Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2022-05) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

En genetisk avvikelse ar en avvikelse eller fysiologisk funktionsbrist som direkt orsakas av egenskaper hos arvsmassan , lagrad i kromosomerna .

Manga genetiska avvikelser orsakas av mutationer i en gen, antingen i sjalva den kodande sekvensen eller i de regulatoriska sekvenser som styr hur mycket och nar genen uttrycks . Det kan vara en punktmutation likaval som omflyttningar av langre sekvenser DNA . Genetiska avvikelser kan ocksa bero pa onormal genuppsattning, sasom Downs syndrom som beror pa en extra kromosom 21, Turners syndrom som beror pa att individen har en enda X-kromosom och ingen Y-kromosom och ger en fenotyp med kortvaxta, kvinnor som alltid ar sterila och i allmanhet ocksa uppvisar vissa typiska kroppsdrag. Aven andra kromosomavvikelser, dar exempelvis en bit av en kromosom hamnat pa en annan kromosom, forekommer. De flesta kromosomavvikelser har lag arftlighet jamfort med vad man kan forvanta sig enligt Mendels lagar , darfor att de oftast leder till missfall .

Det finns aven avvikelser dar en viss repetitiv sekvens pa en kromosom blir langre och langre. Detta beror pa att det enzym som vid celldelningen bygger ihop den langa DNA -kedja som utgor kromosomen , DNA-polymeras , inte riktigt klarar av att lasa dessa langa upprepande sekvenser, utan "hakar upp sig". Sadana avvikelser kan typiskt bryta ut nar individens celler genomgatt sa manga celldelningar att den repetitiva sekvensen blivit sa lang att den staller till problem for uttrycket av nagon gen.

Monogena avvikelser [ redigera | redigera wikitext ]

De avvikelser som beror pa en enda gen kallas monogena avvikelser . Ett stort antal sadana avvikelser ar kanda, men de flesta ar mycket ovanliga. En sadan som alla nyfodda barn i Sverige screenas for ar PKU, fenylketonuri . Man kan tamligen sakert saga att inte flera nagorlunda vanliga monogena avvikelser kommer att upptackas. Dagens genetik inriktar sig darfor oftare pa det mycket snarigare faltet av avvikelser som orsakas av genetiska varianter i flera olika gener, ofta i kombination med miljofaktorer. Fargblindhet beror pa en gen men klassas inte som en avvikelse. Det finns svara och aven dodliga monogena avvikelser, som exempelvis Tay-Sachs .

Arv av monogena sjukdomar [ redigera | redigera wikitext ]

Den grundlaggande genetiska teorin bygger pa att arvsanlag arvs antingen dominant eller recessivt , eller i mer sallsynta fall additivt sasom nar man korsar en rod blomma med en vit, och avkomman blir rosa. Den molekylara bakgrunden till blommans farg i detta ar att tva arvsanlag som ger rod farg ger en rod blomma, inget funktionell gen for rod farg ger vit blomma och en upplaga av genen ger lite fargpigment men inte sa mycket, sa att blomman blir rosa. Om den gen som orsakar sjukdomen sitter pa en av konskromosomerna arvs den konsbundet . Om genen sitter pa de vanliga kromosomerna, autosomerna , ar sjukdomen autosomal .

Autosomalt recessiva sjukdomar [ redigera | redigera wikitext ]

De flesta sjukdomsanlag ar recessiva - man maste arva dem fran bagge foraldrarna for att sjukdomen ska visa sig. I de flesta fall ar de bagge friska barare av sjukdomsanlaget, och varje barn loper da 25 % risk av fa anlaget i dubbel uppsattning. Statistiskt sett utvecklar alltsa en fjardedel av barnen sjukdomen.

Ofta bestar da det sjuka anlaget i att genen muterats pa ett sadant satt att den inte ar funktionell - det protein som genen kodar for fungerar inte. Den person som har en defekt och en fungerade kopia av genen kommer da att ha 50 % av proteinets funktion. Ror det sig om ett enzym som katalyserar en process sa kommer enzymet att katalysera reaktionen i en 50% hastighet. En sadan person kan ibland ha milda symtom , eller vara kanslig for paverkan som ytterligare reducerar proteinets funktion och fa en mildare variant av sjukdomen om den utsatts for pafrestningar.

Den som har tva defekta kopior av genen kommer att sakna det fungerande proteinet helt, vilket gor att den process proteinet styr eller struktur proteinet bygger upp saknas, nagot som i sin tur leder till sjukdom.

Autosomalt dominanta sjukdomar [ redigera | redigera wikitext ]

Det forekommer aven sjukdomar som arvs dominant . I dessa fall arvs sjukdom fran sjuk foralder till barnet, och varje barn loper 50 % risk att arva sjukdomsanlaget. Detta beror i allmanhet inte pa att en gen slagits ut och inte kan tjana som mall for tillverkning av protein, utan pa att mutationen gor sa att proteinet antingen pa nagot satt ar felaktigt och astadkommer nagot oonskat eller sa att den tillverkas i for hog mangd eller vid fel tillfalle. En valkand autosomalt dominant sjukdom ar Huntingtons sjukdom .

Som beskrivits ovan ar indelningen mellan dominanta och recessiva anlag en smula forenklad. Det hander att inte alla individer drabbas som har sjukdomsanlaget. I sa fall sager man att sjukdomen har nedsatt penetrans . Detta beror troligen pa att andra gener ibland kan kompensera for den sjuka. En viss sjukdoms penetrans kan matas i procent.

Individer med tva sjukdomsanlag for en dominant sjukdom ar i allmanhet sallsynta. Det beror pa att dessa individer sallan ar livsdugliga, utan resulterar i missfall . I de fall de forekommer, ar de oftast svarare drabbade av sjukdomen an de som har bara en upplaga av den sjuka genen.

X-bundet recessiva sjukdomar [ redigera | redigera wikitext ]

X-bundet recessiva sjukdomar orsakas av mutationer i nagon gen pa X-kromosomen . Man drabbas oftare an kvinnor, vilket beror pa att en kvinna som har ett sjukt anlag aven har ett friskt anlag som kompenserar for det sjuka. En man med en X-bunden recessiv sjukdom ger alltid anlaget vidare till sina dottrar, som da blir friska barare. Han kan dock inte ge anlaget vidare till sina soner; pojkarna far ju Y-kromosomen fran fadern, medan de far sin enda X-kromosom fran modern. En frisk kvinnlig barare av sjukdomsanlaget loper 50 % risk att sprida anlaget vidare till alla sina barn, oavsett kon. Flickorna blir da friska barare av sjukdomsanlaget, medan mannen insjuknar. Kvinnor kan fa sjukdomen enbart om deras far har sjukdomen och deras mor ar barare av anlaget. Den mest kanda sjukdom som arvs pa detta satt ar den blodarsjuka ( hemofili A ) som ar vanlig i de europeiska kungahusen .

X-bundet dominanta sjukdomar [ redigera | redigera wikitext ]

X-bundna dominanta sjukdomar drabbar kvinnor oftare an man, da de har tva X-kromosomer som kan vara behaftade med den sjuka genen. En man som har en sadan sjukdom kan inte fora den vidare till sin son, men daremot blir alla hans dottrar drabbade. En kvinna kan fora den vidare till alla sina barn, som vart och ett loper 50% risk att drabbas.

Det finns relativt fa sjukdomar som arvs pa detta satt. En del X-lankade dominanta sjukdomar ar dodliga for pojkfoster, och forekommer darfor bara hos kvinnor.

Y-lankade sjukdomar [ redigera | redigera wikitext ]

Y-lankade sjukdomar orsakas av mutationer i gener pa Y-kromosomen , och forekommer enbart hos man. De arvs fran far till son, och alla soner drabbas. Pa Y-kromosomen finns mycket fa funktionella gener; mutationer i SRY -genen, som sparkar igang utvecklingen till pojkfoster, leder till en fullt normal flicka men med kromosomuppsattningen XY. Detta ar inte en sjukdom, och upptacks sallan savida man inte utfor ett kromosombaserat konstest . (De flesta sa kallade XY-kvinnor har dock istallet en muterad testosteronreceptor , och skiljer sig nagot fran genomsnittskvinnan vad galler sadant som muskelmassa). De kanda sjukdomar eller tillstand som ar knutna till sjukdomen har med manlig infertilitet att gora.

Mitokondriellt arvda sjukdomar [ redigera | redigera wikitext ]

Sjukdomar och tillstand som beror pa mutationer i mitokondriernas eget DNA kan endast arvas fran modern, da barnet far alla sina mitokondrier fran agget medan spermierna enbart bidrar med sina kromosomer. Mitokondriens funktion ar livsviktig, och daligt fungerade mitokondrier resulterar i allmanhet i ett icke livsdugligt foster och missfall. Ett fatal sjukdomar beror pa mutationer i mitokondriens egen genuppsattning.

Multifaktoriella och polygena sjukdomar [ redigera | redigera wikitext ]

De flesta sjukdomar ar i nagon man multifaktoriella, och beror pa inverkan fran flera gener saval som miljofaktorer. Flera av de stora folksjukdomarna sasom hjart- och karlsjukdomar inklusive karlkramp , hjartattacker och den underliggande sjukdomen ateroskleros (aderforfettning/aderforkalkning) och aldersdiabetes har visat sig vara saval multifaktoriella som polygena. Polygena och multifaktoriella sjukdomar kan vara vanliga i vissa familjer, men det ar svart att saga exakt hur de arvs. Ofta kan de delas in i undergrupper, dar vissa har tydligare arftlighet an andra. Ett ovanligt tydligt exempel ar brostcancer , som i de flesta fall ar en klassiskt multifaktoriell sjukdom beroende pa bade arv och miljo men vissa familjer har en verklig hogriskgen som medfor synnerligen stor risk for brostcancer. Kvinnor i dessa familjer erbjuds idag ofta gentest for att konstatera om de bar pa det sjuka anlaget. De som gor det, later ofta operera bort sina brost i forebyggande syfte.

En annan multifaktoriell sjukdom med tydlig arftlighet i vissa familjer ar Alzheimers sjukdom . I USA finns ett genetiskt test som visar om en individ har en viss riskgen. Alla som har Alzheimers har dock inte denna genetiska variant, och inte heller blir alla som har denna genetiska variant sjuka. Eftersom det i dagslaget inte heller finns nagot bra satt for individen att forebygga ett insjuknande har detta test tveksamt varde for den enskilda individen, och den svenska sjukvarden anvander det inte.

Genetisk radgivning och fosterdiagnostik [ redigera | redigera wikitext ]

Par som misstanker att de har anlag for allvarliga genetiska sjukdomar och pa grund av detta ar osakra pa om de ska skaffa barn kan fa genetisk radgivning. Man kartlagger da sjukdomsforekomsten i familjen och gor aven genetiska tester. Pa detta satt kan de eventuella blivande foraldrarna fa veta hur stor risk det ar att deras barn arver sjukdomen. I vissa fall kan man med hjalp av fosterdiagnostik ta reda pa om ett foster ar friskt eller sjukt, och erbjuda foraldrarna abort om de inte vill ha ett sjukt barn.

Sjukdomar, genetik och nyheter [ redigera | redigera wikitext ]

Den enkla genetik, baserad pa Mendels lagar, som man far lara sig i skolan leder latt till en uppfattning att sjukdomar antingen ar genetiska eller ocksa inte. Sanningen ar snarare att de flesta sjukdomar har ett starkare eller svagare genetiskt inslag. Om vi placerar in alla sjukdomar pa skala fran 0 % arftlighet till 100 % arftlighet, kommer de flesta sjukdomar att hamna nagonstans daremellan.

Nar tidningar skriver "nu har man upptackt genen for sjukdomen X" ar det latt att tro att sjukdomen ifraga ar helt eller nastan helt orsakad av en genetisk skada. Oftast ar det dock fragan om att journalisten och/eller rubriksattaren missuppfattat forskningsresultatet ifraga; sadana nyheter handlar ofta om att man antingen hittat ett statistiskt samband mellan en sjukdom och en gen, och/eller att man genom att sla ut genen i moss kunnat visa att nar denna gen ar defekt foljer en viss sjukdom. Ingen av dessa typer av data medfor att alla fall av sjukdomen har nagot att gora med defekter i denna gen. Tvartom ar det vanligt att en och samma kliniska sjukdom kan ha olika grundorsaker. Det ar tamligen vanligt att den gen som asyftas har en viss betydelse for insjuknande, tillsammans med andra gener och miljofaktorer, men att den inte i sig ar avgorande. Sadana ron kan vara mycket vardefulla for forskningen kring sjukdomen ifraga, men betyder inte att alla som har sjukdomen har defekter i just denna gen. Det ar ocksa tamligen vanligt att en liten subgrupp av patienterna ar drabbade pa grund av gen, medan sjukdomen for de flesta andra ar multifaktoriell - variationer i flera olika gener saval som miljofaktorer sasom kost , rokning och allman livsforing har betydelse for risk for insjuknande.