Folkbokforing

Folkbokforing ar registrering av grundlaggande personuppgifter ? exempelvis fodelsedatum eller alder, fodelseort, kon, make, barn och bostadsadress ? om de individer som utgor landets befolkning. Det forsta landet att uppratta ett rikstackande befolkningsregister var Frankrike ar 1539, med hjalp av de katolska kyrkoregistren. Sverige foljde 1631, vilket utfordes av Svenska kyrkan pa uppdrag av kungen.

Foregangare till nationell folkbokforing har varit dels folkrakningar och skattskrivning av skattepliktig befolkning i mantalslangder , dels jordebocker (forteckningar over jordegendomar), dels militara utskrivningslangder , dels den kyrkobokforing (redovisning av prastens forrattningar, det vill saga dop, vigslar, begravningar, husforhor och nattvardsbesok), som infordes i ett vissa europeiska forsamlingar kring 1500-talet, ibland redan pa medeltiden. Folkrakning ar kant redan fran 4000 i det forntida Egypten. Den aldsta bevarade jordeboken ar fran Frankrike pa 700-talet. Det aldsta bevarade forsamlingsregistret harror fran 1303 i Givry , Frankrike.

Folkbokforing i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Folkbokforing i Sverige

Sverige var ett av de forsta landerna med statligt pabjuden nationell folkbokforing genom en i Berowald i Mecklenburg utfardad kunglig instruktion till biskop Johannes Botvidi den 21 januari 1631 , som alade alla kyrkor att fora langd over "de dopte och begravnes namn". Dock bor man patala att det fran medeltiden ^{[
kalla behovs
]} och fram till 1600-talet fanns aven en militar folkbokforing med bl.a. utskrivningslangder, dar grunduppgifterna om befolkningen lamnades av prasterna. Skattelangder har funnits sedan 1530 och mantalslangder sedan 1570-talet. I fogdeordningen for Finland av ar 1556 , sjatte paragrafen, foreskrevs att fogdarna skulle lata uppskriva hur mycket mantal som fanns i var by och gard, "bade mankon och kvinnkon, vart slag for sig, och huru aldriga de voro." Man kan folja husforhorslangder allmant i Sverige sedan 1670-talet, och i Vastmanland och Dalarna anda fran 1620-talet.

Efter flera decenniers stridigheter tillsatte Karl XI ar 1684 en kommission av adliga jurister att utarbeta en ny kyrkolag , dar de tidigare instruktionerna upphojdes till lag i 24:e kapitlet i 1686 ars kyrkolag och svenska kyrkans forsamlingar alades att fora ytterligare kyrkobocker . I I mantalskommissarieinstruktionen av ar 1693 forelades kyrkoherden formellt att medfora kyrkoboken till mantalsskrivningarna for att bilagga eventuella tvister om "om Aldern pa de unge sig skulle yppas".

1713 inforde biskop Jacob Lang enhetliga formular. 1723 ars privilegier befriade prasterna fran skyldigheten att narvara vid mantalsskrivningsforrattningarna efter mangariga protester angaende arbetsborda och skapande av osamja mellan prasterskap och forsamling . Den civila forvaltningsmyndigheterna fortsatte dock soka tillgang, och ett kungligt cirkular av den 3 oktober 1781 alade kyrkan "at uppa landsfiscalens begaran upwisa the af them hallne husforhors- och kommunionlangder".

Den forsta befolkningsstatistiken infordes den 29 januari 1736 med kungligt brev till samtliga konsistorier angaende beslut om en 15-arsstatistik omfattande aren 1721 ? 1735 och om darefter lopande arliga uppgifter i tre kolumner avseende "af hvilka i den forsta utsattes summan och antalet af de fodde, uti den andre antalet af de dode och ofverskottet sedan i den tredje". Den forsta vetenskapliga uppsatsen i amnet utgavs av Vetenskapsakademin 1744 , och 1749 inrattades Tabellverket , vilket var foregangaren till Statistiska Centralbyran . Folkrakning i Sverige har genomforts regelbundet av svenska staten sedan 1749, ofta vart tioende ar.

Efter konstanta klagomal om bristande tillfallighet och flera skandaler under arens lopp varav 1810 ars dar de personer som undanhallits beskattning samt de myndighetspersoner som varit ansvariga oversteg tusentalet inblandade kom 1812 en ny forordningen som innebar att prasten skulle medverka vid forrattningen aven om ansvaret ytterst lag pa landshovdingeambetet och strikt ansvar for langdernas korrekthet. Dessutom blev "hvar och en ware pligtig at lata sig Mantals- och Skatt-skrifwa der han bofast ar eller storre delen af aret wistas".

Genom 1894 ars kyrkobokforingsforordning faststalldes enhetliga formular for ministerialbocker, dar konfirmationsbok ingick tillsammans med forsamlingsboken som ersatte de tidigare husforhorslangderna. Denna stod sig med mindre justeringar fram till 1944 , da platregistern infordes genom folkbokforingsforordningen den 28 juni 1946 , kyrkobokforingskungorelsen den 30 december samma ar och mantalsskrivningskungorelsen den 25 augusti 1947 . Det innebar att varje inom lanet kyrkobokford person fick en tryckplat med de registrerade uppgifterna praglad hos lansbyran, som sedan skickade ett tryck till berord pastorsexpedition.

Datorernas inforande fran 1964 mojliggjorde ADB-behandling av uppgifterna, och samtidigt tog debatten om vem som var mest lampad att skota folkbokforingen fart. Svenska kyrkan och det 1971 bildade Riksskatteverket var givna kandidater, men aven Forsakringskassan hade foresprakare da denna antogs vara bast agnat att hitta skenskrivningar med avsikt till bidragsfusk . Folkrakningar har resulterat i elektroniska mantalslangder sedan 1971, och finns elektroniskt utgivna .

I och med separationen av staten och Svenska kyrkan faststalldes 1991 att Skattemyndigheten skulle inratta en egen avdelning for folkbokforingen, varvid kyrkobockerna och mantalslangderna slutgiltigt sammanfordes. ^[
1
]