Finska viken
Satellitbild over Finska viken.
Karta over Finska viken.
Finska viken
(
finska
:
Suomenlahti
;
estniska
:
Soome laht
;
ryska
:
Финский залив
Finskij zaliv
) ar den ostligaste viken i
Ostersjon
, belagen mellan
Finland
och
Estland
.
[
1
]
De ostra delarna av Finska viken tillhor
Ryssland
.
De storsta kuststaderna vid Finska viken ar
Sankt Petersburg
,
Helsingfors
och
Tallinn
. Rysslands viktigaste oljehamnar finns langst in i viken, omkring Sankt Petersburg.
Finska vikens areal uppgar till 29 500 km², langden till 428 km och bredden till 120 km. Bredden vid Finska vikens mynning ar 75 km och avstandet fran
Porkkala
till Rohuneeme utanfor
Tallinn
52 km. I oster smalnar Finska viken av till den 10?28 km breda
Kronstadtsviken
. Den storsta viken pa den norra kusten ar
Viborgska viken
och i soder
Narvabukten
.
Det finns ett flertal
utoar
i Finska viken, av dessa ar
Hogland
,
Tytterskaren
,
Lovskar
och
Seitskar
bland de storsta. De djupaste partierna kan hittas i Finska vikens mynning dar det finns en sanka pa 80?100 meter. Vid sydkusten finns det till och med djup pa over 100 meter, nar det pa nordkusten inte ens ar djupare an 60 meter vid samma avstand fran kusten. Den allra djupaste punkten, 121 m, finns vid den estniska kusten, strax nordost om Tallinn. Omkring 5 procent av Ostersjons vattenmassor finns i Finska viken.
Havsstrommarna
forsoker vrida sig medsols pa norra halvklotet, pa grund av
Corioliseffekten
, darfor gar strommarna vid den estniska kusten mot oster och vid den finska kusten mot vaster. Den stora
Nevafloden
har sitt utlopp langst in i Finska viken. Darfor ar vattnet sotare i oster an i vaster.
Gransen vasterut for Finska viken motsvaras av ostgransen for
Egentliga Ostersjon
. Det motsvarar en rak linje fran
Hango udd
till estlandska fastlandets nordvastligaste horn.
[
1
]
Den stora overgodningen av Finska viken fororsakar det storsta problemet for vattendraget ?
algblomningen
, som forekommer sommartid, kan tacka stora omraden. Den 1 december 2015 publicerades dock en rapport som visade att under narmast foregaende decennium hade algmangderna och fosforbelastningen fran land minskat.
[
2
]
