Umberto Boccioni,
La citta che sale
, 1910
Antonio Sant'Elia,
La citta nuova. Particolare (Den nya staden. Detalj)
, 1914.
Futurismen
var en
kulturell
riktning inom
konst
,
litteratur
,
musik
,
drama
och
arkitektur
. Den efterstravade ett radikalt uppbrott fran tidigare traditioner. Futurismen grundades
1909
av
Filippo Tommaso Marinetti
.
Marinetti publicerade det forsta
futuristiska manifestet
i
Le Figaro
i februari 1909, i vilket han proklamerade krig mot traditionalismen. Aret darpa utgavs tre manifest, daribland malarnas "Tekniska manifest". Futurismen hyllade maskinen, forkastade aldre tiders konst och foresprakade nedrivning av museerna. Futuristiska malningar framstallde gestalter och foremal i rorelse;
poesin
begagnade sig av ett "industriellt" bildsprak, en grammatik och ett ordforrad som medvetet forstorts i
onomatopoesins
tjanst. Den politiska
fascismens
ideologi sags ha tagit starka intryck av futurismen och uppmuntrade till flera av punkterna i det futuristiska manifestet.
Futuristerna publicerade ett antal manifest angaende musik dar de bland annat foresprakade oljud,
atonalitet
,
polyfoni
, mikroljud och den moderna stadens ljud som bilar och flygplan framfor traditionalismens musik. Kompositorerna skulle overge imitationen och influenserna fran forr och istallet komponera for framtiden.
Luigi Russolo
konstruerade sa kallade
oljudsmaskiner
(
intonarumori
) som de framforde konserter med. Senare band sa som brittiska
Whitehouse
, japanska
Merzbow
och svenska
Brighter Death Now
kan harledas till futurismens ideer om musik.
Kring 1910 vaxte en futuristisk gren fram i Ryssland. Man kan datera dess fodelse till 1912 da poeterna
Majakovskij
och
Chlebnikov
publicerade manifestet
En orfil at den offentliga smaken
.
[
1
]
Vladimir Majakovskij
var en rysk poet som med dikten
Ett moln i byxor
fran
1915
demonstrerade den nya futuristiska stilen, fartfylld och telegramartad, for det ryska
avantgardet
. Hans mest kanda dikt ar dock
150 000 000
(titeln syftar pa Sovjets davarande folkmangd) vari han hyllar den nya staten. Den ryska futurismen delade sig sedan i tva grenar: ego-futurismen i Petersburg och kubo-futurismen i Moskva.
[
1
]
Ego-futurismens namn kommer fran det fokus pa jaget som riktningens foretradare hade. Den ledande ego-futuristen var
Igor Severjanin
som debuterade 1913 med diktsamlingen "Den asksjudande bagaren". Han blev enormt popular och valdes 1918 till poesins kung i Moskva.
[
1
]
Kubo-futurismen hanger samman med kubismen och syftade till att framstalla ting sa som de framstod i det inre medvetandet och inte som de tedde sig for de yttre sinnena.
[
1
]
Gemensamt for de ryska futuristerna var
radikalismen
och viljan att provocera. Man agnade sig bland annat at galna, fantasifulla, anarkistiska pahitt - det vi idag kallar
happenings
.
[
1
]
Litterart agnade sig futuristerna at sprakliga normbrott. De ville befria spraket fran den litterara traditionen och vardagssprakets konventioner och pa sa satt gora det
autonomt
.
[
2
]
Futuristerna forsokte inom poesin bearbeta spraket pa stavelseniva - en poet sags ha framfort en dikt bestaende enbart av stavelsen "ju".
[
2
]
Inriktningen pa textens autonomi gav impulser till den gren inom litteraturforskning som kallas
rysk formalism
. Denna gren satte texten i fokus och undersokte dess ljud och form och vad det var som egentligen gjorde den till en text.
[
2
]
- Folke Edwards,
Den barbariska modernismen
. (1987)
