer pa att gora en god garning och lata riset anvandas fritt istallet for att forbjuda det. ^{[ 9 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Amflora
• Genetiskt modifierade organismer (GMO)

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]