Flygbonusprogram ( engelska : Frequent flyer programme , forkortas ofta FFP) ar en typ av kundbonusprogram , aven kallat lojalitetsprogram , som erbjuds av flygbolag .

Manga flygbolag har bonusprogram som ar utformade for att fa flygbolagets kunder att ga med i programmet for att samla poang (som i vissa bonusprogram kallas miles ) som sedan kan losas in i form av flygresor eller andra formaner, samt uppna statusnivaer som ger formaner i samband med resor.

Poang som tilldelas fran genomforda flygresor kan baseras pa bokningsklass, hur lang stracka som flugits, eller priset for biljetten. Manga flygbonusprogram erbjuder ocksa mojlighet att tjana poang genom att anvanda kreditkort som ar specifika for bonusprogrammet eller genom att genomfora kop hos partnerforetag sasom hotell eller hyrbilsforetag. Poang kan ofta losas in i form av uppgradering av flygresor till en hogre reseklass, tillgang till flygplatslounger , eller i form av andra varor och tjanster. Poang i flygbolagsprogram kan betraktas som en virtuell valuta som inte kan vaxlas direkt tillbaka till pengar. ^{[ 1 ]}

Flygbonusprogram innehaller oftast ett antal statusnivaer som uppnas nar tillrackligt manga poang samlats ihop, ett visst antal resor genomforts eller nagot annat kriterium. Dessa statusnivaer, som exempelvis kan kallas silverniva eller guldniva, ger i sig tillgang till formaner i samband med resande med flygbolaget. Exempel kan vara tillgang till separat incheckning, snabbspar genom sakerhetskontrollen, tillgang till battre flygplatslounger och en hogre intjaning av poang.

I vissa anvander flera flygbolag pa samma flygbonusprogram. I de fall ett flygbolag ar med i en flygbolagsallians kan deras bonusprogram oftast anvandas aven hos andra flygbolag i samma allians.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Trenden med flygbonusprogram startades av American Airlines och deras bonusprogram AAdvantage som infordes 1 maj 1981 och som snabbt blev stilbildande for andra amerikanska flygbolag. ^{[ 2 ]} Redan fore dess hade flera amerikanska flygbolag nagon form av kundklubbar for sina basta kunder, som dock inte hade de formaner som senare kom att forknippas med flygbonusprogrammen. Bland dessa fanns ett program for United Airlines infort 1972. Texas International Airlines inforde 1979 det forsta program som anvande miles for att dela ut formaner, och 1980 foljde Western Airlines med sitt Travel Bank. ^{[ 3 ] [ 4 ]}

American Airlines AAdvantage foljdes snabbt av flera andra flygbolag och flygbonusprogram senare under 1981: United Airlines med Mileage Plus , Delta Airlines med Delta Air Lines Frequent Flyer Program, som senare blev SkyMiles , Continental Airlines med OnePass ) samt Air Canada med Aeroplan . 1982 foljde British Airways med Executive Club . ^{[ 5 ]}

Anledningen till att sa manga flygbonusprogram tillkom vid denna tid var att marknaden for inrikesflyg i USA hade avreglerats 1978 samtidigt som biljettreservationer borjade genomforas via kommersiella tredjepartssystem. ^{[ 2 ]} Detta gav andrade forutsattningar avseende konkurrens mellan flygbolagen och deras marknadsforing.

Under 1980-talet blev American Airlines ocksa forst med flera andra utvecklingar inom flygbonusprogram. ^{[ 2 ]} I juni 1982 inforde de statusnivan AAdvantage Gold, 1982 borjade de med gemensam marknadsforing med hyrbilsbolaget Hertz och kryssningsrederiet Holland America Line . 1987 gav de ut ett kreditkort under AAdvantage-namnet i samband med Citibank .

De flesta storre europeiska flygbolag inforde flygbonusprogram i borjan av 1990-talet, i samband med att det sista steget i avregleringen av den europeiska flygmarknaden genomfordes 1992 ^{[ 6 ]} . KLM inforde 1 januari 1992 sitt Flying Dutchman (som 2005 overgick i Flying Blue ), ^{[ 7 ]} SAS inforde Eurobonus 1992 och Lufthansa inforde Miles & More 1993.

2005 var sammanlagt 163 miljoner personer medlemmar i flygbonusprogram hos over 130 flygbolag. ^{[ 8 ]} Vid denna tid fanns det 14 biljoner poang pa dessa personers konton, med ett bedomt varde av 700 miljarder USA-dollar . ^{[ 8 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Frequent-flyer program , 5 juli 2023 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]