En
filandelse
, eller
filsuffix
, bestar av ett mindre antal bokstaver, oftast tre, avskiljda med en punkt i slutet pa ett
filnamn
. I vissa
operativsystem
anvands filandelsen for att avgora om filen ar exempelvis ett
exekverbart program
eller nagon form av dokument. I flera operativsystem anvands den regelmassigt for att identifiera vilket program den hor samman med.
Manga
webbservrar
anvander filandelsen for att i en tabell sla upp vilken
MIME
-typ filen skall levereras med till en
webblasare
. Exempelvis har
Apache
en lista,
mime.types
, dar en mangd filandelser listas.
Filandelsen ar ofta en
akronym
som hor samman med programmet som den skapats med.
Ibland anvands ett
filprefix
istallet for ett filsuffix, som till exempel i
modulformatet
.
I de flesta operativsystem ar filsuffixet en del av filnamnet och genom att andra filens namn kan man da ? i system som anvander suffixet ? andra systemets syn pa vilken typ av fil det ror sig om. Sa kan man t.ex. genom att andra namnet fran program.exe till brev.txt ge intrycket att en programfil ar ett brev, som enkelt kan visas. Beroende pa vilket program som de facto oppnar filen kan man da se den binara programkoden tolkad som bokstaver, fa en varning eller fa filen kord som program.
For att undvika att mindre kunniga personer valjer en felaktig filandelse, doljs den i manga program (med standardinstallningar) om den ar en kand typ. Nar denna egenskap inforts var det vanligt att skadeprogram spreds med e-postbilagor med namn av typen halsning.txt.exe. Den riktiga filandelsen doldes, medan .txt visades, vilket fick anvandaren att tro att bilagan var en ofarlig textfil.