Formalism
ar en
tankestromning
som foresprakar formens mening framfor innehallets, men har i de olika sammanhang det forekommer i mer eller mindre specifik betydelse. Den
epistemologiska
formalismen ar en forgrening av
nominalismen
, och star darmed i motsattning till
realismen
.
Formalism kan anvandas som ett
vardeladdat ord
avseende:
stravan efter formen for dess egen skull pa innehallets bekostnad
, anvands ibland i politiska debatter.
Formalismen ar en doktrin inom
matematikfilosofin
, utvecklad av
David Hilbert
, som menar att matematiska
allmanbegrepp
saknar annan an semantisk mening. Mangder, sasom talet 3, har for formalisterna darmed ingen naturlig, abstrakt mening, och matematiken ar ytterst en konstruerad uppsattning regler, som stammer sa lange som reglerna atfoljs.
Med formalism som
vetenskaplig metod
betraktat, menas abstraherandet av
information
och anvandandet av
koncisa
symbolsprak
, dar de ingaende termernas betydelse definieras sa exakt som mojligt. Dessutom ar det normalt att termernas definition
postuleras
av sprakanvandarna, istallet for att ges en betydelse av nagot i den utomsprakliga verkligheten. Annorlunda uttryckt kan man saga att de ingaende begreppen behover inte vara
empiriskt
grundade. Formalism genomsyrar pa ett sjalvklart satt
logiken
och
datavetenskapen
, om an realism foresprakats av till exempel
Gottlob Frege
och
Bertrand Russell
.
Inom
estetiken
innebar formalism att strava efter konstens bevarande av formen, vare sig det galler att forespraka
rimmad vers
framfor
fri vers
, uppvardering av
retoriken
, eller studier av
berattelsers
grammatiska strukturer, som i
den ryska formalismen
.
Filosofi
|
---|
| Allmant
| | | Grenar
| | Traditionella
| | | Filosofi om…
| |
| | Skolor
| | | Ovrigt
| |
|