Generalguvernor
over
Finland
var en fran borjan svensk ambetstitel, som upprattades 1594 (Sveriges forsta generalguvernor), da Clas Fleming utnamndes till posten. Generalguvernoren utgjorde den hogsta militara och civila myndigheten over ett omrade, ofta bestaende av flera landskap, och var alltsa kungamaktens stallforetradare. Under 1600-talet upprattades flera svenska
generalguvernement
bade i
Ostersjoprovinserna
och i svenska granslandskap, sarskilt under krigstider. Enligt
1634 ars regeringsform
skulle de svenska provinserna oster och soder om
Finska viken
utgora ett generalguvernement, men kom i praktiken att besta av flera, vilka stod under den finske generalguvernorens befal. Dessutom skulle det bara vara riksrad, som utnamndes till generalguvernorer.
Fram till mitten av 1600-talet fanns det ofta en svensk generalguvernor over Finland och den mest kande ar greve
Per Brahe d.y.
Eftersom hans tid som generalguvernor anses sarskilt lyckosam for landet har uttrycket
i grevens tid
i Finland kommit att syfta pa denna tid och betyda en lycklig tid, till skillnad fran i Sverige, dar det har betydelsen av "i sista minuten". Efter 1669 upphorde utnamningen av generalguvernorer over Finland, forutom 1710?1712, da Karl von Nieroth utnamndes, eftersom landet hotades av ryssarna under
stora nordiska kriget
. Efter dennes dod 1712 stod posten tom, eftersom ryssarna strax darefter ockuperade Finland under den sa kallade
stora ofreden
. Efter krigsslutet (1721) utnamndes emellertid inga nya generalguvernorer (med specialundantag for Gustaf Fredrik von Rosen 1747?1751, med anledning av misstankta ryska truppsammandragningar vid finsk-ryska gransen), eftersom
1719
och
1720 ars regeringsformer
uttryckligen avskaffade generalguvernement i Sverige. Johann Balthasar von Campenhausens, som innehade posten 1742?1743, var rysk och styrde under den ryska ockupation av Finland, som benamns
lilla ofreden
. I
1772 ars regeringsform
andrades bestammelsen till att generalguvernement fick upprattas "om besynnerliga omstandigheter dartill foranledde". I Finland aterupprattades generalguvernementet dock inte, utan
Johan Christopher Toll
, som 1801?1809 var generalguvernor over Skane, blev den siste i Sverige som innehade titeln.
I
1809 ars regeringsform
forbjods inrattandet av generalguvernement i Sverige. Genom
finska kriget
1808?1809 erovrades dock Finland av Ryssland och redan 1808 upprattades ett ryskt generalguvernement i landet, for bade den civila och den militara ledningen. Generalguvernoren var ledare for den
finska senaten
, som var det autonoma
storfurstendomet Finlands
regering mellan 1808 och 1917. Han var ocksa den ryske
tsarens
hogste representant och fick sina instruktioner direkt fran denne. Manga av de ryska generalguvernorerna kom att bli starkt ogillade av den finska befolkningen. Den forste pa posten, Goran Magnus Sprengtporten, avgick efter bara ett ar och Nikolaj Bobrikov blev i borjan av 1900-talet mordad av nationalisten
Eugen Schauman
.
Generalguvernorer under svenska tiden fram till 1808
[
redigera
|
redigera wikitext
]
- Rysk generalguvernor under den ryska ockupationen av Finland
1741
?
1743
.
Generalguvernorer under ryska tiden 1808?1917
[
redigera
|
redigera wikitext
]
- August Theodor Lastbom: Swea och Gotha hofdinga-minne sedan 1720. Tredje Afdelningen: General-Gouverneurer och Landshofdingar i Finland., Upsala 1843,
S. 1-6
