Fredrik Sparre

Fran Wikipedia
Fredrik Sparre
Fodd 2 februari 1731 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Stockholm
Dod 30 januari 1803 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]  (71 ar)
Akero slott [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ]
Medborgare i Sverige
Utbildad vid Uppsala universitet
Sysselsattning Domare , politiker
Befattning
Ledamot av Sveriges standsriksdag (1760?1779)
Riksrad (1781?1789) [ 1 ]
Justitierad i Hogsta domstolen (1789?1792) [ 1 ]
Sveriges rikskansler (1792?1797) [ 5 ]
Maka Brita Christina Sparre
(g. 1761?1766, makas/makes dod)
Barn Ebba Sparre (f. 1764)
Foraldrar Fredrik Henrik Sparre
Slaktingar Charlotta Sparre (syskon)
Brita Christina Sparre (syskon)
Carl Sparre (syskon) [ 6 ]
Gabriel Erik Sparre (syskon)
Utmarkelser
Kommendor av Nordstjarneorden (1776)
Kungliga Serafimerorden (1782)
Redigera Wikidata

Fredrik Sparre , fodd 2 februari 1731 , dod 30 januari 1803 pa Akero slott [ 7 ] , var en svensk greve till Akero , serafimerriddare , rikskansler och ambetsman. Han tillhorde grevliga atten Sparre nr 111 . [ 8 ]

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Fredrik Sparre, avportratterad 1795 i olja pa duk av Lorens Pasch den yngre , format 144 x 109 cm. Sparre ar ikladd riksradsdrakt i vitt siden och riksradsmantel (som kallades talar ), och bar Serafimerordens kedja runt halsen samt Nordstjarneordens kommendorskors. Nationalmuseum , Gripsholmssamlingen .

Sparre var son till Fredrik Henrik Sparre (1691?1764), Fredrik Henrik Sparre av friherrliga atten Sparre nr 11 , och hans andra hustru Ulrika Maria Tessin (1694?1765, syster till Carl Gustaf Tessin ), och var halvbror till Charlotta , Brita Christina , Carl och Gabriel Erik Sparre .

Hans morbror Tessin karakteriserade honom vid sex ars alder pa foljande vis: "Hans forstand ar rangerat, och i stallet for att andra barn rora ihop allt vad man lar dem, lagger han var sak pa sin plats och tar fram det som hor till amnet sa precis, att jag inte kan forsta, hur den, som gjort honom, kunnat spara ut sa manga lador inom ett utrymme sa trangt som hans lilla hjarna." [ 9 ] Han pastods kunna hela Bibeln utantill och morbrodern trodde "att han blir biskop eller skolmagister, och att Sankte Per i sin barndom var likadan". Vid nagot aldre ar, da Sparre studerade i Uppsala med sina kusiner, blev han det monster som uppstalldes for andra, mindre valartade ungdomar. [ 9 ]

Han ingick efter slutade studier och utrikes resor i kansliet, dar han befordrades till kanslirad och 1773 till hovkansler . 1781 utnamndes Sparre till riksrad och samtidigt till guvernor for kronprinsen (sedermera kung Gustav IV Adolf ). 1788 entledigades han pa egen begaran fran sistnamnda befattning, men kvarstod i radet till dess upplosning 1789, varefter han forordnades till ledamot av Hogsta domstolen .

Under den formyndarregering som tog vid efter mordet pa Gustav III stalldes Sparre med den aterupplivade titeln rikskansler 1792 i spetsen for kansliet och utrikesarendena. I sjalva verket blev han ett tamligen viljelost verktyg i handerna pa hertig Karls , Gustav III:s bror Karl XIII , allsmaktige gunstling Gustav Adolf Reuterholm . Under slutet av formyndarregeringen synes Sparre dock ha nagot frigjort sig fran detta beroende. Sparre fick behalla sitt ambete, aven sedan kungen blivit myndig, och upphojdes 1797 till greve [ 10 ] , men nagot inflytande hade han inte vidare och nedlade sin hoga vardighet i december 1797.

Sparres roll under formyndarregeringen utsatte honom for de ogynnsamma omdomen, som drabbat dess mer framtradande personer overhuvud. I sjalva verket var han vida battre an hans rykte. Han var en rattradig, plikttrogen och arbetsam man, nagot pedantisk och omstandlig, men kunnig och erfaren. Dock saknade han nodig sjalvstandighet och skarpare omdome. Hans olycka var, att han stalldes pa hogre poster, an hans formaga berattigade till. Han hade arvt sin morbroder Carl Gustaf Tessins litterara intressen och agde grundlig bildning. Hans stil var dock tung och otymplig. Hans basta eftermale ar dock hans intresse for lardomen och vetenskapernas forkovran samt for den allmanna folkbildningens hojande. Sparre efterlamnade en vidlyftig och detaljerad dagbok, varav endast en del blivit utgiven. Den finns numera i Ericsbergs arkiv.

Han blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1779, och den 20 mars 1786 blev Sparre hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien . [ 11 ] Han var preses i Samfundet Pro Fide et Christianismo 1775.

Sparre avled pa Akero slott och ligger tillsammans med flera ur Sparreatten begraven i Akerograven under det nuvarande altarkoret i Bettna kyrka .

Sparre upphojd till greve den 1 november 1797, och introducerades pa Riddarhuset 1802 med nummer 111.

Fredrik Sparre var som rikskansler foremal for manga skamt och elaka anekdoter. Hans Hjarta var upphovsman till foljande skarpa epigram : [ 12 ]

Fran misstag ingen kunskap fredad ar,
och matematiken sjalv kan fela:
Melanderhjelm vid sin Euklides svar,
att ingen del kan sluta in det hela ?
men jag har sett i oeil de boeuf var rikskansler.

Familj [ redigera | redigera wikitext ]

Han gifte sig forsta gangen den 29 oktober 1761 med sin syssling Brita Christina Sparre af Sundby (1741?1766), dotter till generalmajoren och overstathallaren greve Axel Wrede-Sparre och grevinnan Christina Margareta Augusta Tornflycht . Med henne fick han tva barn.

Andra gangen gifte han sig den 13 juli 1784 pa Penningby med friherrinnan Sigrid Charlotta Wrede af Elima (1763?1828), dotter till generalen friherre Fabian Casimir Wrede och dennes forsta fru friherrinnan Catharina Charlotta fodd Fleming af Liebelitz . Med henne fick han 4 barn.

Barn [ redigera | redigera wikitext ]

Barn i forsta giftet med Brita Christina Sparre . [ 7 ]

  • Ulrika Augusta , fodd 6 oktober 1762, dod 28 april 1792 pa Nynas. Gift 26 oktober 178 i Stockholm med majoren friherre Carl Reinhold Wrangel af Sauss .
  • Ebba Maria , till Akero. Fodd 2 mars 1764, dod 5 april 1837 i Stockholm. Gift 1 juli 1803 pa Akero med hovmarskalken Fredrik Fabian Montgomery i adelsatten Montgomery .

Barn i andra giftet med Sigrid Charlotta Wrede fodd i atten Wrede af Elima . [ 7 ]

  • Sixten Carl , fodd 12 januari 1786 i Stockholm, dod ung.
  • Gustaf Adolf , fodd 17 mars 1787 i Stockholm. Kanslist vid kanslistyrelsen 6 april 1810. Dod ogift 27 februari 1812 pa Serafimerlasarettet i Stockholm till foljd av ett pistolskott, vilket han den 21 januari sjalv tillfogat sig ej langt fran Hagalund utanfor Norrtull.
  • Ottiliana Catharina Matilda , fodd 10 februari 1793 i Stockholm. Hovfroken hos ankedrottningen Sofia Magdalena . Dod 24 januari 1874 i Sala. Gift 27 juni 1816 i Nykoping med kammarherren greve Lorentz Johan Creutz .
  • Stanislava Charlotta Augusta , fodd 7 augusti 1794, dod ogift 22 maj 1827 i Nykoping.

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

[ Redigera Wikidata ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Sparre, 34. Fredrik , 1904?1926.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c d ] Fredric Sparre , Svenskt biografiskt lexikon , las online . [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b c ] Nordisk familjebok : Sloke - Stockholm , vol. 26, 1917, s. 589, Fredrik S., las online . [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b c ] Herman Hofberg , Svenskt biografiskt handlexikon , 1906, s. 497, Sparre, Fredrik, las online . [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Gabriel Anrep , Svenska adelns attar-taflor , Norstedts forlag , 1858, s. 55, Fredric Sparre, Grefve Sparre, las online . [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Stockholm den 30 juli , 8 augusti 1792, las online . [kalla fran Wikidata]
  6. ^ Fredric Sparre , Svenskt biografiskt lexikon , las online . [kalla fran Wikidata]
  7. ^ [ a b c ] ”Adelsvapen, genealogi, Grevliga atten Sparre nr 111. Grevlig 1797-11-01. Atten utdod 1812-02-07” . Arkiverad fran originalet den 7 juli 2019 . https://web.archive.org/web/20190707192923/https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sparre_nr_111 . Last 7 juli 2019 .  
  8. ^ Daremot var Fredrik Sparres far, Fredrik Henrik Sparre (1691?1764), av friherrliga atten Sparre nr 11 .
  9. ^ [ a b ] Grimberg, Carl. ”530 (Svenska folkets underbara oden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)” . runeberg.org . https://runeberg.org/sfubon/7/0532.html . Last 4 augusti 2022 .  
  10. ^ Matrikel ofwer Swea rikes ridderskap och adel ..., 1807, s. 39?46 Arkiverad 24 januari 2019 hamtat fran the Wayback Machine .
  11. ^ Matrikel over ledamoter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien , Bengt Hildebrand (1753?1953), Margit Engstrom och Ake Lilliestam (1954?1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 19
  12. ^ Grimberg, Carl. ”530 (Svenska folkets underbara oden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)” . runeberg.org . https://runeberg.org/sfubon/7/0532.html . Last 4 augusti 2022 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Politiska uppdrag
Foretraddes av
Evert Vilhelm Taube
Sveriges kanslipresident
  Sveriges rikskansler
1792?1797
Eftertraddes av
Fredrik von Ehrenheim
Sveriges kanslipresident