Polisario , ^{[ 1 ]} aven Polisariofronten ^{[ 2 ]} eller Polisario Front ^{[ 3 ]} , ( arabiska : ???? ??????????? , Jabhat al-Bulisaryu ; spanska : Frente Polisario ) ar Vastsaharas befrielserorelse, baserad i flyktinglager i Algeriet .

Namnet Polisario ar en forkortning av det fullstandiga spanska namnet: Frente Popular de Liberacion de Saguia el Hamra y Rio de Oro ( Folkfronten for Saguia al-Hamras och Rio de Oros befrielse ; ?????? ??????? ?????? ??????? ??????? ????? ?????, al-Jabhat al-Shabiyya li-Tahrir al-Saqiyya al-Hamra wa Wadi al-Dhahab ).

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Polisario bildades 10 maj 1973 efter att Spanien vagrat ga med pa FN :s upprepade krav pa avkolonisering av davarande Spanska Sahara . De genomforde sin forsta gerillaoperation tio dagar senare och utkampade 1973?1975 ett framgangsrikt gerillakrig mot Spanien.

Polisarios forste generalsekreterare var Brahim Ghali , innan Mustafa Sayyed El-Wali overtog den posten vid Polisarios andra kongress i augusti 1974. ^{[ 4 ]}

Polisario utropade den 27 februari 1976 Sahariska Arabiska Demokratiska Republiken (SADR), Vastsaharas exilregering , dagen efter Spanien formellt hade lamnat den forna kolonin. ^{[ 5 ]}

Darefter fick Polisario istallet fortsatta strida mot de nya ockupanterna Marocko och Mauretanien , som med borjan redan 1975 borjat inta Vastsahara i samband med Spaniens pagaende evakuering. Polisario lyckades 1979 driva ut Mauretanien och fa till ett fredssamtal, varefter Marocko var kvar som enda ockupationsmakt.

Polisarios ledare sedan 1974, El-Wali, dodades den 9 juni 1976 under kriget mot Mauretanien. ^{[ 6 ]} I augusti samma ar valdes Mohamed Abdelaziz till generalsekreterare, ^{[ 7 ]} en post som han hade fram till sin dod 2016.

Den 9 juli 2016 valdes Brahim Ghali till ny generalsekreterare. ^{[ 8 ]}

Marockansk ockupation [ redigera | redigera wikitext ]

Marocko havdar att Vastsahara ar en del av det marockanska territoriet, ett ansprak som inget annat land erkant. Omradet anses av FN vara icke-avkoloniserat territorium . FN:s generalforsamling slog i sin resolution 34/37 i november 1979 fast att Marocko maste lamna Vastsahara och att Polisario representerar det vastsahariska folket. ^{[ 9 ]}

Marocko har inte horsammat FN:s krav. Personer som misstankts sympatisera med Polisario i de ockuperade delarna har gripits och dodats i manga fall; pa 2000-talet har massgravar uppdagats i dessa omraden, men Marocko vagrar lata grava ut dem. ^{[ 10 ]}

Polisarios och Sahariska republikens ledning ar sedan 1975 baserade i de vastsahariska flyktinglagren i Tindouf i vastra Algeriet. Man kontrollerar ocksa narmare en tredjedel av Vastsahara, de befriade territorierna utanfor den marockanska mur som delar landet, men dar finns inga stader eller naturresurser av varde.

Sedan 1991 rader ett vapenstillestand under FN-overvakning, men den i stillestandsavtalet stipulerade folkomrostningen om sjalvstandighet har stoppats av Marocko. Polisario har flera ganger varit nara att ateruppta den vapnade kampen, men verkar hallas tillbaka av Algeriet .

Polisario har aldrig anvant sig av terrorism utan foredragit klassiskt gerillakrig. Polisarios uppratthaller en 5-10 000 man stark staende arme , och omoderna pansar- och luftvarnsstyrkor. Under krigsaren beraknades armen innehalla narmare 20 000 man, plus kvinnliga hemvarnstrupper, och i en nodsituation kan man mobilisera storre delen av den vuxna sahariska befolkningen.

Politisk organisation [ redigera | redigera wikitext ]

Ledningen for Polisario, Nationella sekretariatet , och dess ledare, generalsekreteraren , valjs infor varje mandatperiod pa Allmanna folkkongressen med omkring 1400 ? 2100 valda delegater. ^{[ 11 ] [ 12 ]}

Sedan en andring av konstitutionen 1982, ar Polisarios generalsekreterare aven SADR:s president , ^{[ 13 ]} dessutom ar denna overbefalhavare for armen, SPLA (Sahrawi People's Liberation Army).

Polisario ar fortfarande det enda partiet. Dess program ar huvudsakligen inriktat pa befrielsen av Vastsahara, och man har uppskjutit flera interna politiska diskussioner tills detta mal ar natt. Kopplingen mellan Polisario och staten, SADR, ska enligt konstitutionen bara finnas kvar tills man har en sjalvstandig stat inom Vastsaharas hela omrade, varefter konstitutionens foreskrivna parlamentariska demokrati ska galla. ^{[ 14 ]} I interimsprogrammet for Vastsaharas styre omedelbart efter sjalvstandigheten anges bland annat:

• Flerpartidemokrati
• Jamstalldhet mellan konen
• En social marknadsekonomi
• Goda relationer med alla grannstater, och byggandet av Maghrebstaternas union .

Bade inom republikens ledning och Polisario har kvinnornas inflytande gynnats av att det till storsta del var kvinnor som organiserade och skotte flyktinglagren under krigsaren, men aven saharisk tradition anges garna som forklaring till kvinnors delaktighet. ^{[ 15 ]} Polisario har en kvinnlig sektion, UNMS (spansk forkortning for ungefar: Nationella organisationen for sahariska kvinnor ), for att bevaka kvinnors rattigheter. ^{[ 15 ]}

Radio och TV [ redigera | redigera wikitext ]

Polisario driver en TV-station, RASD TV ( spanska : Television de la Republica Arabe Saharaui Democratica ), med sate i de sahariska flyktinglagrena i Algeriet, och som gjorde sin forsta sandning den 20 maj 2009. Den sander framst pa arabiska , inklusive Hassaniyya , och en del pa spanska . ^{[ 16 ] [ 17 ]}

Man driver aven en radiokanal som bland annat sander in over det ockuperade Vastsahara.

Solidaritetsrorelser [ redigera | redigera wikitext ]

Organisationen har mycket starka band till Algeriet, men far ocksa viktigt stod fran en stark spansk solidaritetsrorelse, som bland annat stottar flyktinglagren ekonomiskt och socialt. Polisario betraktar sig som timoresiska Fretilins brodrarorelse, och banden mellan Osttimor och Vastsahara ar starka, pa grund av deras likartade historia. Sverige har lange givit bistand till de sahariska flyktinglagren. Alla politiska partier i riksdagen stodjer i princip den sahariska sjalvbestammanderatten, och Socialdemokraterna , Folkpartiet , Vansterpartiet och Centerpartiet har varit aktiva med bistand i flyktinglagren.

I Sverige finns stodorganisationerna Emmaus Stockholm , Svenska Vastsahara Kommitten och Foreningen Vastsaharas kvinnor, som bland annat arbetar med politisk paverkan i Sverige och i EU samt stodjer vastsahariska civilsamhallesorganisationer. Svenska Vastsaharakommitten ger ocksa ut den, numera digitala, Tidskriften Vastsahara. ^{[ 18 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• ARSO - Association de soutien a un referendum libre et regulier au Sahara Occidental (engelska)
• Solidaritetskommitten vid Jakobsbergs folkhogskola
• Natverket for ett fritt Vastsahara