Filosofie doktor
(latin
doctor philosophiae
) ar den som efter grundutbildning vid
filosofisk fakultet
(humanistisk fakultet, matematisk-naturvetenskaplig fakultet eller samhallsvetenskaplig fakultet) avlagt grundexamen och darefter bedrivit forskarstudier (
doktorerat
) och avlagt foreskrivna kunskapsprov darfor och som forfattat och sedan vid offentlig
disputation
forsvarat en
doktorsavhandling
.
[
1
]
[
2
]
For svenska filosofie doktorer anvands forkortningen fil.dr (fil. dr)
[
3
]
eller FD
[
4
]
. Graden motsvarar graden PhD i Norge och Danmark (i Norge finns ocksa graden dr.philos., som kan erhallas utan att vara antagen som doktorand eller genomga en forskarutbildning, men som forutsatter samma examinering i en disputation som for PhD-graden; i Danmark skiljer man mellan PhD, som ersatte den tidigare licentiatgraden, och doktorsgrad, en hogre grad som ocksa ger ratt att anvanda titeln Dr.).
I Sverige anvands titeln
teknologie doktor
for personer som har avlagt
doktorsexamen
vid teknisk fakultet, men den engelska oversattningen av deras titel ar anda vanligen
Doctor of Philosophy
(PhD).
Humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga amnen var fram till 1956 i Sverige samlade inom den
filosofiska fakulteten
. 1956 delades denna i olika fakultet och 1964 tillkom aven samhallsvetenskaplig fakultet inom det filosofiska omradet.
Forskarutbildning
inom dessa fakulteter leder darmed till en filosofie doktorsexamen.
En doktorsexamen motsvarar 240 hogskolepoang pa forskarniva. I Sverige och Finland finns aven
licentiatexamen
som innebar en halv doktorsexamen, men fore 1969 var en fristaende examen som kravdes fore disputationen for doktorsgrad. Efter tva ar och 120 hogskolepoang pa forskarutbildning inom de filosofiska fakulteterna kan studenten begara en licentiatexamen och bli
filosofie licentiat
[
5
]
.
For att fa borja en forskarutbildning kravs en examen fran saval grundniva, det vill saga
kandidatexamen
pa 180 hogskolepoang, samt avancerad niva, alltsa
magisterexamen
pa 60 hogskolepoang eller
masterexamen
pa 120 hogskolepoang. Studenten maste darmed ha slutforda kurser pa totalt 240 hp dar minst 60 hp ar pa avancerad niva, for att soka en forskarutbildning
[
6
]
.
En forskarutbildning innebar att studenten bedriver studier och forskning som ska leda till doktorsexamen genom en vetenskaplig avhandling (
doktorsavhandling
) som motsvarar 120 hogskolepoang av de totalt 240 pa forskarutbildningen. Studenten ”doktorerar” under denna period och kallas ”doktorand”
[
5
]
. Doktorander har en tidsbegransad anstallning vid en hogskola eller ett universitet dar de bedriver forskning och undervisar
[
7
]
.
For att avlagga examen maste studenten
disputera
med sin doktorsavhandling. Disputation ar en process dar doktoranden muntligen forsvarar sin avhandling infor en opponent och en betygsnamnd. Blir vederborande godkand efter denna process avlagger doktoranden doktorsexamen och blir darmed doktor
[
6
]
.
En forskarstuderande kan avlagga filosofie doktorsexamen aven pa annan fakultet om vederborande har en humanistisk, naturvetenskaplig eller samhallsvetenskaplig yrkesexamen alternativt om personen har en generell examen pa grund- eller avancerad niva inom naturvetenskapligt, samhallsvetenskapligt eller humanistiskt huvudomrade. Utbildning pa forskarniva kan aven paborjas av studenter som pa annat satt tillagnat sig motsvarande kunskaper, exempelvis genom en utlandsk utbildning
[
8
]
.
Det finns allmanna krav och mal enligt den nationella examensbeskrivningen som beskriver forvantningarna pa den som far avlagga en doktorsexamen
[
8
]
. Olika forskarutbildningsamnen och hogskolor respektive universitet kan aven ha vidare specifikationer och villkor for vad som kravs for respektive examen samt for antagande till forskarutbildningen
[
9
]
.
Sveriges genom tiderna yngste filosofie doktor ar Roloff Andersson Schrewelius (fodd 6 januari 1825) som fick sin doktorsgrad 1844
[1]
da han var 19 ar
[
10
]
.
Ar 2016 blev Stefan Buijsman fran Nederlanderna Sveriges yngste doktor (under 2000-talet). Buijsman doktorerade pa ett och ett halvt ar och disputerade vid 20 ars alder. Hans amne var matematisk filosofi.
[
11
]
1883 blev
Ellen Fries
Sveriges forsta kvinnliga filosofie doktor. Hon disputerade vid Uppsala universitet med en avhandling inom historia. Hennes avhandling hade titeln ” Bidrag till kannedomen om Sveriges och Nederlandernas diplomatiska forbindelser under Karl X Gustafs regering”
[
12
]
.