Fartyg

For skepp i kyrkobyggnader, se Skepp (arkitektur)

Fartyg (av lagtyska Fartug , jamfor tyskans Fahrzeug ) ar en farkost som kan transportera personer eller gods over vattnet.

Ar 2007 uppgick antalet kommersiella fartyg i varlden med en draktighet pa over 1 000 ton till 34 882 stycken. ^[
1
] Den totala draktigheten uppgick till 1,04 miljarder ton. ^[
2
] De bar tillsammans 7,4 miljarder ton last 2006. Ar 2002 fanns det 1 240 orlogsfartyg , och antalet skepp och fartyg for fiske i bruk beraknades av Food and Agriculture Organization uppga till omkring fyra miljoner 2004 ? anvanda av 29 miljoner fiskare. ^[
3
]^[
4
]

Definitioner [ redigera | redigera wikitext ]

Ordet fartyg anvands i dagligt tal om storre farkoster som ar avsedda att fardas pa vatten. Fartyg kan emellertid ocksa definieras som ett samlande begrepp for sjofarkoster, luftfarkoster och rymdfarkoster . ^{[
kalla behovs
]}

Den juridiska definitionen av olika slags fartyg, liksom skepp och bat , varierar mellan olika bestammelser:

I sjovagsreglerna avses med fartyg ”varje farkost, inklusive ej deplacerande farkost, WIG-farkost och sjoflygplan, som anvands eller kan anvandas till transport pa vattnet.”
I svenska sjolagen definieras som skepp de fartyg vars skrov har en storsta langd som overstiger 24 meter. Annat fartyg kallas bat. ^[
5
]
Inom den svenska marinen anvands termen fartyg, till skillnad fran bat, endast om bemanning sker med inmonstrad besattning . ^[
6
]

Ett skepp ar ett storre sjogaende fartyg; vad som avses med "storre" varierar dock i olika sammanhang. Det kan avse ett segelfartyg med minst tre master, specifikt fullriggare , stora artillerifartyg inom orlogsflottan sasom linjeskepp , pansarskepp och slagskepp , fartyg av viss storlek enligt enskilda landers definition eller fartyg som uppfattas som storre an batar av den som anvander ordet, synonymt med fartyg.

Svenska skepp och batar som anvands yrkesmassigt ska vara inforda i fartygsregistret . Ett fartyg skall anses som svenskt och vara berattigat att fora svensk flagg, om det till mer an halften ags av svenska medborgare eller svenska juridiska personer. ^[
7
] Detta galler inte statsfartyg och statsagt skepp, som ar avsett uteslutande for statsandamal och icke for affarsdrift. ^[
8
]

Bestammelser om fartyg galler aven batar, om bestammelserna inte begransats till vissa typer av fartyg, bade enligt svensk och internationell lag.

Oftast flyter fartygen ovanpa eller glider (planar) pa vattnet, men ubatar (undervattensbatar) kan under fard sankas ned helt och hallet under vattenytan.

Amfibiefartyg , svavare och hydrokoptrar fardas an till lands, an till sjoss (inklusive over isar ). Juridiskt kan det bli fraga om att valja olika lagrum alltefter det underlag sadana transportmedel kan ha i en viss situation.

For motorfordon definierade enligt vagtrafikforordningen , men som befinner sig ombord en bilfarja, galler inte vagtrafikbestammelserna, utan fordonet raknas som gods och sjolagens regler galler. Detta har betydelse i forsakringshanseende . Om nagot intraffar under sjalva ombordkorningen och vid avkorningen kan gransdragningsproblem uppsta.

Uppbyggnad [ redigera | redigera wikitext ]

Skrov [ redigera | redigera wikitext ]

Fartyg har minst ett skrov , vilket utgor fartygets huvuddel. Skrovet i ett deplacementsfartyg tranger undan lika mycket vatten som fartyget vager och pa sa satt gor att fartyget flyter. Har fartyget endast ett skrov, kallas det ofta for en enskrovsbat. Har det fler an ett skrov, kallas det for flerskrovsbat, till exempel katamaraner som har tva skrov och trimaraner som har tre skrov.

Roder [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Roder

Den viktigaste konstruktionsdetaljen pa de flesta fartyg ar dess roder . Rodret anvands for att styra fartyget och sitter i aktern pa baten. Motorbatar med utombordsmotorer , vridbart propeller drev eller vattenjet anvander sig vanligtvis inte av roder utan styr genom att rikta propellern respektive vattenjetens munstycke.

Fartygsmaskiner [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Fartygsmaskineri

Fartygsmaskiner ar de maskiner som driver fartyget vid fart genom sjon samt de maskiner for den ombordvarande utrustningen och dess funktion.

Fartygstyper [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Fartygstyper

Da man talar om ett fartyg lagger man ofta en forkortning for fartygstypen fore namnet. Forkortningen anger vanligen hur fartyget framdrivs, men kan ocksa ange hur det anvands eller nagon annan aspekt (forkortningarna ar inte alltid entydiga):

F/V - fiskefartyg
GTS - Gasturbinfartyg
HSC - Hoghastighetsfarkost
M/S - Motorfartyg
M/T - Motortankfartyg
M/Y - Motoryacht (Motor Yacht)
N/S - Atomdrivna fartyg
R/V - Forskningsfartyg
S/M, S/Y/aux - Segelfartyg med hjalpmotor
S/S - Angfartyg
S/Y - Segelfartyg
T/S - Turbinfartyg eller skolfartyg
T/T - Turbintankfartyg
I/B - Isbrytare
U/F - undersokningsfartyg

Fartyg kan kategoriseras efter hur de ar agda:

Fartyg typbenamns efter anvandningsomrade sasom:

Lastfartyg
- Biltransportfartyg
- Bulklastfartyg
- Containerfartyg
- Kylfartyg - reefer
- RO-PAX
- Ro-ro-fartyg
- Tankfartyg
Isbrytare
Bogserfartyg/ bogserbat
Offshorefartyg
- Platform Supply Vesse (PSV)
- Anchor Handling Tug and Supply vessel ( AHTS )
Passagerarfartyg
Orlogsfartyg
Fiskefartyg
Forskningsfartyg
Fritidsfartyg
Sjoraddningsfarkoster
- R/K - Raddningskryssare, i Sverige storre an 12x4m
- R/B - Raddningsbat, i Sverige mindre an 12x4m

Fartyg typbenamns baserat pa konstruktionen:

Barplansbat
Deplacerande fartyg
Katamaran
Planande
Svavare
Trimaran

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) (2007) (PDF). Review of Maritime Transport, 2007 . New York and Geneva: United Nations. sid. 32 . http://www.unctad.org/en/docs/rmt2007_en.pdf . Last 12 december 2013
^ United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) (2007) (PDF). Review of Maritime Transport, 2007 . New York and Geneva: United Nations. sid. x . http://www.unctad.org/en/docs/rmt2007_en.pdf . Last 12 december 2013
^ Fisheries and Aquacultures Department (2007). ”The Status of the Fishing Fleet” . The State of World Fisheries and Aquaculture 2006 . Rome: Food and Agriculture Organization of the United Nations . http://www.fao.org/docrep/009/a0699e/A0699E00.HTM Arkiverad 12 april 2008 hamtat fran the Wayback Machine .
^ UNFAO 2005, s.9.
^ 1 kap. 2 § forsta stycket sjolagen (SFS 1994:1009)
^ Tjanstereglemente for marinen 1986, sid 2
^ Sjolag 1 kap. 1 § ( 1994:1009 )
^ Fartygsregisterforordning 1 kap. 6 § ( 1975:927 )

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Fartyg .
Bilder & media
600 000 fartygsbilder pa Shipspotting.com
The Great Ocean Liners

[unctad0732-1] United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) (2007) (PDF). Review of Maritime Transport, 2007 . New York and Geneva: United Nations. sid. 32 . http://www.unctad.org/en/docs/rmt2007_en.pdf . Last 12 december 2013

[unctad07x-2] United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) (2007) (PDF). Review of Maritime Transport, 2007 . New York and Geneva: United Nations. sid. x . http://www.unctad.org/en/docs/rmt2007_en.pdf . Last 12 december 2013

[fao25-3] Fisheries and Aquacultures Department (2007). ”The Status of the Fishing Fleet” . The State of World Fisheries and Aquaculture 2006 . Rome: Food and Agriculture Organization of the United Nations . http://www.fao.org/docrep/009/a0699e/A0699E00.HTM Arkiverad 12 april 2008 hamtat fran the Wayback Machine .

[fao9-4] UNFAO 2005, s.9.

[5] 1 kap. 2 § forsta stycket sjolagen (SFS 1994:1009)

[6] Tjanstereglemente for marinen 1986, sid 2

[7] Sjolag 1 kap. 1 § ( 1994:1009 )

[8] Fartygsregisterforordning 1 kap. 6 § ( 1975:927 )

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]