Fredrik Sparre
, fodd
2 februari
1731
, dod
30 januari
1803
pa
Akero slott
[
7
]
, var en svensk
greve
till
Akero
,
serafimerriddare
,
rikskansler
och ambetsman. Han tillhorde grevliga atten
Sparre nr 111
.
[
8
]
Sparre var son till
Fredrik Henrik Sparre
(1691?1764), Fredrik Henrik Sparre av
friherrliga atten
Sparre nr 11
, och hans andra hustru Ulrika Maria Tessin (1694?1765, syster till
Carl Gustaf Tessin
), och var halvbror till
Charlotta
,
Brita Christina
,
Carl
och
Gabriel Erik Sparre
.
Hans morbror Tessin karakteriserade honom vid sex ars alder pa foljande vis: "Hans forstand ar rangerat, och i stallet for att andra barn rora ihop allt vad man lar dem, lagger han var sak pa sin plats och tar fram det som hor till amnet sa precis, att jag inte kan forsta, hur den, som gjort honom, kunnat spara ut sa manga lador inom ett utrymme sa trangt som hans lilla hjarna."
[
9
]
Han pastods kunna hela
Bibeln
utantill och morbrodern trodde "att han blir biskop eller skolmagister, och att
Sankte Per
i sin barndom var likadan". Vid nagot aldre ar, da Sparre studerade i
Uppsala
med sina kusiner, blev han det monster som uppstalldes for andra, mindre valartade ungdomar.
[
9
]
Han ingick efter slutade studier och utrikes resor i kansliet, dar han befordrades till
kanslirad
och 1773 till
hovkansler
. 1781 utnamndes Sparre till
riksrad
och samtidigt till guvernor for kronprinsen (sedermera kung
Gustav IV Adolf
). 1788 entledigades han pa egen begaran fran sistnamnda befattning, men kvarstod i radet till dess upplosning 1789, varefter han forordnades till ledamot av
Hogsta domstolen
.
Under den
formyndarregering
som tog vid efter mordet pa
Gustav III
stalldes Sparre med den aterupplivade titeln
rikskansler
1792 i spetsen for kansliet och utrikesarendena. I sjalva verket blev han ett tamligen viljelost verktyg i handerna pa
hertig Karls
, Gustav III:s bror
Karl XIII
, allsmaktige gunstling
Gustav Adolf Reuterholm
. Under slutet av formyndarregeringen synes Sparre dock ha nagot frigjort sig fran detta beroende. Sparre fick behalla sitt ambete, aven sedan kungen blivit myndig, och upphojdes 1797 till greve
[
10
]
, men nagot inflytande hade han inte vidare och nedlade sin hoga vardighet i december 1797.
Sparres roll under formyndarregeringen utsatte honom for de ogynnsamma omdomen, som drabbat dess mer framtradande personer overhuvud. I sjalva verket var han vida battre an hans rykte. Han var en rattradig, plikttrogen och arbetsam man, nagot pedantisk och omstandlig, men kunnig och erfaren. Dock saknade han nodig sjalvstandighet och skarpare omdome. Hans olycka var, att han stalldes pa hogre poster, an hans formaga berattigade till. Han hade arvt sin morbroder Carl Gustaf Tessins litterara intressen och agde grundlig bildning. Hans stil var dock tung och otymplig. Hans basta eftermale ar dock hans intresse for lardomen och vetenskapernas forkovran samt for den allmanna folkbildningens hojande. Sparre efterlamnade en vidlyftig och detaljerad dagbok, varav endast en del blivit utgiven. Den finns numera i
Ericsbergs
arkiv.
Han blev ledamot av
Kungliga Vetenskapsakademien
1779, och den 20 mars 1786 blev Sparre
hedersledamot
av
Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
.
[
11
]
Han var preses i
Samfundet Pro Fide et Christianismo
1775.
Sparre avled pa
Akero slott
och ligger tillsammans med flera ur
Sparreatten
begraven i Akerograven under det nuvarande altarkoret i
Bettna kyrka
.
Sparre upphojd till greve den 1 november 1797, och introducerades pa
Riddarhuset
1802 med nummer 111.
Fredrik Sparre var som rikskansler foremal for manga skamt och elaka anekdoter.
Hans Hjarta
var upphovsman till foljande skarpa
epigram
:
[
12
]
Fran misstag ingen kunskap fredad ar,
och matematiken sjalv kan fela:
Melanderhjelm
vid sin
Euklides
svar,
att ingen del kan sluta in det hela ?
men jag har sett i
oeil de boeuf
var rikskansler.
Han gifte sig forsta gangen den 29 oktober 1761 med sin
syssling
Brita Christina Sparre af Sundby
(1741?1766), dotter till generalmajoren och overstathallaren greve
Axel Wrede-Sparre
och grevinnan Christina Margareta Augusta
Tornflycht
. Med henne fick han tva barn.
Andra gangen gifte han sig den 13 juli 1784 pa
Penningby
med friherrinnan Sigrid Charlotta
Wrede af Elima
(1763?1828), dotter till generalen friherre
Fabian Casimir Wrede
och dennes forsta fru friherrinnan Catharina Charlotta fodd
Fleming af Liebelitz
. Med henne fick han 4 barn.
Barn i forsta giftet med
Brita Christina Sparre
.
[
7
]
- Ulrika Augusta
, fodd 6 oktober 1762, dod 28 april 1792 pa Nynas. Gift 26 oktober 178 i Stockholm med majoren friherre Carl Reinhold
Wrangel af Sauss
.
- Ebba Maria
, till Akero. Fodd 2 mars 1764, dod 5 april 1837 i Stockholm. Gift 1 juli 1803 pa
Akero
med hovmarskalken
Fredrik Fabian Montgomery
i adelsatten
Montgomery
.
Barn i andra giftet med Sigrid Charlotta Wrede fodd i atten
Wrede af Elima
.
[
7
]
- Sixten Carl
, fodd 12 januari 1786 i Stockholm, dod ung.
- Gustaf Adolf
, fodd 17 mars 1787 i Stockholm. Kanslist vid kanslistyrelsen 6 april 1810. Dod ogift 27 februari 1812 pa
Serafimerlasarettet
i Stockholm till foljd av ett pistolskott, vilket han den 21 januari sjalv tillfogat sig ej langt fran Hagalund utanfor Norrtull.
- Ottiliana Catharina Matilda
, fodd 10 februari 1793 i Stockholm. Hovfroken hos ankedrottningen
Sofia Magdalena
. Dod 24 januari 1874 i Sala. Gift 27 juni 1816 i Nykoping med kammarherren greve Lorentz Johan
Creutz
.
- Stanislava Charlotta Augusta
, fodd 7 augusti 1794, dod ogift 22 maj 1827 i Nykoping.
[
Redigera Wikidata
]
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
Nordisk familjebok
,
Sparre, 34. Fredrik
, 1904?1926.
- ^ [
a
b
c
d
]
Fredric Sparre
,
Svenskt biografiskt lexikon
,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
]
Nordisk familjebok : Sloke - Stockholm
, vol. 26, 1917, s. 589, Fredrik S.,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
]
Herman Hofberg
,
Svenskt biografiskt handlexikon
, 1906, s. 497, Sparre, Fredrik,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Gabriel Anrep
,
Svenska adelns attar-taflor
,
Norstedts forlag
, 1858, s. 55, Fredric Sparre, Grefve Sparre,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Stockholm den 30 juli
, 8 augusti 1792,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Fredric Sparre
,
Svenskt biografiskt lexikon
,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
]
”Adelsvapen, genealogi, Grevliga atten Sparre nr 111. Grevlig 1797-11-01. Atten utdod 1812-02-07”
. Arkiverad fran
originalet
den 7 juli 2019
.
https://web.archive.org/web/20190707192923/https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sparre_nr_111
. Last 7 juli 2019
.
- ^
Daremot var Fredrik Sparres far,
Fredrik Henrik Sparre
(1691?1764), av
friherrliga atten
Sparre nr 11
.
- ^ [
a
b
]
Grimberg, Carl.
”530 (Svenska folkets underbara oden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)”
.
runeberg.org
.
https://runeberg.org/sfubon/7/0532.html
. Last 4 augusti 2022
.
- ^
Matrikel ofwer Swea rikes ridderskap och adel ..., 1807,
s. 39?46
Arkiverad
24 januari 2019 hamtat fran the
Wayback Machine
.
- ^
Matrikel over ledamoter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien
, Bengt Hildebrand (1753?1953), Margit Engstrom och Ake Lilliestam (1954?1990), Stockholm 1992
ISBN 91-7402-227-X
s. 19
- ^
Grimberg, Carl.
”530 (Svenska folkets underbara oden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)”
.
runeberg.org
.
https://runeberg.org/sfubon/7/0532.html
. Last 4 augusti 2022
.