Geminiderna

Geminiderna ar en mycket aktiv meteorsvarm i december varje ar som har sitt maximum runt 12?14 december (aktiv period: 7-17 december), framst under natten till den 14e. Den ar troligen fororsakad av asteroiden 3200 Phaethon som har samma heliocentriska bana. Det gor geminiderna till den enda meteorsvarmen som inte ar fororsakad av en komet .

Svarmen blev forst observerad for 150 ar sedan.

Man har observerat 120-160 meteorer i timmen under optimala forhallanden men det normala ar 10 till 80 stjarnfall per timme.

Radiant [ redigera | redigera wikitext ]

Meteorerna i denna svarm verkar komma fran stjarnbilden Tvillingarna , darav namnet (Gemini = tvillingar pa latin). Dock kan de visa sig nastan var som helst pa natthimlen. Dessa hastigt "fallande stjarnor" behover dock inte se ut att komma uppifran och falla nerat. Pa grund av tvillingarnas relativt laga position pa himlen kan stjarnfallen aven se ut att bryta mot naturlagarna och "falla" uppat. Men de ser alla ut att komma fran stjarnbilden tvillingarna.

Geminiderna anses av manga vara den mest konsekventa och aktiva av de arliga meteorsvarmarna .

Meteorid blir meteor som kanske blir meteorit [ redigera | redigera wikitext ]

Innan meteorerna syns som stjarnfall pa natthimlen fardas de i den morka rymden under, oftast, miljarder ar som sandkorn eller sma stenar som kallas meteorider (eller meteoroider ). Nar jorden sedan passerar genom rymdgrusets bana fangas en del av materialet upp av jordens dragningskraft. Meteorerna fran svarmen upploses pa en hojd av ca 38 kilometer.

Nar de kommer in i atmosfaren pa ca 100 km hojd borjar de hettas upp och lyser med ett kraftfullt sken under brakdelen av en sekund och ser for oss ut som snabba ljusstreck over stjarnhimlen. Meteorerna fardas i en relativ langsam hastighet i forhallande till andra svarmar, ca 35 kilometer per sekund, vilket gor dem ganska latta att upptacka.

Storre stenblock kan brinna langre och kraftigare (upp till flera sekunder) och syns da som stora ljusklot som kallas bolider . Nagra kan till och med na jorden och kallas da meteoriter . Kilopriset pa en meteorit ar i dagslaget (dec. 2012) hogre an guld .