Akademiska titlar och anstallningsformer
Hogre titlar	? Docent
Examina pa forskarniva	? Doktorsexamen ? Licentiatexamen
Examina pa avancerad niva	? Masterexamen ? Magisterexamen ? Yrkesexamen
Examina pa grundniva	? Kandidatexamen ? Hogskoleexamen ? Yrkesexamen
Anstallningsformer som universitetslarare	? Professor ? Gastprofessor ? Adjungerad professor ? Seniorprofessor ? Universitetslektor ? Adjungerad universitetslektor ? Bitradande universitetslektor ? Postdoktor ? Universitetsadjunkt ? Adjungerad universitetsadjunkt
Tidigare anstallningsformer	? Forskarassistent ? Forskardocent
Andra anstallningsformer	? Rektor ? Prorektor ? Dekan ? Prodekanus ? Prefekt ? Proprefekt ? Amanuens ? Director musices
Hederstitlar	? Hedersdoktor ? Honorary Fellow ? Jubeldoktor ? Professors namn
Denna tabell:  visa   ?   redigera

Licentiatexamen ar i Sverige och Finland en akademisk examen pa forskarniva och motsvarar ungefar en halv doktorsexamen . Den kan bade vara den avslutande examen eller fungera som en frivillig "mellanexamen" for den som avser att senare framlagga en doktorsavhandling. I Finland ar det numera ovanligt att ta licentiatexamen; de flesta forskningsstuderande siktar direkt pa doktorsexamen. Vid de medicinska fakulteterna finns inte magisterexamen utan licentiatexamen ersatter denna. I Sverige utgor licentiatexamen ca 30 % av alla examina pa forskarniva. ^{[ 1 ]}

I Sverige bestar examina av 120 hogskolepoang (2 ars heltidsstudier) efter studier pa avancerad niva (magister- eller masterniva), dar minst 30 hp skall vara kurser och minst 60 hp vetenskaplig uppsats. ^{[ 2 ]} Beroende pa finansiering kan institutionstjanstgoring inga som krav, vilket forlanger utbildningens langd. Det finns inga formella krav pa hur den vetenskapliga uppsatsen skall presenteras. Manga hogskolor och institutioner har lokala regler angaende exempelvis krav pa opponent, vetenskapliga artiklar, sprak (engelska brukar rekommenderas) och antal kurspoang.

Licentiatexamen finns endast i ovanstaende betydelse i Sverige och Finland. I ett antal andra lander finns licentiat som examen men kan representera olika utbildningsniva, ofta en examen motsvarande magister. I Danmark finns det ocksa en "mellanexamen" pa forskarniva men dar benamns den som "den lille doktorgrad", se doktorsexamen i Danmark .

Licentiatuppsats [ redigera | redigera wikitext ]

En licentiatuppsats ar det som presenteras for att fa en licentiatexamen. Pa samma satt som for en doktorsavhandling kan den vara en monografi eller en sammanlaggningsavhandling bestaende av tidskriftsartiklar och konferensbidrag med en inledande kappa.

Licentiatseminarium [ redigera | redigera wikitext ]

Licentiatseminariet ar tillfallet da licentiatuppsatsen presenteras av licentianden. En sarskild granskare gar igenom uppsatsen och staller fragor. ^{[ 3 ]} Pa andra hogskolor finns det en betygskommitte som granskar uppsatsen och staller fragor. ^{[ kalla behovs ]}

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Pa medeltiden ordnades vid de europeiska universiteten overgangen fran studenter till larare genom provningar och genom forlaning av titlar och rattigheter. Man forlanade ursprungligen tva grader: en av baccalaureus och en av magister och doktor. Mellan dessa bada var titeln licentiat inskjuten. Efter genomganget prov for magister- eller doktorsgrad tillerkandes kandidaten licentia , det vill saga rattighet att formellt lata promovera sig till magister eller doktor ? bada titlarna var likvardiga pa 1100- och 1200-talet. Da ansenliga kostnader var forknippade med denna hogtidliga ceremoni underlat dock manga att forvarva magister- eller doktorsgraden, och pa sa satt blev licentiaten en formell grad. Licentiater blev kallade till ambeten och professurer for vilka ursprungligen doktorsgrad kravdes, ofta mot forbindelse att inom en viss tid forvarva doktorsgraden. ^{[ 4 ]}

Licentiatexamen (fran latin licentia docendi , ratt att undervisa) ar i Finland och var i Sverige fore 1969 en akademisk examen som forutsatte att grundexamen (till exempel kandidatexamen ) avlagts. Licentiatexamen var i Sverige ocksa en obligatorisk forutsattning for disputation for den davarande doktorsgraden . Medicine licentiatexamen kravdes pa denna tid och kravs i Finland for erhallande av lakarlegitimation, och motsvarade saledes det som senare har kallats lakarexamen . Vid de ovriga fakulteterna var licentiatexamen sidmassigt ungefar lika omfattande som dagens doktorsexamen. Licentiatexamen avskaffades i samband med en hogskolereform da doktorsgraden gjordes om till doktorsexamen , med syfte att den nya doktorsexamen skulle ga snabbare att avlagga an den gamla doktorsgraden.

I Finland var licentiat intill 1951 titel for den som avlagt samtliga examina som kravdes for doktorsgraden samt disputerat, men annu ej promoverats till doktor (licentiatavhandlingen var saledes datidens doktorsavhandling). ^{[ 5 ]} Doktorsgraden kunde dock redan da vinnas utan deltagande i den hogtidliga promotionen. Darefter kravdes intill examensreformen i slutet av 1970-talet licentiatexamen for att fa disputera, nagot som i dag endast galler vid den medicinska fakulteten, dar licentiatexamen ar en grundexamen. ^{[ 6 ]}

Licentiatexamen aterinfordes i Sverige pa 1980-talet vid vissa fakulteter som en frivillig mellanexamen i forskarutbildningen . Hur vanligt det varit att avlagga licentiatexamen har varierat mellan olika universitet, fakulteter och institutioner sedan detta aterinforande. Pa vissa stallen har licentiatexamen enbart anvants nar doktorander har velat avsluta sin forskarutbildning i fortid, medan andra institutioner har tillampat principen att alla bor avlagga licentiatexamen som ett led pa vagen till doktorsexamen. Det har ocksa forekommit att forskarstuderande antagits enbart som licentiander , det vill saga med syfte att de skall avlagga licentiatexamen och darmed enbart garanteras handledning dit.

Forekommande licentiatexamina [ redigera | redigera wikitext ]

Beteckningen pa en licentiatexamen foljer vanligen fakultetsbeteckningen dar den avlaggs, men kan i vissa fall aven folja beteckningen pa licentiatens grundexamen. ^{[ 7 ] [ 8 ]}

Agronomie licentiat [ redigera | redigera wikitext ]

Agronomie licentiat, forkortas AgrL eller Agr Lic , ar titeln for en agronom eller dylikt som avlagt licentiatexamen, i forsta hand vid lantbruksvetenskaplig fakultet, vilket i Sverige idag innebar vid Sveriges lantbruksuniversitet . ^{[ 8 ]} Motsvarande doktorsexamen betecknas agronomie doktor .

Ekonomie licentiat [ redigera | redigera wikitext ]

Ekonomie licentiat, forkortas EL eller ekon.lic. , ar titeln for den som avlagt licentiatexamen vid handelshogskola eller motsvarande. Titeln forekommer bland bade foretagsekonomer och nationalekonomer , men bland nationalekonomer vid universiteten torde filosofie licentiatexamen vara vanligare. Motsvarande doktorsexamen betecknas ekonomie doktor .

Farmacie licentiat [ redigera | redigera wikitext ]

Farmacie licentiat, forkortas FarmL eller farm.lic. , i Finland aven FaL , ar titeln for de studenter som avlagt licentiatexamen vid Farmaceutiska fakulteten , Uppsala universitet . Mojligheten att avlagga farmacie licentiatexamen infordes 1951 vid Farmaceutiska institutet , och de forsta examinerade varen 1952. ^{[ 9 ]} Motsvarande doktorsexamen betecknas farmacie doktor .

Filosofie licentiat [ redigera | redigera wikitext ]

Filosofie licentiat, forkortas FL eller fil.lic. , var ursprungligen titeln for de studenter som avlagt licentiatexamen vid filosofisk fakultet , och ar fortsatt titeln vid de fakulteter som gar tillbaka pa de ursprungliga filosofiska fakulteterna; humanistisk, naturvetenskaplig och samhallsvetenskaplig fakultet. Motsvarande doktorsexamen betecknas filosofie doktor .

Juris licentiat [ redigera | redigera wikitext ]

Juris licentiat, forkortas JL eller jur.lic. , ar titeln for den som avlagt licentiatexamen vid juridisk fakultet eller motsvarande. Motsvarande doktorsexamen betecknas juris doktor .

Medicine licentiat [ redigera | redigera wikitext ]

Medicine licentiat, forkortas ML eller med.lic. , ar i Sverige en titel for en student som avlagt licentiatexamen vid medicinsk fakultet . Medicine licentiat var i Sverige forr en examen motsvarande lakarexamen , och titeln anvands fortfarande pa detta satt i Finland. Motsvarande doktorsexamen betecknas medicine doktor .

Odontologie licentiat [ redigera | redigera wikitext ]

Odontologie licentiat, forkortas OL eller odont.lic. , ar titeln for en tandlakare som avlagt licentiatexamen vid odontologisk fakultet eller motsvarande. Motsvarande doktorsexamen betecknas odontologie doktor .

Teknologie licentiat [ redigera | redigera wikitext ]

Teknologie licentiat, ibland aven teknisk licentiat, forkortas TeknL eller tekn.lic. , i Finland aven TkL , ar titeln for en civilingenjor eller dylikt som avlagt licentiatexamen vid en teknisk hogskola . Rekommenderad engelsk oversattning ar "Licentiate of Engineering degree" ^{[ 10 ]} . Motsvarande doktorsexamen betecknas teknologie doktor .

Teologie licentiat [ redigera | redigera wikitext ]

Teologie licentiat, forkortas TL eller teol.lic. , ar titeln for den som avlagt licentiatexamen vid teologisk fakultet eller motsvarande. Motsvarande doktorsexamen betecknas teologie doktor .

Skoglig licentiat [ redigera | redigera wikitext ]

Skoglig licentiat, forkortas SkogL , ar titeln for en jagmastare eller dylikt som avlagt licentiatexamen, i forsta hand vid skogsvetenskaplig fakultet, vilket i Sverige idag innebar vid Sveriges lantbruksuniversitet . ^{[ 8 ]} Mojligheten att utfarda skoglig licentiatexamen infordes 1937 vid davarande Skogshogskolan . ^{[ 11 ]} Motsvarande doktorsexamen betecknas skoglig doktor .

Veterinarmedicine licentiat [ redigera | redigera wikitext ]

Veterinarmedicine licentiat, forkortas VML , ar titeln for en veterinar som avlagt licentiatexamen, i forsta hand vid veterinarmedicinsk , vilket i Sverige idag innebar vid Sveriges lantbruksuniversitet . ^{[ 8 ]} Motsvarande doktorsexamen betecknas veterinarmedicine doktor .

Ytterligare licentiatexamina i Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Utover de licentiatexamina som forekommer i Sverige, finns i Finland ett ytterligare antal, som i vissa fall skulle ha motsvarat en filosofie licentiatexamen i Sverige: agronomie- och forstlicentiatexamen ( AFL ; motsvarar agronomie licentiat respektive skoglig licentiat i Sverige), forvaltningslicentiatexamen, licentiatexamen i danskonst, licentiatexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper, licentiatexamen i halsovetenskaper ( HVL eller halsov.lic. ), licentiatexamen i livsmedelsvetenskaper ( LVL ), licentiatexamen i samhallsvetenskaper ( SVL ), licentiatexamen i teaterkonst, musiklicentiatexamen, pedagogie licentiatexamen ( PeL eller ped.lic. ), politices licentiatexamen ( PL eller pol.lic. ), och psykologie licentiatexamen ( PsL eller psyk.lic. ). ^{[ 12 ] [ 13 ] [ 14 ]} Till alla dessa licentiatexamina finns ocksa doktorsexamina med motsvarande benamning.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]