Filosofie licentiat
, forkortas FL eller fil.lic., var ursprungligen titeln for de
studenter
som avlagt
licentiatexamen
vid
filosofisk fakultet
, och ar fortsatt titeln vid de fakulteter som gar tillbaka pa de ursprungliga filosofiska fakulteterna;
humanistisk
,
naturvetenskaplig
och
samhallsvetenskaplig
fakultet. Motsvarande
doktorsexamen
betecknas
filosofie doktor
.
Titeln
licentiat
fanns ursprungligen i de tre hogre
fakulteterna
vid
Sveriges
universitet
. Enligt
K.M:ts
stadga angaende filosofiska examina
1 november
1907
infordes
filosofie licentiat
("fil.lic.") och skulle enligt stadgan avlaggas efter
filosofie kandidat
- (eller
filosofisk ambets-
) examen och berattigade efter
disputation
till
doktorsvardighet
, vilket ocksa var fallet i
juridiska
och
medicinska
fakulteterna. Filosofie licentiatexamen i denna form avskaffades ar 1969, men de som innan dess paborjat studier for denna examen kunde i viss utstrackning avlagga denna under ytterligare nagra ar.
I
hogskolelagen 1977
saknades filosofie licentiatexamen, men aterinfordes pa
1980-talet
som en
forskarexamen
for vilken nominellt tva ars arbete efter
grundexamen
erfordras. Till skillnad mot tidigare ar denna examen i sin nya form inte obligatorisk for
disputation
for
doktorsexamen
.
I
Finland
var licentiat intill 1951 titel for den som avlagt samtliga examina som kravdes for doktorsgraden samt disputerat, men annu ej promoverats till doktor. Doktorsgraden kunde dock redan da vinnas utan deltagande i den hogtidliga promotionen. Darefter kravdes intill examensreformen i slutet av 1970-talet licentiatexamen, en pabyggnadsexamen utover grundexamen, for att fa disputera, nagot som i dag endast galler vid den medicinska fakulteten, dar licentiatexamen ar en grundexamen.
[
1
]