Fasta tillstandets fysik (FTF) ar den del av fysikvetenskapen som behandlar amnen i fast form. Kondenserade materiens fysik ar ett bredare begrepp som aven omfattar flytande aggregationstillstand . Efterforskning om fasta tillstandets fysik sker genom flera metoder, sasom kvantmekanik , kristallografi , elektromagnetism och metallurgi . FTF ar det framsta omradet inom kondenserade materiens fysik och har dedikerade avdelningar pa flera universitet i Sverige sasom Institutionen for materialvetenskap ^{[ 1 ]} i Angstromslaboratoriet i Uppsala , avdelningen for fasta tillstandets fysik ^{[ 2 ]} vid Lunds universitet ( Fysiska institutionen (Lunds universitet) ) och vid Fysikinstitutionen ^{[ 3 ]} pa KTH . Fasta tillstandets fysik undersoker hur de storskaliga egenskaperna for fast materia uppkommer fran egenskaper pa atomniva. Pa sa vis lagger fasta tillstandets fysik grunden for materialvetenskap. Det kan aven appliceras i exempelvis transistorer och halvledare .

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Solida material bildas av tatt packade atomer som interagerar sinsemellan. Dessa interaktionen resulterar i de mekaniska, termiska, elektriska, magnetiska och optiska egenskaperna for fasta material. Beroende pa olika faktorer vid bildandet av ett fast material kan materialets atomer forma regelbundna geometriska monster ( kristall ) eller oregelbundna sadana ( amorf struktur ).

Merparten av fasta tillstandets fysik fokuserar pa kristaller. Huvudsakligen beror detta pa att periodiciteten av atomerna i kristaller framjar matematisk modellering. Darav har kristallina material ofta elektriska, magnetiska, optiska och mekaniska egenskaper som kan nyttjas i ingenjorskonst.

Krafterna mellan atomer i kristaller kan se ut pa manga olika vis. Exempelvis i en natriumkloridkristall (bordssalt) ar kristallen uppbyggd av natrium- och klorid joner som halls samman med jonbindningar . I andra kristaller formar atomerna kovalenta bindningar . I metaller delar hela kristallen pa elektronerna i sa kallade metallbindningar . Adelgaser a andra sidan har inte dessa typer av bindningar och halls i fast fas samman av Van der Waals-krafter som resulterar fran polariseringen av varje atoms elektronmoln. Skillnaderna mellan de olika typerna av fasta material uppkommer ur skillnaderna mellan deras bindningar.

Ett viktigt tillampningsomrade ar fasta tillstandets elektronik .

Delomraden [ redigera | redigera wikitext ]

• Kristallstruktur
• Kvasikristall
• Salter
• Metaller
• Halvledare
• Magnetism
• Supraledare
• Hogtemperatursupraledare
• Flytande kristaller , amorfa material ( glas , plast ) och vatskor ^{[ kalla behovs ]}

Fastatillstandsfysiken innefattar allt man kan mata pa dessa amnen, till exempel elektriskt motstand , varmeledningsformaga , varmekapacitivitet , elasticitetsmodul , brytningsindex , piezoelektricitet , De Haas-van Alphen-effekten och sa vidare.

Larobocker [ redigera | redigera wikitext ]

Nagra larobocker i omradet (ungefar ordnade efter tilltagande djup) ar:

• Richard Turton (2000). The physics of solids . Oxford: Oxford University Press . ISBN 0-19-850352-0  
• H. Peter Myers (1997). Introductory solid state physics . London: Taylor & Francis. ISBN 0-7484-0659-X  
• Charles Kittel. Introduction to solid state physics . Hoboken: Wiley . ISBN 0-471-41526-X  
• Ashcroft och Mermin. Solid state physics . Philadelphia: Holt-Saunders. ISBN 0-03-049346-3  

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Fasta tillstandets fysik (Helsingfors Universitet): kursmaterial och forelasningsvideor
• Wikimedia Commons har media som ror Fasta tillstandets fysik .
  Bilder & media