Fredrik IV av Danmark

Fran Wikipedia
Fredrik IV
Samtida portratt av kung Fredrik
Regeringstid 25 augusti 1699?12 oktober 1730
(31 ar och 48 dagar)
Kroning Smorjelse : 1700 i Frederiksborgs slottskyrka i Hillerød [ a ]
Foretradare Kristian V
Eftertradare Kristian VI
Valsprak Herren varde min raddare ( latin : Dominus mihi adiutor )
Regeringstid 25 augusti 1699?12 oktober 1730
(31 ar och 48 dagar)
Foretradare Kristian V
Eftertradare Kristian VI
Gemaler Louise av Mecklenburg-Gustrow
Elisabeth Helene von Vieregg
Anna Sophie Reventlow
Barn Christian
Kristian VI
Fredrik Karl
Georg
Charlotte Amalie
Frederik Gyldenløve
En dotter med okant namn
Frederica Sophia
Frederica Conradine
Dodfott barn
Christiane Amalie
Frederik Christian
Karl
Att Oldenburgska atten
Far Kristian V
Mor Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
Fodd 11 oktober 1671
Christiansborgs slott i Kopenhamn
Dod 12 oktober 1730
(59 ar och 1 dag)
Odense slott pa Fyn
Begravd Roskilde domkyrka


Fredrik IV ( danska : Frederik 4. ), fodd 11 oktober 1671 i Kopenhamn , dod 12 oktober 1730 i Odense , var kung av Danmark och Norge fran 1699 till sin dod 1730.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Kronprinstiden [ redigera | redigera wikitext ]

Han var son till Kristian V och dennes gemal Charlotta Amalia av Hessen-Kassel samt kusin till Karl XII av Sverige och dennes systrar Hedvig Sofia respektive Ulrika Eleonora .

Fredrik IV var kronprins fran fodseln. Hans uppfostran forsummades. Nagra gedigna kunskaper forvarvade han inte. Han saknade i det stora hela intresse for utbildning, aven om han senare som kung visade stort intresse for utbyggnaden av folkundervisningen. Den nodtvungna overksamheten som tronfoljare utovade ett skadligt inflytande pa Fredrik, som anvande storre delen av sin tid till nojen , festande och karleksaventyr, nagot som senare kom att hindra hans politiska agerande aven som kung. [ 2 ]

Som ung reste han dock runt i Europa och blev pa denna resa sarskilt intresserad av den italienska arkitekturen , varfor han bad sin far om lov att bygga Frederiksbergs slott i Valby , som sa smaningom blev den danska kungafamiljens sommarresidens.

Aktenskap [ redigera | redigera wikitext ]

Fredrik fick valja en framtida hustru bland ett antal furstliga dottrar i norra Tyskland . Han besokte 1695 hovet i Gustrow , men hans tid dar blev kortvarig, da han fick reda pa att hans yngre bror Christian var illa sjuk. Faktum var att Christian redan hade avlidit och Fredrik atervande snart till Gustrow, dar han blev tvungen att akta den aldsta av de da annu ogifta prinsessorna. Han gifte sig 5 december 1695 med Louise av Mecklenburg-Gustrow pa Kopenhamns slott .

Fredrik hade ett stort antal matresser , bland andra Charlotte Helene von Schindel . Han begick dessutom bigami tva ganger, forst med Elisabeth Helene von Vieregg , som han gifte sig med 1703 men som dog i barnsang aret darpa. Hans andra matress var Anna Sophie Reventlow , som han gifte sig med 1712 fastan han redan var gift och som han fick flera barn med. Ar 1721 , efter drottning Louises dod, lat han upphoja Reventlow till drottning trots kungafamiljens motstand. [ 2 ]

Regent [ redigera | redigera wikitext ]

Vid stora nordiska krigets utbrott 1700 slot Fredrik IV anfallsforbund med August II av Sachsen-Polen och Peter I av Ryssland mot Sverige och Karl XII. Danmarks mal i kriget var krossa det med Sverige allierade hertigdomet Holstein-Gottorp och dess regent Fredrik IV samt att vinna tillbaka Skane och en del andra tidigare danska provinser som gatt forlorade efter freden i Roskilde 1658 . Danmark med Fredrik IV gjorde dock inga storre framgangar i kriget utan gick med pa fred med Sverige i Traventhal i augusti 1700.

Fredriks stora nojeslusta fordrojde Danmarks aterintrade i kriget efter forlusten vid Poltava av att kungen gjort sig otillganglig genom en nojesresa till Italien 1708 - 1709 . Ideliga fester vid hovet hindrade aven under vintern 1709- 1710 kungen att agna uppmarksamhet at trupperna i Skane. Han anforde de danska trupperna i slaget vid Gadebusch 1712 .

Av Fredriks reformer marks framst upphavandet av Vornedskabet och inrattandet av landmilisen. For sin folklighet blev han dock mycket uppskattad av gemene man. [ 2 ]

Barn [ redigera | redigera wikitext ]

Fredrik IV, portratterad av Benoit le Coffre .

Med Louise av Mecklenburg-Gustrow:

  1. Christian (1697?1698) [ 3 ]
  2. Kristian VI (1699?1746), [ 4 ] kung av Danmark och Norge 1730?1746, gift med Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach
  3. Frederik Karl (1701?1702)
  4. Georg (1703?1704)
  5. Charlotte Amalie (1706?1782)

Med Elisabeth Helene von Vieregg:

  1. Frederik Gyldenløve (1704?1705)

Med Charlotte Helene von Schindel:

  1. Dotter med okant namn (1710?1711)

Med Anna Sophie Reventlow:

  1. Frederica Sofia
  2. Frederica Conradine
  3. Dodfott barn
  4. Christiane Amalie (1723?1724)
  5. Frederik Christian (1726?1727)
  6. Karl (1728?1729)

Anfader [ redigera | redigera wikitext ]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Kung Kristian IV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Kung Fredrik III
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Anna Katarina av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kung Kristian V
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Hertig Georg av Braunschweig-Luneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Sofia Amalia av Braunschweig-Luneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt
 
 
 
1. Kung Fredrik IV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Lantgreve Wilhelm V av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Lantgreve Wilhelm VI av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Amalie Elisabeth av Hanau-Munzenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Kurfurst Georg Vilhelm av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Hedvig Sofia av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Elisabeth Charlotta av Pfalz
 
 
 


Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Fredrik IV:s sarkofag (till hoger) i Roskilde domkyrka .
  1. ^ Under det danska envaldets tid (1660?1848) blev regenterna formellt inte kronta , utan bara smorda ( danska : salvede ) av kyrkan , eftersom de ansags ha fatt sin makt av Gud och ingen manniska hade ratt att placera kronan pa deras huvuden. I dagligt tal kallades dock denna ceremonin ocksa da for kroning . [ 1 ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Monrad Møller, Anders (2012) (pa danska). Enevældens kroninger. Syv salvinger - ceremoniellet, teksterne og musikken . Kopenhamn: Forlaget Falcon. sid. 7-8. ISBN 978-87-88802-29-0  
  2. ^ [ a b c ] Svensk uppslagsbok , Malmo 1932
  3. ^ ”Helsingor den 3 October” . Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender : s. 8. 10 oktober 1698 . https://tidningar.kb.se/2979645/1698-10-10/edition/145134/part/1/page/8/ .  
  4. ^ ”Copenhagen den 30 Novemb.”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender : s. 8. 11 december 1699.  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fredrik_IV_av_Danmark&oldid=54524521 ”