Gaia

For andra betydelser, se Gaia (olika betydelser) .

Gaia ( grekiska Γα?α) eller Ge (Γη) var i grekisk mytologi Moder jord . ^[
1
] Ordet gaia betyder 'mark', 'land', eller 'jorden'. Ge ar samma ord fast pa den attiska dialekten . Gaia var jordens, moderlighetens och fruktbarhetens gudinna. Namnet paminner om det grekiska ordet giagia (γιαγι?) som betyder 'mormor' och 'farmor'.

Gaias ursprung [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns flera versioner av Gaias roll i den grekiska mytologin. Den aldsta, Hesiodos Theogoni, ar fran 700 f.Kr. Da den aterspeglade datidens populara forestallningar atnjot den ett visst matt av officiellt erkannande. Hundra ar senare, och fram tills kristendomen fick genomslag, utarbetades andra theogonier som var inspirerade av orphiska doktriner, vilka skiljde sig mycket fran Hesiodos tradition och var inte typiskt grekiska till karaktaren. Dessa atnjot inte nagon storre popularitet.

Enligt Hesiodos fanns forst bara Chaos . Sedan uppstod Gaia (Jorden) ur det ursprungliga tomrummet, darefter Aither (Luften). Hesiodos skriver att Jorden gav liv at ett barn, den hoga och stjarniga Himlen Uranos . I texten saknar Uranos far och upphojs till att bli Gaias like, samt hennes make. Pontos (Havet) fods av Gaia, "men ej efter karlekens famntag". Alla himmelska gudar ska sedan ha varit avkommor till Gaia och Uranos. Alla havsgudar var hennes och Pontos barn, giganterna var resultatet av hennes forbindelser med Tartaros och allt jordiskt liv, sasom manniskor, harstammade fran henne.

En annan version berattar att Gaia foddes ur ett agg skapat av Kronos . Enligt en tredje version var hon dotter till Aither (Luften) och Hemera (Dagen), medan hon i en fjarde version var Nyxs (Natten) och guden Phanes barn.

Gaia ska sedan sjalv ha fott Uranos, for att han skulle omge och tacka henne och pa sa satt skapa ett tryggt hem for gudarna. Darefter fodde hon Bergen och Pontos. Dessa gudomligheter var kallan till allt liv. Efter detta foljde en hel strom med barn av olika slag som fyllde bade himmel, jord och helvetet .

Det var inte ovanligt att gudar fick barn med varandra och/eller gifte sig med varandra, trots att de var nara slakt. Da gudarnas antal var begransat fanns det inte sa manga att valja pa. Detta beteende var dock bara acceptabelt for gudar. Nar det gallde manniskor ansags incest forkastligt i det antika Grekland.

Uranos fall [ redigera | redigera wikitext ]

Uranos (Himlen) var himlavalvets forsta manlige gudom. Tillsammans med sin mor och tillika maka, Gaia (Jorden) fick han de 12 titanerna, sex kvinnliga och sex manliga. ^[
2
]^[
3
] Samtliga var forskrackliga och avskydda av sin fader, Uranos. Darfor tog han dem sa fort de foddes och gomde dem i underjordens varsta fangelse Tartaros undan sin mor Gaia. Gaia var fortvivlad och nar hon aterfann sina barn bad hon dem om hjalp att storta Uranos som himlens harskare. Ingen av barnen vagade ta sig an uppgiften da de fruktade sin fars storlek och styrka. Da steg Kronos , den yngste, klokaste och forslagnaste av titanerna, fram och lovade sin mor att verkstalla hennes plan. "Ty ej bryr mig den far, som sa namnes med oratt". Kronos verkar har mena att Uranos inte ar hans verkliga fader.

Efter Gaias instruktioner lade sig Kronos i bakhall med en valdig, skimrande lie i sin hand och vantade pa att Uranos skulle atervanda hem. Nar Uranos steg in i sin boning under kvallen stortade sig Kronos over honom och skar av honom hans konsdelar som han sedan kastade bakom sig. Blod droppade pa jorden (Gaia) som darefter fodde Erinyerna , Giganterna och nymfer . I Hesiodos text finns en inkonsekvens harefter som lyder "Men da blygden med stalet hon avskiljt", vilket skulle kunna betyda att det var Gaia som kastrerade Uranos, snarare an Kronos. Efter denna rad star att Gaia sedan slungar den avskurna lemmen i havet. Ur blodet som blandade sig med havets vatten foddes Afrodite , den "fagra gudinnan", som steg upp ur vagornas skum. "Gras skot under de smidiga fotterna upp". Afrodite kan darmed sagas vara en fruktbarhetsgudinna.

Uranos var besegrad och hans barn befriades och kunde leva i frihet. Kronos blev den nya harskaren over himlavalvet, men han skulle senare mota samma ode som sin far och blev sjalv stortad av sin son Zeus .

Templet i Delfi [ redigera | redigera wikitext ]

Det heliga templet i Delfi var ursprungligen avsett for Gaia, men overtogs av Apollon .

Moder Jord, kallan till allt liv [ redigera | redigera wikitext ]

Gaia var mor till ett stort antal barn:

Med Uranos:

Titanerna : Okeanos , Theia , Koios , Rhea , Krios , Themis , Hyperion , Mnemosyne , Iapetos , Tethys och Kronos

Cykloperna : Brontes , Steropes och Arges

Hekatonkheirerna : Kottos , Gyes , Briareos , Obriareos , Aigaion , Amalkeides , Protokles och Protokleon

Phaikaierna

Med Aithers:

Penthos , Poine och Aergia

Med Pontos :

Nereus , Thaumas , Phorkys , Keto och Eurybia

Gaias barn (utan fader):

Alpos , Sykeus , Damasen , Anax & Asterios , Dysaules , Python , Drakon Nemeios , Tauros Ophis , Skorpios och gegeenerna .

Osakra foraldraskap

Ett klassiskt problem i den grekiska mytologin ar foraldraskap. Det finns ofta lika manga olika foraldrar som det finns versioner av myterna och vissa karaktarer kan darfor ha flera mojliga foraldrar. Foljande mytologiska figurer kan Gaia vara mor till:

(Fadern i kursiv stil)

Uranos: Enkelados , Aristaios , Aitna , Dione , Melisseus och koureterna

Aither: Algea , Dolos , Lyssa , Horkos , Lethe , pseudologoierna och hysminaierna

Tartaros: Typhoeus och Ekhidna

Poseidon: Kharybdis , Antaios och laistrygonerna

Okeanos : Triptolemos

Typhoeus: Drakon Kolkikos

Hefaistos : Erikhthonios

Zeus : De cypriska kentaurerna

Zeus/Poseidon/ Hermes : Orion

Aither/Uranos: erinyerna

Faderlosa: Uranos, Pontos, Tartaros, Pheme , Seilenos , Tityos , Argos , Pantoptes , Areion , Oreios , Kekrops, Pelasgos, Alalkomenus, Iarbas, daktyloierna , kabeiroierna och Areion.

Inom zoroastrismen [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt zoroastrismen ar det manniskans ansvar att kampa mot kaos och for kosmos pa planeten jorden. Gaia representerar livets och naturens balans mellan kaos och kosmos och denna balans far enligt Zoroastrismen inte rubbas. Naturkatastrofer ar tydliga tecken pa att denna balans haller pa eller har rubbats.

Enligt Zarathustras Sanger ar Gaia livets naturangel som ansvarar for naturen och djuren.