한국   대만   중국   일본 
Fredric Westin ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Fredric Westin

Fran Wikipedia
Fredric Westin
Fodd 22 september 1782 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Stockholm
Dod 13 maj 1862 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]  (79 ar)
Stockholm [ 4 ]
Medborgare i Sverige [ 5 ]
Utbildad vid Kungliga Akademien for de fria konsterna
Sysselsattning Malare , universitetslarare
Befattning
Hovmalare
Arbetsgivare Kungliga Akademien for de fria konsterna
Redigera Wikidata

Fredric Westin , fodd den 22 september 1782 i Stockholm , dod 13 maj 1862 i Stockholm , var en svensk malare , tecknare , grafiker , hovintendent , professor och direktor vid Konstakademien .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Fredric Westin var son till garvaraldermannen Johan Westin och Elisabeth Bergklyft och farbror till garvaraldermannen och konstnaren Jacob Westin . Han skrevs som tioaring in som elev vid Kungliga Akademien for de fria konsterna 1793. Som larare och handledare fick han Lorens Pasch och Louis Masreliez . Efter nagra ars studier fick han sin forsta utmarkelse i ornamentskolan 1795 och vann darefter flera medaljer for olika prisamnen bland annat akademiens guldmedalj 1806 och 1807. Han var inte speciellt trakterad av att resa varfor han vid ett tillfalle avstod fran ett stipendium som istallet gavs till hans van Johan Niclas Bystrom . Han kom aldrig att lamna landet och utan vigde hela sitt liv for Konstakademien. Westins konst ar en blandning av komponenterna klassicism och romantik och i sin konstuppfattning finner man spar av Francois Gerard och Girodet . Hans kolorit och kompositionsuppbyggnad kopierades av bland annat Carl Fredric von Breda . Med renodlade historiska allegoriska, antika, mytologiska och religiosa motiv kom han att bli en uppskattad historiemalare som vackte sin samtids beundran. Den tidens konstkritiker jamstallde honom med Rafael och Antonio da Correggio och i vissa malningar skulle han ha overtraffat dessa.

Han blev agre vid Konstakademien och forordnad till konduktor vid kungliga museet 1808 och ledamot av akademien 1812. Han blev 1815 vice professor och var ordinarie professor 1816?1856 vid Konstakademien dar han aven var direktor 1828?1840. Han utnamndes till hovintendent 1843 [ 6 ] . Han medverkade med sammanlagt ett 50-tal verk vid akademiens utstallningar 1795?1853 och han var representerad i akademiutstallningen pa Charlottenborg i Kopenhamn 1851.

Hans forsta storre framgang kom med malningen En amour skjutande en pil fran 1807 dar ansiktets och kroppens mimik ar banalt insmickrande. Farghallningen ar kylig eftersom fargerna ar emaljartade och man kan tydligt i den malningen se hur bunden han var Masreliez antikiserande stil. Samma intryck far man av malningarna Amor och Psyke , Konung Gustav III, fria konsternas och vetenskapens beskyddare som belonades med en silvermedalj 1803 samt Jordens gudinna omgiven av de fyra arstiderna . Till hans tidigare skede och till hans framsta alster hor Dagens stunder , fyra dorrstycken i Hedvig Elisabet Charlottas stora sangkammare pa Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som stror blommor over jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana foljd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjarnstrodda dok (1812?1813). Pa Safstaholms slott finns De fyra arstiderna presiderade av jordens gudinna (1843), pa Rosendals slott Hebe med ornen (1832) och Flora bekransande Linnes byst (1843) och vid Stockholms universitet Musiken, forestalld av en grupp unga flickor . Han malade ocksa kompositioner ur den svenska historien Olof Skotkonungs dop , Lutherska larans antagande . [ 7 ] Samtiden lovordade dessa malningar med omdomet Det idealiska och tackta ar hans omrade, han forstar att sammanfora sanning och behag, och hans farg och ar mild och briljant som en malad poesi , men denna installning delades inte av samtiden nar det gallde hans portratt. Eftervarlden har senare funnit hans verk som sotaktigt sentimentala, fadda och utforda i monotona farger med en ytlig karaktarsframstallning.

Under Karl XIV Johans tid malade han en rad portratt pa kungafamiljen. 1824 malade han en popular allegori over kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, dar Saga i gul och bla drakt sitter pa marken framfor en runsten och blickar upp mot skyn dar kronprinsessan i rod och vit drakt svavar ned pa en molntapp omgiven av tre amoriner . Malningen ar en allegori over den dikt Esaias Tegner skrev som halsade kronprins Oskar och hans gemal Nar maj har lovat vara lindar . Bland hans storre figurkompositioner marks den Wachtmeisterska familjetavlan pa Johannishus, Bernadotteska familjegruppen pa Gripsholm och Drottning Desideras kroning 1856 samt den fran 1838 malade tavlan Karl XIV Johan pa en vit hast pa Ladugardsgardet halsande med den trekantiga hatten [ 8 ] pa livdragonerna.

Westin malade en stor mangd portratt da han under Karl XIV Johans tid var konstnaren pa modet. Som portrattmalare var han dock inte enhalligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnar som ager sa mycken fardighet till stod for sitt sokande av idealet sysselsatte sig med en konst av sa lagt varde och hoppades att han matte atervanda fran den platta verkliga varlden till den poetiska. Mest negativ var Hammarskold som menade 1818 att av de svenska konstnarerna var det Westin som hade av naturen fatt de ringaste anlagen for portrattmalning och ett par ar senare yttrade han att Westins portratt kittla bara ogat att intet intryck kan tranga till hjartat . Scholander kallade hans portratt for vaxgubbar . [ 9 ] Andra hade lovord att falla over Westins portratt. Gerss ansag att Westins portratt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i stallning och kladsel, urval av natur i formerna och sakerhet och sanning i utforandet. Ture Gustaf Wennberg kallade honom den forste svenske tecknarens Lorenz Paschs sa vardige fosterson [ 10 ] och bedomde hans konstfardighet som portrattor. Aven Johan Tobias Sergel uppskattade honom som portrattmalare av storsta fortjanst. Hans tidiga portratt uppvisar en influens fran Pashs franska 1700-talsakademi medan de senare ansluter sig till den italienska klassicistiska uppfattningen som aven delades av von Beda. Som hovmalare vann han de kungligas och aristokratins gunst. Hann var Karl XIV Johans standigt anlitade portrattor och kung Oskar bestallde arligen ett par tavlor av honom. Till en av hans storsta fortjanster raknades att han malade comme il faut det vill saga helt efter bestallarens och askadarens onskemal och smak. Karl XIV Johan var mycket angelagen om att portratten skulle aterge hans yttre fordelaktigt darfor blev Westin bifallen att minska fotternas storlek och gora knana smalare. Portrattet som han utforde av Karl XIV Johan 1832 kom att bli normgivande for en rad av de foljande kungabilderna dar kungen framstalls nastan en face med en oval ansiktsform och ett modererat nasparti. Fore 1830 kannetecknas Westins ansikten av en pafallande korthet och ar utforda i halvprofil med ett starkt framtradande nasparti. Nagra av hans portratt har en tydlig paverkan fran Pasch vilket framgar i portratten over prosten Sven Peter Bexell och greve Herman Wedel Jarlsberg . I damportratten stravade han alltid efter en klassiskt skon form och han trodde att han natt fullandningen genom att fa en sa slat fargbehandling som mojligt, men han nadde aldrig upp till Rafaels skulpturalt rundade idealskona form. Fargerna i hans damportratt blev porslinsaktiga och matta. Bland hans barnportratt bor sarskilt uppmarksammas Oskar I:s barn i Drottningholm park samt blyertsteckningar av prinsarna August och Gustaf.

Det ar otvivelaktigt sa att Westin var battre och skickligare som historie- och figurmalare an som portrattmalare. Han var under sin levnad omstridd, uppburen, hyllad, klandrad och ringaktad och hans talang gick forlorad under den tidens dyrkande av konventionella ideal. Men han kan som portrattmalare raknas som en lank mellan Breda och Adolf Ulrik Wertmuller a ena sidan och Olof Johan Sodermark och Uno Troili a den andra.

Efter att han lart sig gravera av Fredrik Boije 1821 utforde han de foljande aren ett mindre antal blad i crayongravyr och etsning. Westin var en av de tidigaste utovarna av litografisk konst i Sverige han utforde flera litografiska tryck och utgav samlingen Lithographierade handteckningar af amnen ur Historien, Mythologien, Allegorien och Hvardagslifvet [ 11 ] 1832 och laroboken Principer for figur teckning [ 12 ] . Han utforde aven forlagor for medaljer som graverades av andra konstnarer. Tillsammans med Krafft och Fahlcrantz skrev han pa Svenska akademiens uppmaning 1846 en ordbok med konstord och tekniska termer som rorde maleriet som senare inarbetades i Svenska akademiens ordbok.

Efter att Sandbergs altartavla for Sankt Jacobs kyrka hade underkants vande sig de ansvariga till Westin med uppdraget att mala en altartavla. Malningen, Kristi forklaring var klar 1828 och resultatet blev bade hyllat och kritiserat [ 13 ] numera ar malningen flyttad till langhusets sodra skepp. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka Kristi uppstandelse 1825 som aven finns som en replik i Vasterhejde kyrka pa Gotland, Abo domkyrka Kristi forklaring 1836, Uddevalla kyrka Kristus valsignar barnen samt Carl Gustafs kyrka Kristi begravning 1832, Ulrika Eleonora kyrka , Fasterna kyrka , Klockrike kyrka och Vastertuna kapell i Vasteras stift.

Verk (i urval) [ redigera | redigera wikitext ]

Han ar aven representerad med Portratt vid Nordiska museet [ 17 ] , Kungliga biblioteket med etsningar, tryck och litografier [ 18 ] , Malmo museum , Norrkopings Konstmuseum [ 19 ] , Ostergotlands museum , Skoklosters slott och Lunds universitet .

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Fotnoter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] RKDartists , las online , last: 23 augusti 2017. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] KulturNav , Fredric Westin, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b ] Westin, Fredric , Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T091254 , Fredric Westin. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Union List of Artist Names , 24 maj 2013, las online , last: 21 maj 2021. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ Konstnarslistan (Nationalmuseum) , 12 februari 2016, las online , last: 25 februari 2016, licens : CC0 . [kalla fran Wikidata]
  6. ^ Svenskt biografiskt handlexikon (1906), s. 712 ( lank )
  7. ^ Nordisk familjebok (1921), band 32, s. 62 ( lank )
  8. ^ Nordensvan (1925), s. 337?338
  9. ^ Nordensvan (1925), s. 196?197, 338
  10. ^ Nordensvan (1925), s. 196
  11. ^ Librs
  12. ^ Librs
  13. ^ Nordensvan (1925), s. 335?336
  14. ^ Nationalmuseum
  15. ^ ”Uppsala universitetsbibliotek” . Arkiverad fran originalet den 10 december 2017 . https://web.archive.org/web/20171210231847/https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?dswid=-4429&searchType=EXTENDED&query=Westin&aq=%5B%5B%7B%22A_FQ%22%3A%22Westin%22%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&pid=alvin-record%3A174971&c=1#alvin-record%3A174971 . Last 10 december 2017 .  
  16. ^ ”Kalmar konstmuseum” . Arkiverad fran originalet den 10 december 2017 . https://web.archive.org/web/20171210232711/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/2748 . Last 10 december 2017 .  
  17. ^ Nordiska museet
  18. ^ Kungliga biblioteket
  19. ^ Holmer, Kerstin. (2000). Norrkopings Konstmuseum Katalog . Konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9 . OCLC 485653271 . https://www.worldcat.org/oclc/485653271 . Last 20 januari 2021  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fredric_Westin&oldid=54643245 ”