Francoise Athenais de Rochechouart de Montespan
Fodd	5 oktober 1640 (cirka) Lussac-les-Chateaux , Frankrike
Dod	27 maj 1707 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]  (66 ar) Bourbon-l'Archambault , Frankrike
Medborgare i	Frankrike [ 4 ]
Sysselsattning	Hovdam
Befattning
Gunstling
Make	Louis Henri de Pardaillan de Gondrin [ 5 ]
Partner	Ludvig XIV av Frankrike
Barn	Marie Christine av Pardaillan av Gondrin (f. 1663) Louis Antoine de Pardaillan de Gondrin (f. 1664) [ 6 ] unknown son Bourbon (f. 1669) [ 6 ] louise Francoise de Bourbon (f. 1669) [ 6 ] Louis Auguste de Bourbon (f. 1670) Louis-Cesar de Bourbon (f. 1672) Louise-Francoise de Bourbon (f. 1673) Louise Marie Anne av Bourbon (f. 1674) Francoise-Marie de Bourbon (f. 1677 och 1677) Louis Alexandre de Bourbon (f. 1678)
Foraldrar	Gabriel de Rochechouart de Mortemart Diane de Grandseigne
Slaktingar	Gabrielle de Rochechouart de Mortemart (syskon) Marie-Madeleine de Rochechouart (syskon)
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Francoise "Athenais" de Rochechouart de Mortemart, Markisinnan de Montespan , allmant kallad Madame de Montespan fodd 5 oktober 1640 i Lussac-les-Chateaux, dod 27 maj 1707 , var en matress , maitresse-en-titre , till Ludvig XIV mellan 1666 och 1680. Hon eftertradde den tidigare matressen, Louise de la Valliere . Med Ludvig fick hon atta barn, vilka uppfostrades av hennes eftertradare som matress, Madame de Maintenon . Madame de Montespan ar kand for sin skonhet, praktlystnad och slosaktighet. Under sin tid som kunglig maitresse-en-titre utovade hon stort kulturellt inflytande och kallades en tid "Frankrikes sanna drottning".

Tidig levnad [ redigera | redigera wikitext ]

Francoise de Rochechouart de Mortemart foddes den 5 oktober 1640 ^{[ 7 ] [ 8 ]} i Lussac-les-Chateaux i nuvarande regionen Nouvelle-Aquitaine i Frankrike , Francoise (som senare antog namnet "Athenais"), de Tonnay-Charente harstammade fran tva av de fornamsta familjerna i Frankrike genom sina foraldrar, Gabriel de Rochechouart, hertig av Mortemart och prins av Tonnay-Charente, och Diane de Grandseigne. Hon var syster till Gabrielle de Rochechouart de Mortemart och Marie-Madeleine de Rochechouart .

Liksom sin far beskrivs hon som en person med charm och espri. Under sin uppvaxt delade hon sin tid mellan familjens lantegendomar och hovet i Paris, dit hon reste med sin mor. Nar hon var tolv ar paborjade hon sin formella utbildning vid klostret Sainte-Marie-des-Dames i Saintes . Ar 1661 blev hon tjugo ar gammal utsedd till hovfroken hos kungens svagerska prinsessan Henrietta av England , som vid hovet titulerades Madame som traditionen bjod. Langre fram ledde vanskapen mellan Athenais mor och ankedrottningen, Anna av Osterrike , till att hon fick plats som hovdam hos drottningen, Maria Teresia av Osterrike .

Aktenskap [ redigera | redigera wikitext ]

I februari 1663, gifte sig Francoise med Louis-Henri de Pardaillan de Gondrin, markis av Montespan (1641?1701). Francoise hade tidigare varit forlovad med dennes bror som dodats i samband med en duell. Brollopet agde rum i kapellet Eglise Saint-Eustache i Paris . Paret fick tva barn tillsammans.

Paret Montespan bodde i narheten av Louvren , vilket innebar att Athenais de Montespan kunde fortsatta att fullgora sina plikter som hovdam. Hon omnamns under denna period inte bara for sin skonhet utan aven for sin charm och konversationsformaga, praglad av forfinad humor. Om detta vittnar till exempel forfattaren Saint-Simon och en av tidens beromda brevskrivare, Madame de Sevigne . Hon var ocksa kultiverad, intellektuell och politiskt uppdaterad.

Maitresse-en-titre [ redigera | redigera wikitext ]

Kring ar 1666 var det tydligt att Mme de Montespan forsokte overta platsen som Ludvig XIV:s matress fran hans davarande maitresse-en-titre, Louise de la Valliere . En metod hon anvande, utover att lata sin skonhet och charm ha sin verkan, var att stalla sig in hos tronfoljaren, dauphin, som kom att bli henne obrottsligt lojal och en trogen van.

Montespan gjorde skandal vid hovet genom att oppet nedvardera drottningen, Maria Teresia av Osterrike . Hon var en modeikon vars frisyr och klader kopierades vid hovet, bland annat den losa modell som hon anvande under sina graviditeter; aven drottningen kopierade hennes frisyrer i tron att hon da skulle fa kungens intresse. Hennes stallning som modeikon var sjalvstandig fran den som matress, vilket visas av att den kvarstod aven sedan forhallandet med kungen avslutats. Montespan beskrivs som mycket vacker, kvick, charmerande och flirtig, och hennes utpraglade hedonism gav henne smeknamnet Quanto ; italienska for "sa mycket".

Som matress atfoljde hon hovet pa dess resor, bland annat kungens resa till kriget i Spanska Nederlanderna 1667. Hon fick 1674 en laglig separation fran sin make. Ar 1675 utbrot en konflikt med kyrkan, som vagrade ge henne absolution med argumentet att hon var den kvinna som skandaliserat hela Frankrike. Montespan blev 1679 utsedd till hovmastarinna hos drottningen efter att grevinnan de Soissons, som haft posten sedan 1660, hastigt lamnat landet.

Giftmordsaffaren [ redigera | redigera wikitext ]

Fran 1676 och framat svalnade forhallandet till kungen. Montespan ska tidigt ha anvant sig av vad hon trodde var svart magi for att behalla kungens intresse, och aven gift mot sina rivaler. ^{[ 9 ]}

Ar 1679 drogs Montespan in i den beromda giftmordsaffaren kring La Voisin , genom att hennes kammarjungfru Claude de Vin des Œillets ofta namndes under forhoren. ^{[ 9 ]} En rad anklagelser lades fram mot Montespan; ar 1665 ska hon ha konsulterat Voisin for karleksmedel ( afrodisiaka ), och 1666 ska hon ha latit uppfora en svart massa over sin egen nakna kropp for att fa bli kungens matress. ^{[ 9 ]} Hon ska ocksa ha planerat att morda kungen med gift. ^{[ 9 ]}

Montespan blev aldrig offentligt anklagad och kallades aldrig till forhor . Kungen, Louvouis och Madame de Maintenon beslot 1680 att i stallet avbryta rattsprocessen och tysta ned hela affaren. ^{[ 9 ]} Hennes inblandning i giftmordsaffaren avslutade slutgiltigt hennes forhallande med kungen.

Senare liv [ redigera | redigera wikitext ]

Athenais de Montespan stannade kvar i sin vaning intill kungens vid hovet aven efter att hennes stallning som matress upphort. Kungen besokte henne regelbundet for en stunds samtal, aven om han inte langre var ensam med henne, och inbjods till hans privata villa Marly. Hon hade dock vid denna tid blivit kraftigt overviktig och ansags inte langre attraktiv. Vid drottningens dod 1683 upphorde hennes ambete som drottningens Surintendante och hon saknade darmed en plats vid hovet, men tillats anda stanna. 1684 tvingades hon dock lamna sin vaning intill kungens.

Ar 1691, elva ar efter giftmordsaffaren, lamnade Montespan hovet. Hon hade blivit upprord over att ha blivit frantagen vardnaden av sin dotter utan att ha blivit tillfragad, och forklarade att hon kravde tillstand att fa lamna hovet. Hennes krav var menat som ett hot, men hon togs pa orden nar kungen genast bifoll den. Hon bosatte sig som gast i ett kloster i Paris med en pension pa en halv miljon franc. Hon agnade sig at att gora donationer at sjukhus och valgorenhet och beskydda konstnarer och, med tiden, at en allt hardare botgoring. Vid hennes dod forbjod kungen hennes barn att bara sorg, men de som kande en sadan visade den i alla fall med att vagra delta vid hovfesterna.

Barn [ redigera | redigera wikitext ]

Det forsta barnet Athenais de Montespan fick med kungen foddes i mars 1669. Den nyfodda flickan, Louise Francoise de Bourbon (1669?1672), placerades hos en van till Montespan, Francoise Scarron . Kungen kopte en liten villa i narheten av Versailles dar Scarron kunde uppfostra barnen.

Ar 1673 legitimiserade kungen de barn han fatt med Athenais de Montespan, dock utan att offentliggora deras mors namn. Detta da hon fortfarande var gift med Markis de Montespan, och man ville undvika att ge honom nagon ratt till de barn hans hustru fatt med kungen. Barnen kom pa grund av moderns plikter som kungens matress att sta narmare Scarron an modern.

Barn med Ludvig XIV:

1. Louise de Bourbon (1669?1672; dod vid 3 ars alder)
2. Louis Auguste de Bourbon (1670?1736; hertig av Maine)
3. Louis Cesar de Bourbon (1672?1683; dod vid 11 ars alder)
4. Louise Francoise de Bourbon, Mademoiselle de Nantes (1673?1743; gift med Louis de Bourbon, prins av Conde )
5. Louise Marie Anne de Bourbon (1674?1681; dod vid 7 ars alder)
6. Francoise Marie de Bourbon, Mademoiselle de Blois (1677?1749; gift med Filip av Orleans, Hertig av Orleans, "Regent av Frankrike" )
7. Louis Alexandre de Bourbon (1678?1737; greve av Toulouse, amiral)

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Anne Somerset ? The Affair of the Poisons: Murder, Infanticide, and Satanism at the Court of Louis XIV (St. Martin's Press (12 oktober 2003) ISBN 0-312-33017-0 )

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , tidigare version .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Francoise Athenais de Rochechouart de Montespan .?