Generalguvernementet Korea

Generalguvernementet Korea
	Generalguvernementet Korea
	朝鮮?督府 Ch?sen s?tokufu ( Japanska )
Flagga	Vapen
	Valsprak : ?鮮一?、一視同仁
	Nationalsang : ' Kimigayo '
Huvudstad	Keij?
Sprak	Japanska (officiellt) ; Koreanska
Religion	Shinto (officiell; till 1945)
Statsskick	Konstitutionell monarki
Bildades	22 augusti 1910 ;
Upphorde	2 september 1945 ;
Folkmangd ; ? befolkningstathet	21 125 827 (1934) ; 94,2 inv/km²
Valuta	Koreansk yen

Den har artikeln handlar om den japanska koloniseringen av Korea mellan 1910 och 1945. For de japanska invasionerna av Korea i slutet av 1500-talet, se Japans invasion av Korea . For de historiskt osakra uppgifterna om en japansk invasion av den koreanska halvon pa 200-talet, se bland annat Jingo (Mytologi) .

Generalguvernementet Korea var den japanska koloniala myndigheten i Korea, eller Ch?sen som landet kallades officiellt. Den japanska penetrationen av Korea inleddes gradvis under slutet av 1800-talet genom en rad diplomatiska overenskommelser och den 22 augusti 1910 slots ett formellt annekteringsavtal. Avtalet har ogiltigforklarats av bade Korea och Japan , for att det tvingades pa den koreanska parten under olaga tvang . Ockupationen upphorde i och med Stillahavskrigets slut 1945 .

Befolkning [ redigera | redigera wikitext ]

Efter annekteringen 1910 forsokte de japanska myndigheterna understodja japansk invandring till Korea, med ganska magra resultat. 1934 hade Korea en befolkning pa 21 miljoner invanare, varav 20,5 miljoner var koreaner, 561 000 japaner och resten utlanningar. ^[
1
]

Forvaltning [ redigera | redigera wikitext ]

Generalguvernoren i Korea utsags formellt av den japanske kejsaren och kunde darfor harska over Korea med en hog grad av sjalvstandighet fran den civila japanska regeringen i Tokyo . Vid generalguvernorens sida stod ett radgivande centralrad av dels valda, dels av regeringen utsedda koreaner. Kommunal sjalvstyrelse infordes 1920. I rattskipningen tillampades utom de japanska lagar, som sarskilt inforts i Korea, aven aldre koreansk ratt. Koreas arme upplostes efter 1910 och ersattes av japanska garnisonstrupper.

Ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Under det inledande skedet av det japanska styret var Korea ett politiskt och ekonomiskt bakvatten, dar de koloniala japanska myndigheterna slot allianser med de gamla eliterna for att befasta Japans inflytande. Man genomforde bland annat en omfattande jordregister som gynnade de besuttna klasserna i Korea.

Flera nya jarnvagar anlades, bl. a. en fran Keij? till Gensan pa ostra kusten och en fortsattning av linjen Keij?- Gish? till Andong i Manchuriet .

Korea hade egen budget, egen tullforvaltning och egen statsbank ( Ch?sen ginko ) med sedelutgivning enligt japansk myntfot.

Efter upprattandet av den japanska lydstaten Manchukuo 1931 blev Korea plotsligt en central del av det japanska imperiet och de koloniala myndigheterna gjorde stora satsningar pa att bygga upp industrier i Korea som kunde bearbeta naturtillgangarna i Manchuriet. Detta ledde till att stader i den norra delen av landet, som Gensan och Kank? , industrialiserades. Den utveckling forstarktes ytterligare efter det att det andra kinesisk-japanska kriget brutit ut 1937.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1876 skrev Japan och Korea , som da var en lydstat under Qingimperiet , under den sa kallade Ganghwapakten , som oppnade upp Korea for japansk handel. Avtalet undertecknades efter militara patryckningar, och gav Japan langtgaende rattigheter i Korea. Efter det forsta kinesisk-japanska kriget 1894 tecknade Kina och Japan Shimonosekifordraget som bland annat innefattade ett sjalvstandigt Korea. Japan fortsatte dock befasta sin stallning pa halvon och 1895 mordade japanska agenter den koreanska kejsarinnan Min Myongsong . I oktober 1897 utropade kejsar Gojong en ny enhet fran Gyeongungungpalatset och oversag moderniseringen av militaren, ekonomin och industrin. Japan skramdes av framfarten och moderniseringen, och beslutade sig for att paskynda sina annekteringsplaner.

I den fred som avslutade rysk-japanska kriget (5 september 1905), erkande Ryssland Japans overvagande intressen i Korea och forband sig att inte blanda sig i eller soka forhindra det som Japan kunde foreta sig i Korea, en forsakran som aven England avgav genom overenskommelsen med Japan 12 augusti samma ar. Harpa slot detta land ett fordrag med Korea 17 november samma ar, varigenom bestamdes att Koreas utrikespolitik skulle skotas av Japan och att en japansk generalresident skulle bo i Soul . Den forste residenten blev markis Ito Hirobumi . 31 juli 1907 ingicks en ny overenskommelse, enligt vilken alla koreanska regeringsatgarder och utnamningar skulle godkannas av den japanske generalresidenten samt att japaner kunna inneha alla offentliga ambeten i Korea. En foljd harav blev att japaner intradde som viceministrar i departementen. 1907 sande den koreanske kejsaren Gojong i hemlighet en emissarie till den andra fredskonferensen i Haag for att protestera mot det japanska protektoratet, men tvingades kort darefter abdikera till forman for sin son.

Genom en konvention 12 juli 1909 lamnade Korea till Japan aven rattsvasendet och fangelsevasendet i landet. Aven polisvasendet saval i Seoul som i provinserna stalldes under japansk ledning, och polistjanstemannen var till stor del japaner. Ministaren bestod av en premiarminister och 6 fackministrar, av vilka senare var och hade vid sin sida en japansk viceminister, varforutom utrikespolitiken skottes av en japansk generaldirektor.

Efter det att den japanske stathallaren i Seoul, Ito Hirobumi , mordats av en koreansk nationalist vid jarnvagsstationen i Harbin intensifierades den japanska politiken att inforliva Korea med Japan. 1910 inforlivades Korea i det storjapanska riket nar Koreas premiarminister Lee Wan-Yong och Japans representant i Korea Terauchi Masatake undertecknade annekteringsavtalet. Efter den formella annekteringen av Korea 1910 ersattes den tidigare japanske stathallaren med en generalguvernor .

Den japanske generalguvernoren gick hart fram mot alla nationella aspirationer under 1910-talet, men den 1 mars 1919 utbrot en nationalistisk protestrorelse som kravde sjalvstandighet och vadjade om stod till fredskonferensen i Versailles . Rorelsen slogs ned med stor brutalitet, men darefter inledde de japanska myndigheterna en mer tolerant politik som syftade att inforliva den koreanska nationalismen till stod for det japanska imperiet. Samtidigt grundande koreanska nationalister som Syngman Rhee Republiken Koreas provisoriska regering i kinesisk exil som gjorde ansprak pa att foretrada Koreas enda lagliga regering.

Lista over generalguvernorer [ redigera | redigera wikitext ]

Efter den formella annekteringen av Korea 1910 ersattes den tidigare japanske stathallaren med en generalguvernor.

Faltmarskalk greve Terauchi Masatake 寺? 正毅 (1910?1916)
Faltmarskalk greve Hasegawa Yoshimichi 長谷川好道 (1916?1919)
Amiral Viscount Sait? Makoto ?藤 ? (1919?1927)
General Ugaki Kazushige 宇垣一成 (1927)
General Yamanashi Hanz? 山梨半造, (1927?1929)
Viscount Sait? Makoto ?藤 ? (second time 1929?1931)
General Ugaki Kazushige 宇垣一成 (second time 1931?1936)
General Minami Jir? 南次? (1936?1942)
General (pensionerad) Koiso Kuniaki 小磯國昭 (1942?1944)
General (pensionerad) Abe Nobuyuki 阿部信行 (1944?1945)

Benamningar [ redigera | redigera wikitext ]

Koreanerna beskriver oftast perioden som "Japanska kejsarperioden" ( Hangeul : 日帝時代 , Ilje sidae , Hanja : 日帝時代) eller "Kejsardomet Japans koloniala administrationsperiod" (Hangeul: 日帝植民統治時代 , Ilje sikmin tongchi sidae , Hanja: 日帝植民統治時代). Andra termer ar "Japans patvingade ockupation" (Hangeul: 日帝强占期 ; Ilje gangjeomgi , Hanja: 日帝强占期) eller " Wae (japanska) administration" (Hangeul: 倭政 , Wae jeong , Hanja: 倭政 ). I Japan talar man om "Ch?sen (Joseon) eller Japansk-styrda perioden" ( 日本統治時代の朝鮮 , Nippon T?chi-jidai no Ch?sen ^?) .

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b ] Thriving Chosen: A Survey of Twenty-Five Years' Administration, Compiled by the Government-General of Chosen, October 1935, s. 6.

Lipman, Jonathan Neaman, Barbara Molony, och Michael Edson Robinson. Modern East Asia: An Integrated History. Boston: Pearson, 2012.

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Korea , 1904?1926.

[Thriving_Chosen_1935-1] [ a b ] Thriving Chosen: A Survey of Twenty-Five Years' Administration, Compiled by the Government-General of Chosen, October 1935, s. 6.

[ 1 ]