Flygplatskoder
ar forkortningar som anvands for
flygplatser
.
Det finns tva typer av internationella flygplatskoder, IATA-kod och ICAO-kod.
IATA-kod (
International Air Transport Association
) ar en trestallig identifikationskod for
flygplatser
, vanligen en mer eller mindre begriplig forkortning av flygplatsens eller narmaste storre stads namn. For stader med flera flygplatser finns ofta ocksa en gemensam kod som avser staden, inte den enskilda flygplatsen.
Det ar denna kod som vanligen anges pa bagagelapparna, och anvands for biljetter, bagage, och liknande som ror passagerare. Koden ar vid en given tidpunkt unik for varje flygplats som har reguljar passagerartrafik, aven om vissa koder kan ha anvants for andra flygplatser tidigare.
Koden tilldelas direkt av IATA och har inget med geografiskt lage att gora, mer an stadens eller flygplatsens namn. Vissa koder ar mer svarbegripliga. Det finns flygplatser och stader i USA som borjar pa N, men koden inte gor det (till exempel Newark, kod EWR) vilket beror pa att USA:s forsvar reserverade koder som borjade pa N. Kanada har valt att lata nastan alla koder borja pa Y. Nagra stader har bytt namn, medan koden behallits, till exempel nagra i Ryssland och pa Gronland.
Det finns ocksa flygplatskoder (endast IATA-koder) tilldelade for jarnvagsstationer bland annat i Sverige. Detta finns for att man ska kunna boka kombinerade flyg-tagresor for utlandska resenarer dar resebyran inte har tillgang det europeiska tagbokningssystemet eller gora det bekvamare for resebyran med ett enda system. Dessa koder borjar oftast pa Q, X, Z eller annan sallan anvand bokstav.
ICAO-kod (
Internationella civila luftfartsorganisationen
) ar en fyrstallig kod avseende flygplatsers geografiska lage, som uteslutande anvands av piloter och flygledning.
IATA-koder finns bara for flygplatser med reguljara flygningar, medan ICAO-koder finns aven for sma flygplatser med bara privatflyg.
ICAO-kodens forsta bokstav star for en storre geografisk region (ett stort land eller flera mindre) I Europa norr om alperna ar denna bokstav
E
, i
Frankrike
,
Schweiz
, Osterrike och soder darom ar forsta ICAO bokstav
L
. och USA:s storre flygplatser brukar ha
K
plus IATA-koden och Kanada
C
plus IATA-koden. Andra bokstaven i ICAO-koden star i Europa for nation. For Sverige galler saledes
ES
som de tva forsta bokstaverna. Medan
Danmark
som synes har
EK
vilket visar att det inte gar att gissa sig fram till alla landers ICAO-kod.
De avslutande bokstaverna syftar pa flygplatsens namn, och eventuellt vilken del av landet. Till exempel Brommas ICAO-kod ar
ESSB
(
E
urope
S
weden
S
tockholm
B
romma)
Se
ICAO airport code
(engelska). ICAO-koderna anvands for flygtekniska andamal som till exempel flygplatsernas meteorologiska rapporter (
METAR
, METeorological Aerodrome Report) och prognoser (TAF, Terminal Area Forecast eller
Terminal Aerodrome Forecast
).
Ett exempel fran verkligheten:
Ett SAS-plan ska flyga Kopenhamn Kastrup - Stockholm Arlanda. Passagerare med bagage har ARN (IATA-koden for Arlanda) plus eventuella bytesdestinationer pa bagagelappen. Flygningen har tilldelats
flightnummer
SK1416. De tva bokstaverna i flightnumret, "SK" (IATA-koden for SAS), avslojar att SAS ar operator for flygningen. Varje kommersiellt flygbolag har sina egna bokstaver i flightnumret. IATA-koden har tva bokstaver, medan ICAO-koden har tre. (flightnumren var forr alltid tresiffriga, men ar nu allt oftare fyrsiffriga). Piloterna loggfor att flygningen SAS1416 skall flygas fran EKCH till ESSA. Dessa uppgifter, tillsammans med vilka brytpunkter som flygningen skall ga via, matas in i flygplanets navigationssystem. Aven flygplanets
transponder
, en slags ID-signalator som sander ut uppgifter om flygningen till
flygledningen
skall stallas in. Pa flygledningens radar syns da planet inte bara som en prick, utan de ser ocksa att pricken motsvarar flight SAS1416 som flyger strackan EKCH-ESSA och via vilka brytpunkter fardvagen gar.
Det finns ocksa IATA- respektive ICAO-koder for flygbolag. Dessa IATA-koder har tva bokstaver eller en bokstav och en siffra. ICAO-koderna har tre bokstaver. En flygning har IATA-koden och tre eller fyra siffror.
Utover dessa koder och flightnummer har varje flygplan dessutom en
registreringsbeteckning
. Denna finns alltid malad pa flygplanet och bestar vanligtvis enbart av bokstaver. Dess format ar XX-XXX eller X-XXXX, till exempel OY-DSP vilket i verkligheten var en Boeing 720 agd av
Conair
, numera
Thomas Cook Airlines
. OY star for Danmark. Alla svenskregistrerade flygplan har en beteckning som borjar pa SE-.
En del lander har egna inrikes koder. Flygplatser i USA och Kanada har en helt annan typ av inhemska koder baserade aven pa siffror
[
1
]
Manga sma flygplatser i de tva landerna, vissa med reguljarflyg, har ingen ICAO-kod utan anvander denna kod. Flygplatser i Ryssland (tidigare hela Sovjetunionen) har egna koder med kyrilliska bokstaver som anvands for inrikes biljettbokningar istallet for IATA. Manga sma flygplatser i Ryssland har ingen IATA-kod, men dock ICAO-kod.
I Sverige har
Flygvapnet
anvants sig av numrering av krigsflygbaserna. Detta da flygbasernas lage var av hog sekretess. I samband med att en flygbas anlades, fick den ett tillfalligt nummer av Flygforvaltningens byggnadsavdelning, senare
Fortifikationsverket
. Under 1940-talet upprattades en hemlig faltnummerlista, vilken bestod av befintliga och planerade krigsflygbaser. Inofficiellt hade flygbasen ett namn, vilket var direkt anknuten till orten, till exempel Falt 1 vid byn Bjorka. Civila flygplatser som hade en roll som krigsflygbas tilldelades ett C-nummer, till exempel C 8 for Stockholm-Bromma. Efter att flera militara flottiljflygplatser oppnades i slutet av 1950-talet for civiltrafik, eller flygbaser overgatt till ovningsflygbaser, infordes en ny numrering. Istallet for att flygbasen benamndes Falt 1 eller C 8, infordes en tvasiffrig numrering, dar till exempel Falt 1 blev krigsflygbas 23. De baser som fick denna beteckning, var de som senare kom att inga i
Bas 90
-systemet. Ar 1999 gjorde numrering om, dar krigsflygbaserna fick en tresiffrig numrering. Dock sa tappade beteckningssystemet sin betydelse mellan aren 1999 och 2005, da storre delen av baserna ar avvecklades. Aven om baserna numer omnamns efter sitt ortsnamn eller lage, var det lange en straffbar handling att roja basens geografiska lage for obehoriga.
[
2
]
De storre flygbaserna har ocksa ICAO-koder.
Exempel pa flygplatser och deras IATA- respektive ICAO-koder
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Se aven
Lista over flygplatser i Sverige
dar koder for alla svenska flygplatser finns.