Med flaggning menas forande av flagga (pa fast flaggstang ) enligt sedvanja och faststallda regler. Flaggning ar en internationell foreteelse och principerna for flaggning ar i stort sett lika varlden over. Pa detaljniva kan dock bruket skilja sig nagot mellan olika lander.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Bruk av flaggor ar historiskt sett forknippat med sjofart och forekom redan fore var tideraknings borjan. Flaggning i modern mening uppstod dock inte forran pa i borjan av 1200-talet da fartyg fran de italienska handelsrepublikerna Venedig och Genua borjade fora nationalflaggor . I slutet av 1400-talet var det ett fast etablerat bruk att fartyg skulle fora flagga som utvisade fartygets nationalitet. Flaggorna var ursprungligen fasta pa en stang som gjordes fast pa fartyget. De kunde da tas loss och foras som fana av militara forband pa land. Senare larde man sig att hissa flaggor med hjalp av sejnfall (flagglina).

I jamforelse med flaggning till sjoss ar flaggning pa land en relativt ung tradition. Pa 1600-talet kunde det forekomma flaggning pa fastningar , framfor allt pa sjofastningar . Senare kunde flaggning aven forekomma pa slott, kungsgardar och beskickningar . Det var dock under 1800- och 1900-talet som flaggning pa land fick sitt genombrott genom att flaggor efterhand kom att ses som symboler for hela folk och inte enbart for stater och deras ledningar.

Den allmanna flaggningens genombrott i Sverige och kungaflaggan [ redigera | redigera wikitext ]

I boken "Resa i Sverige ar 1830" av fransmannen Alexandre Daumont berattar han "afven enskilda finna noje, att lata den bla och gula flaggan svaja ofver deras sommarboningar".

I Sverige borjade man under andra halften av 1800-talet att flagga vid skolor, prastgardar och officiella byggnader. Oscar II bestamde 1873 att en flaggstang skulle resas pa Stockholms slott och att kungaflaggan skulle vara hissad nar kungen vistades pa slottet, vilket dock motte kritik fran Stockholms invanare.

Flaggor ansags vid denna tid fortfarande framst vara en foreteelse som skulle forekomma till sjoss. ^{[ 1 ]} Flera handelser och initiativ skulle dock leda fram till att flaggning blev en allman sed aven pa land.

Med borjan 1893 holls i overgangen mellan maj och juni varfester under flera dagar pa Skansen i Stockholm. Festligheterna avslutades med flaggfester den 6 juni. Varfesterna firades fram till forsta varldskriget. Ett annat tillfalle da omfattande flaggning forekom var i samband med Allmanna konst- och industriutstallningen i Stockholm 1897 , da det flaggades i anslutning till utstallningen, bland annat utmed hela Strandvagen . I samband med Unionsupplosningen med Norge flaggades det allmant i Stockholm och detta tillfalle verkar ha givit privatpersoner anledning att skaffa sig flaggstang och flagga ^{[ 2 ]} .

Med forsta varldskriget fick den allmanna flaggningen sitt stora genombrott i Sverige. Den 6 juni 1916 firades for forsta gangen Svenska flaggans dag i hela Sverige. Flaggfesten i Stockholm flyttades da fran Skansen till Stockholms stadion . Detta ar togs ocksa ett viktigt initiativ av grosshandlaren Johan Petter Ahlen , som erbjod sig att skanka sammanlagt 2 000 flaggor till personer som kunde visa att de agde en minst 12 meter hog flaggstang. 16 000 ansokningar kom in och efter en insamling kunde han dela ut totalt 8 000 flaggor.

Flaggning pa land [ redigera | redigera wikitext ]

Pa land hissas flagga antingen pa fristaende flaggstang eller pa stang monterad pa tak eller fasad.

Proportioner for flagga och vimpel [ redigera | redigera wikitext ]

En flaggas storlek bor anpassas efter den flaggstang den hissas pa. En tumregel ar att flaggans langd bor vara cirka en fjardedel av flaggstangens langd. Om flaggstangen ar mycket hog kan flaggan goras nagot mindre. Vid flaggning med flera flaggor skall samtliga flaggor ha samma storlek, det vill saga samma hojd. For flaggstang pa tak eller fasad bor flaggan goras nagot storre, men nagon allman regel ar svar att stalla upp. Storleken maste anpassas efter de individuella forutsattningarna. Vanligt ar dock att flaggan i sadant fall ar cirka en tredjedel av flaggstangens langd eller nagot storre. Vid kraftig blast ar det lampligt att anvanda en stormflagga , vilken ar mindre an en vanlig flagga.

En vimpels langd bor vara cirka en tredjedel av flaggstangens langd.

Tider for flaggning [ redigera | redigera wikitext ]

Regler for nar en flagga skall hissas och halas ned skiljer sig nagot fran land till land, men den allmanna principen ar att flaggan endast skall vara hissad under dygnets ljusa timmar. Flaggor som ar hissade efter morkrets inbrott bor vara belysta.

Flaggdagar [ redigera | redigera wikitext ]

I vissa lander forekommer officiellt faststallda flaggdagar . Pa dessa dagar forekommer allman flaggning med nationalflagga . I vissa lander, exempelvis Sverige, galler ingen plikt att flagga pa de allmanna flaggdagarna, men det anses hora till god sed att gora sa. I andra lander kan det forekomma krav pa att myndigheter flaggar pa flaggdagar.

Sorgflaggning - "flaggning pa halv stang" [ redigera | redigera wikitext ]

Vid dodsfall och begravning ar det vanligt forekommande att flagga pa "halv stang". Vid flaggning pa halv stang skall flaggan forst hissas i topp och darefter sankas till lamplig hojd. Pa en fristaende flaggstang bor flaggan sankas till cirka 2/3 av flaggstangens hojd, medan den pa en fasadstang kan halas in till stangens halva langd.

Flaggning pa halv stang sker vanligen den dag dodsfallet intraffat eller, om flaggtiden blir mycket kort den dagen, dagen efter dodsfallet, samt pa dag for begravning. Da begravningen ar avslutad hissas flaggan i topp, for att antingen omedelbart halas ned eller forbli hissad i topp och sedan halas ned pa vanlig tid. Vid dodsfall och begravning pa allman flaggdag har flaggning pa halv stang foretrade.

Seden med flaggning pa halv stang har sitt ursprung i en gammal sedvanja till sjoss. Pa segelfartyg som lag till ankars och skulle visa sorg arrangerades riggen sa att den gav ett nagot oordnat och ”uppgivet” intryck. Tagvirke fick hanga lost, rarna var inte noggrant ratade och flaggor och tecken fick blasa lite som det slumpade sig. Detta skulle uttrycka en uppgivenhet infor doden. Senare har detta bruk inskrankt sig till enbart flaggning pa halv stang. ^{[ 3 ]}

Internationell flaggning [ redigera | redigera wikitext ]

Regler om tillstand for bruk av utlandska flaggor skiljer sig mycket at mellan olika lander. I Sverige finns inga regler om flaggning med utlandska flaggor. Var och en har alltsa ratt att flagga med de utlandska flaggor man finner lampligt. Vid svenska flaggdagar hissar frammande landers beskickningar och konsulat, samt utlandska medborgare vanligen sitt eget lands flagga. ^{[ 4 ]}

I andra lander kan internationell flaggning vara strangare reglerad. I Danmark kravs tillstand av polisen for flaggning med frammande staters flaggor. Dock galler dar ett allmant tillstand att flagga med de nordiska landernas flaggor, liksom FN-flaggan och Europaflaggan . ^{[ 5 ]}

Flaggning med flera nationalflaggor [ redigera | redigera wikitext ]

Vid flaggning med flera landers flaggor galler allmant att vardlandets flagga normalt intar hedersplatsen. Ovriga nationalflaggor ordnas i bokstavsordning efter namn pa vardlandets sprak. Alternativt kan det forekomma att flaggorna ordnas efter landernas namn pa franska. Vad som raknas som hedersplats kan variera. Om flaggstangerna ar placerade symmetriskt i forhallande till en husfasad, sa ar det i allmanhet den mittersta flaggstangen som intar hedersplatsen. Om antalet flaggstanger ar jamnt , ar det den flaggstang som ar placerad narmast till heraldisk hoger (till vanster for askadaren) om mitten som intar hedersplatsen. Vid ett jamnt antal flaggstanger placeras ovriga flaggor utgaende fran hedersplatsen i ordning omvaxlande till heraldisk vanster och hoger. Om antalet ar udda placeras ovriga flaggor med borjan till heraldisk hoger. Om flaggstangerna ar asymmetriskt placerade, kan istallet den yttersta flaggstangen i en rad ses som hedersplatsen. Ovriga flaggor hissas da i ordning efter denna.

Om antalet flaggstanger overskrider antalet representerade nationer, sa kan vardlandets flagga hissas pa flera flaggstanger. Aven ovriga flaggor kan hissas pa flera stanger. Dock bor, med undantag for vardlandet, inget lands flagga forekomma fler ganger an nagot annat lands flagga. ^{[ 6 ]}

Samtliga nationalflaggor skall vara av samma storlek, det vill saga ha samma hojd. De anvanda flaggstangerna skall ocksa ha samma hojd. En allman sed vid flaggning med flera landers flaggor ar att ett lands flagga aldrig hissas under ett annat lands flagga. Detta hanger samma med att en besegrad fiendes flagga historiskt brukade hissas under den egna flaggan som ett tecken pa seger. I USA forekommer att en delstatsflagga hissas under nationalflaggan. Detta kan dock ses som korrekt, da delstatsflaggan inte har samma status som nationalflaggan. Motsvarande flaggbruk forekommer inte i Sverige.

Vimpel [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige ar det vanligt att fora en svensk vimpel da flagga inte ar hissad. Med undantag for kungahuset hissas svensk vimpel daremot aldrig tillsammans med flagga. Till skillnad fran flagga, kan en vimpel vara hissad dygnet runt. Den svenska vimpeln har tva langsgaende falt, ett gult och ett blatt. Pa senare tid har aven en s.k. korsvimpel borjat anvandas, denna utformning har inget stod i traditionen varfor Riksarkivet avrader fran anvandning av denna.

I Finland forekommer sa kallade husbondsvimplar i regionala farger, vilka halls hissade nar husets agare ar hemma.

I Nederlanderna hissas allmant en orange vimpel over nationalflaggan pa hogtidsdagar med koppling till kungahuset. ^{[ 7 ]} Fargen pa vimpeln ar vald med anledning av att kungahuset stammar fran furstehuset av Orange .

Foretagsflaggor [ redigera | redigera wikitext ]

Flaggor for foretag och andra typer av flaggor med reklam anses inte som "riktiga" flaggor. Darfor galler inte samma regler som for nationalflaggor och inget hindrar exempelvis att en foretagsflagga ar hissad dygnet runt. Flaggning med nationalflagga och foretagsflagga vid samma tillfalle bor undvikas och under inga omstandigheter far en foretagsflagga ges en battre placering an en nationalflagga.

Flaggning till sjoss [ redigera | redigera wikitext ]

Ett fartyg for nationalflagga efter dess agares nationalitet. Vid flaggning ar aktern ett fartygs vardigaste plats, varfor ett fartygs nationalflagga vanligen fors pa ett flaggspel i aktern. Under gang kan nationalflagga alternativt foras pa mesanmast eller under gaffelnocken om fartyget ar gaffelriggat .

Ett fartyg som ar fortojt eller till ankars foljer regler for flaggning pa land. Vid besok i utlandsk hamn foljs de seder och regler som galler dar. Under gang far ett fartyg ha nationalflaggan hissad vid alla tider pa dygnet. Orlogsfartyg har alltid nationalflagga hissad under gang.

I foljande fall skall nationalflagga vara hissad:

• vid inlopande i eller lamnande av hamn
• vid angorande av kust
• inom synhall for orlogsfartyg, lots- eller kustbevakningsstation
• pa oppet hav, da fartyget ar inom synhall for annat fartyg
• inom utlandskt farvatten

I Sverige skall ett fartygs nationalflagga vara hissad under gang dagtid i skyddsomrade pa svenskt inre vatten. ^{[ 8 ]}

Under kappsegling inom ett lands territorialvatten for man i allmanhet inte nationalflagga.

Gos [ redigera | redigera wikitext ]

Storre fartyg kan utover akterflagga fora en gos hissad pa en sa kallad gosstake i forstaven eller vid anden av bogsprotet. I brist pa sarskild lotsgos kan vanlig gos hissas i fortoppen sasom signal efter lots.

Destinationsflagga [ redigera | redigera wikitext ]

Vid fard i en frammande nations territorialvatten bor vardlandets handelsflagga foras som sa kallad destinationsflagga. Destinationsflagga kallas aven artighetsflagga. Destinationsflagga fors under styrbords vantspridare eller pa en motorbats masttopp. Destinationsflagga hissas och halas ned samtidigt med den egna nationalflaggan.

Endast en destinationsflagga at gangen halls hissad. Da man forflyttar sig fran ett land till ett annat byts flagga vid gransen. Om man sa onskar kan destinationsflaggan hissas avseglingsdagen i den sista hamnen i hemlandet och halas ned pa kvallen den dag nar man har atervant till den forsta hamnen i hemlandet.

Liten flaggning [ redigera | redigera wikitext ]

Vid hogtidliga tillfallen forekommer liten flaggning, vilket innebar att, vid sidan av akterflagga och gos, nationalflaggor hissas pa samtliga masttoppar. ^{[ 9 ]}

Stor flaggning [ redigera | redigera wikitext ]

Vid sarskilt hogtidliga tillfallen, exempelvis nationaldagar, kungliga fodelsedagar och liknande ^{[ 9 ]} , forekommer stor flaggning, aven kallat flaggning over topp . Detta innebar att, utover sedvanlig flaggning, samtliga signalflaggor hissas fran for till akter via mast-topparna eller - framfor allt pa fullriggade fartyg - fran masttopparna till ranockarna pa bada sidor. I Sverige kopplas signalflaggorna ihop i foljande ordning: A, B, C, 1, D, E, F, 2, G, H, I, 3, J, K, L, 4, M, N, O, 5, P, Q, R, 6, S, T, U, 7, V, W, X, 8, Y, Z, 9, Noll. ^{[ 10 ]} I vissa andra lander forekommer "regnbagsflaggning", vilket innebar att signalflaggornas farg styr deras inbordes ordning. ^{[ 11 ]} Vid behov kan flera signalserier kopplas efter varandra. Om sa ar mojligt, hissas aven nationalflaggor pa samtliga masttoppar, motsvarande liten flaggning. Signalflaggorna halls hissade endast da akterflaggan ar hissad. De bor hissas efter och halas ned fore akterflaggan, alternativt samtidigt som denna. Stor flaggning forekommer vanligtvis endast da fartyget ligger fortojt.

Seden med stor flaggning kan internationellt atminstone harledas tillbaka till 1500-talet. Man kunde da vid festliga tillfallen smycka ett fartyg med alla tillgangliga flaggor. Nar fartygens uppsattning av flaggor senare aven kunde omfatta frammande nationers flaggor, kunde detta bruk leda till att olika nationalflaggor hissades under varandra, vilket kan uppfattas som krankande. Stor flaggning inskranktes darfor under 1800-talet till att enbart omfatta sedvanligt hissade flaggor, signalflaggor samt eventuella extra nationalflaggor. ^{[ 12 ]} Ordningen pa signalflaggorna kan variera nagot mellan olika lander, men principen ar densamma.

Halsning till sjoss [ redigera | redigera wikitext ]

Halsning till sjoss sker genom att fartygets nationalflagga halas ned till en tredjedel av dess hojd over dack. Om flaggan ar monterad pa ett lostagbart flaggspel, exempelvis pa en mindre fritidsbat, lossgors flaggspelet och halls horisontellt med front mot det passerande fartyget. Halsning upphor da den har besvarats eller da det fartyg som halsas har passerat. Besvarande av halsning sker pa samma satt.

Handelsfartyg och fritidsbatar kan halsa pa orlogsfartyg som alltid forvantas besvara halsningen. Det omvanda forhallandet forekommer inte. Da orlogsfartyg halsar pa varandra anvands inte nationalflaggan.

Sorgflaggning till sjoss [ redigera | redigera wikitext ]

Fartyg till sjoss for endast nationalflaggan pa "halv stang" da en avliden persons stoft transporteras med fartyget eller en besattningsman omkommit efter att ha gatt overbord. ^{[ 13 ]} Orlogsfartyg sorgflaggar darutover i samband med ceremoni till sjoss som ar agnad att hedra en avliden person. ^{[ 14 ]}

I aldre tider hade krigsfartyg sina flaggor och standertar blasande pa skeppssidorna, pa masttopparna och ranockarna, senare fick flaggan sin plats pa flaggspel akterut, vilken plats annu i allmanhet bibehalles, i synnerhet i hamn; till sjoss fors pa tacklade fartyg merendels flaggan under den aktersta gaffeln.

Flagg i schau [ redigera | redigera wikitext ]

Flagg i schau ar en vid mitten hopbunden flagga, hissad av fartyg som tecken pa nodstalld belagenhet.

Stryka flagg [ redigera | redigera wikitext ]

Stryka flagg ar att hala ned flaggan som tecken till undergivenhet. Eldgivning mot fartyg, som strukit flagg, ar inte tillaten. Inte heller far nagon stryka flagg sasom krigslist. Pa erovrade fartyg brukar erovraren (pristagaren) hissa sitt lands flagga over den ursprungligen forda flaggan. Att hissa en nationalflagga under en annan pa samma sejnfall anses darfor som fornedrande eller som en forolampning mot det land vars flagga kommer underst.

Falsk flagga [ redigera | redigera wikitext ]

Falsk flagga, ar pa fartyg olagligt ford flagga. Valdshandlingar under sadan flagga eller under icke erkand flagga anses av de flesta vara sjoroveri. Fartyg, som i krigstid for falsk flagga, ar utsatt for att uppbringas av de krigforandes orlogsfartyg.

Parlamentarflagga [ redigera | redigera wikitext ]

Parlamentarflagga ar en vit flagga, som man hissar under strid for att tillkannage onskan om stridens tillfalliga upphorande och om underhandlingars inledande.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]