Fantastik (Spekulativ fiktion)
Dracula , utomjordingar och drakar , tre fantastiska begrepp som praglat hela genrer inom fantastiken. Betydelse ? fiktion (inom litteratur , film etc) som bygger pa overkliga fenomen eller varldar Definition ? fantastisk berattelse baserad i fantasier och med inneboende logik Exempel ? fantasy , magisk realism , saga , science fiction , skrack

Fantastik (i litteraturen ) eller spekulativ fiktion (pa film eller i TV-serier ) ( engelska : the fantastic eller speculative fiction ) ar samlingsnamn for fiktion som ar tydligt icke-realistisk. Den forekommer framst litteraturen och filmen men aven inkludera verk inom teater , opera , dator- och TV-spel och rollspel . Fantasy , science fiction , skrack och historisk fiktion ar nagra stora genrer inom fantastiken, och inom barn- och ungdomslitteraturen anvands ibland beteckningen fantastisk berattelse . ^{[ 1 ]}

Betoningen pa spekulativ galler betydelsen presumtiv , hypotetisk , men inte godtycklig . Forfattaren far inte "luras" for att fa ihop berattelsen, TV-serien far inte drunkna i oforklarliga handelser som till slut dominerar hela framstallningen, filmen far inte dolja att det annu inte finns losningar pa allt genom att osa pa med specialeffekter dar hjalten raddar varlden. Fantastik och spekulativ fiktion ifragasatter ofta det ortodoxa , det allmant accepterade , samhallsnormen , det politiskt korrekta , utan att for den skull vara samhallsfientlig eller samhallsfranvand.

Paraplybeteckningen omsluter framstallningar med paranormala , overnaturliga , undersokande, framtidsteknologiska , mytiska eller sagolika inslag. Genren ar aven utbredd nar det galler datorspel , TV-spel , serietidningar .

Definition och genrer [ redigera | redigera wikitext ]

Fiktion ar till skillnad fran facklitteratur och dokumentarer imaginar, det vill saga helt eller delvis pahittad av berattaren ( romanforfattaren , filmmanusforfattaren ). Fantastik gar ett flera steg langre for att fylla i luckor eller undersoka olika spar som den manskliga tanken soker sig langt ut efter. Begreppet innefattar verk som inte ar underliggande teman for vare sig vardagsnara dramer eller komedier , och inte heller for sapoperor eller dokusapor . Genren och dess undergenrer ? utom mojligen science fiction ? har sitt upphov och an idag sitt centrum i det nutida engelska sprak- och kulturomradet, anglosfaren . ibland debatterar man om huruvida fantastiken har kristna eller anglosaxiska rotter. ^{[ 2 ]}

Denna paraplybeteckning ar i sig en genre, eftersom flera undergenrer kan blandas ? till exempel skrack, fantasy och science fiction som i Alien med efterfoljare. Det finns ett antal undergenrer, med mer eller mindre otydliga granser.

Fantastik eller fantastisk litteratur har forst pa senare arhundraden blivit tydligt avgransad fran realistisk litteratur, pa grund av att den rationalistiska varldsuppfattningen har blivit alltmer spridd. I aldre tid kunde exempelvis magi och verklighet blandas mer fritt inom en berattelse, men allteftersom varldsuppfattningen blivit mer vetenskapligt baserad har fantasilitteraturen fatt tydligare granser. ^{[ 3 ]}

Genren fantastik / spekulativ fiktion finns aven representerad inom dans , konst och TV-spel. ^{[ 4 ]}

Indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudsakligen kan den icke-realistiska litteraturen delas in i fyra huvudgrupper. Dessa listas nedan, med diverse ingaende delar, sidogenrer och bakgrund: ^{[ 3 ]}

• overnaturlig skrackberattelse <? gotisk fiktion (se skracklitteratur) och folksaga (se foiklore )
  • skracklitteratur , skrackfilm
    • skrackromantik
• science fiction (vetenskapsfantastik, vetsagor) ? utopism och rationalistisk spekulation forenad
  • superhjaltar
• fantastisk litteratur (inom barnlitteraturen) <? sagor ( Rodluvan , Snovit , Rattfangaren i Hameln , Tornrosa )
• vuxensagan (fantasy) ? kombinerar realism med attityden att det overnaturliga finns.
  • magisk realism

Andra delar och ingredienser [ redigera | redigera wikitext ]

• alternativa verkligheter
• utopisk fiktion ? berattelser om idealsamhallen ? och dess motsats dystopisk fiktion
• apokalyptisk och post-apokalyptisk fiktion ^{[ a ]}
• historisk fiktion (till exempel en film om trojanska kriget eller en bok om Julius Caesars barndom, dar bristen pa vetskap leder till omfattande spekulationer for att kunna skapa en sammanhallande berattelse)

"What if…? [ redigera | redigera wikitext ]

"What if…" , i betydelsen "tank om det vore sa har i stallet…", ar en popular engelsksprakig metafor for fantastik och spekulativ fiktion. Nar det galler barn ar nastan all litteratur och film fantastik /spekulativ fiktion, och en anledning ar att genren bestar av sagor som stimulerar abstrakt tankande. ^{[ 5 ]}

Paraplytermen fantastik ar anvandbar nar vissa vill fastsla att en bok tillhor en viss genre medan kombattanter havdar nagot annat. Sa har science fiction-foretradarna betraktat Mary Shelleys Frankenstein som den forsta science fiction-romanen medan andra ser boken som ett exempel pa skrack-romantik. ^{[ 6 ]} Merparten av de filmer som spelat in mest pengar over hela varlden ar spekulativ fiktion. ^{[ 7 ]}

Darefter foljer i tur och ordning Harry Potter and the Half-Blood Prince (2009), The Lord of the Rings: The Two Towers (2002), Star Wars: Episode I - The Phantom Menace (1999), Shrek 2 (2004), Jurassic Park (1993). ET (1982) aterfinns pa 34:e plats trots att den aterutgavs 1985 och 2002.

Science fiction [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Science fiction

Science fiction ar en genre inom litteratur, film och TV-serier som oftast bygger pa spekulationer kring vetenskap och teknologi i framtiden, och, inte att forglomma, hur detta paverkar manniskan. Den kan aven berora situationer dar nutiden eller det forflutna ar annorlunda. Tidsresor, forandringar av historien i avgorande ogonblick, parallella universum eller en alternativ verklighet som till exempel handlar om nutiden med den skillnaden att Hitler och nazisterna gick segrande ur Andra varldskriget, ar samtliga valkanda koncept inom science fiction. Begreppet forkortas sedan 1920-talet pa svenska oftast som sf, pa brittisk engelska SF och pa amerikansk engelska (och darmed aven ofta pa modern svenska) for sci-fi. Det kan vara viktigt att notera att science fiction verkligen har en relation till vetenskapliga principer och att aven om den teknologi som forekommer i berattelsen inte finns sa kan den, om man later dagens vetenskapsman och -kvinnor spekulera, vara mojlig i framtiden. ^{[ 8 ]}

Ett problem ska inte losas med magi, religion eller med hjalp av overnaturliga varelser, och berattelsen ska inte innehalla ofattbara element eller ha en handling som helt cirklar kring ett fruktansvart monster, for om detta sker ar det fraga om en blandning med fantasy eller skrackfilm och berattelsen bor kategoriseras som spekulativ fiktion .

Jules Verne och H.G. Wells [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns dock inga hinder mot action- eller aventyrsteman i science fiction, det ar trots allt fraga om underhallning och inte om sociologiska beskrivningar av tankbara teknologiska landvinningar. ^{[ 9 ]} Science fiction-berattelser borjade dyka upp i samband med den industriella revolutionen , och de beskrev en radsla for vad industrialismen och det okande antalet nya maskiner kunde fora med sig. Men det fanns aven berattare som sag ljust pa framtiden. Forfattaren och fransmannen Jules Verne (1828 - 1905) skrev sina forsta science fiction-romaner under 1860-talet: Till jordens medelpunkt , Fran jorden till manen , En varldsomsegling under havet , och 1873 Jorden runt pa 80 dagar Bockerna blev oerhort populara och hade dessutom en mycket positiv syn pa framtiden. ^{[ 10 ]} Pa 1880-talet paborjade Herbert George Wells (1866 - 1946) sin forfattarbana med en rad noveller. Den forsta romanen, The Time Machine, kom 1895, och andra kanda science fiction-romaner av Wells ar Doktor Moreaus o (1896), Den osynlige mannen (1897) och Varldarnas krig (1898). Alla dessa bocker har blivit langfilmer, vissa flera ganger. ^{[ 10 ]}

Nyare science fiction [ redigera | redigera wikitext ]

Andra kanda science fiction-berattelser och forfattare ar 1984 av George Orwell , Du skona nya varld av Aldous Huxley , och The Fountainhead av Ayn Rand . Vidare Isaac Asimov , forfattare till bl.a. Stiftelsetrilogin och hans manga robotnoveller som ligger till grund for filmen I, Robot . Arthur C. Clarke ar beromd for 2001 A Space Odyssey , Ray Bradbury , kand for Martian Chronicles och Robert A. Heinlein forfattare till Double Star , Starship Troopers , Stranger in a Strange Land , The Moon Is a Harsh Mistress ? alla Hugo Award-belonade romaner.

Den stora filmwebbplatsen IMDb har en topplista over de basta science fiction-langfilmerna, men tyvarr finns aven rena fantasy-filmer och blandade genrer med dar. Star Wars-filmerna hor exempelvis hemma i fantasy-genren, men verkar ha hamnat i science fiction-facket eftersom fantasyberattelsen utspelas i rymden: Rymdimperiet slar tillbaka (fran 1980), Inception (2010), Stjarnornas krig (1977), Matrix (1999), Terminator 2 (1991), Alien (1979), Wall-E (2008), Clockwork Orange (1971), Aliens - Aterkomsten (1986), Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004), Tillbaka till framtiden (1985), Metropolis (1927), Ar 2001 - Ett rymdaventyr (1968), Jedins aterkomst (1983), Blade Runner (1982), Donnie Darko (2001), The Thing (1982), Terminator (1984), District 9 (2009), De 12 apornas arme , V for Vendetta (2006), Stalker (1979), Nausicaa fran Vindarnas dal (1984), Krigsspel (1965), Star Trek (2009), Avatar (2009), Truman Show (1998), Frankenstein (1931), Frankensteins brud (1935), Dawn of the Dead (1978), Apornas planet (1968), Solaris (1972). ^{[ 11 ]}

Fantasy och fantastisk berattelse [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Fantasy

Begreppet fantasy, i den betydelse det har nu, borjade anvandas nar J.R.R. Tolkiens verk Sagan om ringen fran 1950-talet slog igenom bland collegeungdomar i USA under 1960-talet. Termen ar dock aldre; mellan varldskrigen anvandes i USA hade begreppet fantasy samma betydelse som fantastik och spekulativ fiktion har idag. Fantasy var ett samlingsnamn for fantasy inklusive bland annat science fiction.

Religion raknas inte som fantastik, eftersom religionen ar verklig och inte fiktion for dem som tror eller overklig och inte heller da fiktion for dem som inte tror. I fantasy forekommer emellertid ibland valdigt tydliga allegorier . Den kristne Clive Staples Lewis , mer kand som C.S. Lewis ar (nar det galler fantasy) mest kand for sina bocker om landet Narnia, dar han i sju bocker forfattade under 1950-talet vander sig till lasare i de tidiga tonaren. I bokserien forekommer ett lejon, Aslan, som forst skapar Narnia, sedan later sig dodas for att barnen och skogens djur ska overleva, och darefter uppstar fran doden, for att i den sista boken rasera Narnia och ta de som varit goda och trott pa honom till ett super-Narnia dar de far stanna for evigt.

Av alla undergenrer till fantastik ar fantasy den enda som ar klart uttalat icke-realistisk . Skaparen uppfinner ett mikrokosmos som inte finns, men han/hon lanar garna fran och blandar olika kulturer som finns i verkligheten och som hor hemma i skilda tidsperioder eller historiska eror. En fantasy-berattelse utspelas ofta i ett pahittat avgransat land eller o-rike. Berattelsen kan vara sa komplex att det inte sallan finns bade kartor och en forteckning over medverkande (namn och typ av varelse/vasen) i borjan eller slutet av boken. Den overgripande berattelsen ar kampen mellan gott och ont, dar det onda utmalas som nastan oovervinnerligt och mystiskt. Europeisk eller japansk medeltid med arorika riddare med hastar och svard samt upplysta eller grymma kungar och trollkarlar kan utgora basrekvisita i historien. Men dar kan aven finnas dyrkansvarda skonheter, svarflirtade dvargar som, om de overtygas, ar oradda, lojala bundsforvanter, jattar, alfer, alvor och mangder av andra mer eller mindre magiska vasen eller nastan-manniskor. Enbart fantasin satter granser for berattelsen. Riddare och magi kan i fantasy blandas med rymdskepp, intragalaktiska imperier, ^{[ 12 ]} och laservapen. Att berattelsen innehaller rymdskepp gor den inte automatiskt till science fiction.

Det ar vanligt att det ar just den anglosfara varianten av fantasy som ses som fantasy. ^{[ 13 ]} Vissa anser att dagens fantasy borjade med 1800-talsforfattare som William Morris och George MacDonald och sedan fick sitt stora genombrott i och med J.R.R. Tolkiens verk Sagan om ringen som blev mycket popular under 1960-talet . ^{[ 14 ]} Tolkien sjalv var valdigt inspirerad av bland annat Beowulf nar han skrev Sagan om Ringen och Bilbo ? En hobbits aventyr . ^{[ 15 ]}

IMDb:s lista over de basta fantasyfilmerna innehaller till stor del filmer som samma webbplats listar som science fiction-filmer. Det ar sjalvklart att filmversionerna av Tolkiens berattelser ar fantasy, men aven alla Star Wars-filmerna borde finnas har: Sagan om konungens aterkomst (2003), Sagan om ringen: Harskarringen (2001), Stjarnornas krig (1977), Livet ar underbart (1946), Sagan om de tva tornen (2002), Toy Story 3 (2010), Spirited Away (2001), Amelie fran Montmartre (2001), Den grona milen (1999), Hugo Cabret (2011/II), Pans labyrint (2006), Det sjunde inseglet (1957), Prinsessan Mononoke (1997), Jedins aterkomst (1983), Fart, flickor och faror (1924), Upp (2009), Trollkarlen fran Oz (1939), Toy Story (1995), Persona (1966), Fanny och Alexander (1982), Min granne Totoro (1988), 8½ (1963), Mandag hela veckan (1993), Draktranaren (2010), Mordangeln (1962), Storst ar karleken (1946), Stalker (1979), Flickan och odjuret (1946), Harry Potter och Dodsrelikerna: Del 2 , Nausicaa fran Vindarnas dal (1984), Laputa - Slottet i himlen (1986), Min van Harvey (1950), Bleka dodens minut (1987), Zigenarnas tid (1988), Det levande slottet (2004), Faust - Eine deutsche Volkssage (1926), Nosferatu (1922), Rattatouille (2007), Die Nibelungen: Siegfried (1924), Lat den ratte komma in (2008) , Avatar (2009), King Kong (1933), Andarnas natt (1951), Big Fish (2003), Superhjaltarna (2004), Skonheten och odjuret (1991), Pirates of the Caribbean: Svarta Parlans forbannelse (2003).

Fantastisk berattelse [ redigera | redigera wikitext ]

Inom barn- och ungdomslitteraturen anvands ibland begreppet fantastisk berattelse , en term som introducerades i Sverige pa 1960-talet av litteraturforskaren Gote Klingberg . I berattelsen utforskas ofta en parallellvarld, ofta i en annan tid (verklig eller pahittad). Den mytiska parallellvarlden ar beskriven i detalj, och rollfigurerna flyttar sig ofta mellan var verkliga varld och denna "sagovarld" genom en magisk port. I Lewis Carrolls Alice i underlandet sker transporten via ett kaninhal, medan sangknoppar eller ringar i andra historier kan ge liknande resultat. Denna typ av berattelse kan ofta nyttjas till att visa fram kampen mellan gott och ont, eller andra viktiga etiska fragestallningar. ^{[ 1 ]}

E.T.A. Hoffmanns En notknappares oden fran 1816 raknas ofta som det forsta exemplet pa en fantastisk berattelse. Senare har genren utforskats flitigt inom engelsksprakig litteratur, exempelvis av Lewis Carroll , C.S. Lewis och J.R.R. Tolkien . Inspiration fran keltisk eller utomeuropeisk kultur finns hos Alan Garner och Lloyd Alexander , medan Ursula LeGuin arbetat utanfor de geografiska kulturtraditionerna. tInom den tyska litteraturen finns exempel som Michael Ende och Christine Nostlinger .

I svensk barnlitteratur finns forfattare som Astrid Lindgren ( Mio, min Mio och Broderna Lejonhjarta ), liksom Tove Jansson och Maria Gripe . ^{[ 1 ]}

Romance ? hjaltar och skrack [ redigera | redigera wikitext ]

Den engelska beteckningen romance novel i litteraturvarlden oversatts vanligen som karleksroman. Totalt stod romance-genren for 55 procent av alla salda inbundna bocker i USA 2009, till ett varde av 1,36 miljarder dollar. Romance ar den storsta genren fore religios litteratur och deckare/polisromaner och ar marknaden ar storst inom det anglosfara kulturomradet. ^{[ 16 ]} , ^{[ 17 ]} Den moderna, vasterlandska karleksromanen uppkom under 1600- och 1700-talet , men har foregangare i medeltidens och renassansens sa kallade riddarepos och riddarromaner. Dessa, som forst fick spridning i Frankrike och kallades romans , kunde vara inriktade pa forntiden och inspirerade av antiken eller bygga pa keltiska myter som den om kung Artur och trollkarlen Merlin , foljde ett bestamt monster, perspektivet var manligt och huvudpersonen man. Den moderna karleksromanen ar i regel skriven ur ett kvinnligt perspektiv med en kvinna som huvudperson. Genren, som domineras stort av engelsksprakiga forfattare, fick en explosionsartad spridning tack vare den allmanna laskunnigheten, veckotidningarnas foljetongsromaner och, fran 1930-talet, spridningen av billigare bocker i pocketform .

Genren faster storst vikt vid utvecklingen av en relation och en romantisk karlek mellan tva manniskor. Den maste ha ett kanslomassigt tillfredsstallande slut, vilket lange ocksa innebar ett (for samtiden acceptabelt) moraliskt slut och dessutom ett lyckligt slut. ^{[ 18 ]} Karleksromanen kan vara forlagd till en historisk epok eller en miljo som vi kanner till relativt lite om, eller ocksa till en framtid dar forfattaren maste spekulera annu mer nar det galler sjalva inramningen, och raknas da som fantastik. I filmens varld ar relationer, karlek och konsrollsstereotyper (eller satir over / kritik mot sadana) nastan alltid ett tema oavsett om filmen kategoriseras som drama, action, thriller, aventyr eller komedi. Komediformen ar emellertid den vanligaste genren for en film dar karlekstemat dominerar.

Det finns aven en typ av romantisk underhallning ? inom litteraturen, filmen och TV-serievarlden ? som bland annat tillfort overnaturliga inslag eller skrack kryddad med fortackt sexualitet. Vampyrromanen , som nastan ar en egen genre, ar ett typiskt exempel pa detta. Film och TV har forandrat bilden av vampyren mycket under de senaste 100 aren. Den ondskefulle och fule vampyren lever kvar i litteraturen, men pa bio och i TV-serier moter vi snarare en blodsugande pojkbandssangare. Han (for det ar nastan alltid en man) ar nu en snygg och sexig hjalte, alltid beredd att do for sin manskliga alskade som hotas av onda vampyrer, varulvar, trollkarlar, demoner eller andra bestar, plagad tusenfalt mer an en manniska av karlek, minnen och andra kanslor eftersom vampyrer har kraftigt forstarkta sinnen. Man har hittat pa olika forklaringar till varfor han kan vandra omkring dagtid i solskenet och han dricker inte manniskoblod. ^{[ 19 ]}

Plagad av karlek var redan det monster dr Frankenstein skapade i Mary Shelleys skrackroman Frankenstein; or, The Modern Prometheus , utgiven 1818 och Quasimodo , den vanskapte ringaren i Notre Dame i Victor Hugos roman fran 1831. Aven denna typ av bocker och filmer har sina rotter i medeltidens romans , och dessa hamtade i sin tur inspiration fran antikens litteratur. Det grekiska eposet Odysseen fran 700-talet f.Kr. ar fullt av monster, vidunder och overnaturliga handelser. Pa sin langa resa hem fran Trojanska kriget till sin alskade hustru stoter Odysseus pa kikoner, lotofager, cykloper, manniskoatande jattar, trollkvinnor, sirener, sexhovdade sjoodjur, och magiska foremal som till exempel en sack man kan stanga in de olika vaderstreckens vindar i. ^{[ 20 ]}

Det finns naturligtvis ingen skarp grans mellan olika slags karleksromaner, eller nagot exakt satt att avgora om en bok ar en karleksroman eller en skrackroman eller nagot annat. Om de spekulativa inslagen ar stora brukar de kategoriseras som fantastik . Dit hor aven den samling berattelser och sagor om karlek, sex, monster och overnaturliga handelser fran det Sydvastasiatiska och Indiska kulturomradet fran 900-talet, som pa svenska fatt namnet Tusen och en natt , och som i vast forst publicerades pa engelska ar 1706 under namnet The Arabian Nights' Entertainment . Aven illustrationerna kan betecknas som fantastik. ^{[ 21 ] [ 22 ]} Ramberattelsen ar att vesirens dotter Scheherazade (Shahrzad) skall tillbringa en natt med den persiske kungen Shahriar for att i gryningen avrattas. For att undga doden berattar Scheherazade en saga for kung Shahriar. Skickligt vaver hon in en saga i en annan, och nar gryningen kommer ar kungen sa spand pa hur det ska sluta att han later Scheherazade leva ytterligare ett dygn. Hennes sagor varar 1001 natter, varefter Shariar kapitulerar och gifter sig med henne. Pa arabiska kallas samlingen "Alf Lailah wa Lailah" och pa persiska "Hez?r-o yek ?ab", och det finns flera olika okanda forfattare och kringresande "sagoinslamlare" som star bakom verket. ^{[ 22 ]}

Den moderne vampyren [ redigera | redigera wikitext ]

Den generation som vaxte upp med Harry Potter i bokform och pa film har under forsta artiondet av det nya millenniet som unga vuxna overgatt till de farliga romansernas tid. I fantasy-skafferiet fanns vampyrerna, men det nya konceptet har inga likheter med greve Dracula. Trots ett stort utbud ropar lasare och biobesokare efter fler sexiga men livsfarliga vampyrer, som innerst inne ar "goda". For yngre tonaringar har Stephanie Meyer ( ? julafton 1973) har skapat Twilight-sagan och har hittills kommit ut med foljande romaner:

• 2006 ? Om jag kunde dromma ( Twilight - utg 2005 i USA)
• 2007 ? Nar jag hor din rost ( New Moon - utg 2006 i USA)
• 2008 ? Ljudet av ditt hjarta ( Eclipse - utg 2007 i USA)
• 2009 ? Sa lange vi bada andas ( Breaking Dawn - utg 2008 i USA)

I slutet av 2010 hade bokserien salt over 116 miljoner kopior over hela varlden och oversatts till 38 sprak ^{[ 23 ]} Alla bockerna har filmats 2008, 2009, 2010, samt 2011 och 2012 nar det galler Breaking Dawn, som alltsa blivit till tva filmer.

For de nagot aldre ungdomarna finns The Vampire Diaries . Det ar en amerikansk TV-serie (baserad pa bockerna The Vampire Diaries av L.J. Smith) som hade premiar pa CWTV den 10 september 2009. Serien har premiar pa svenska TV6 den 11 februari 2010 med den lilla skillnaden att den dar kallas endast Vampire Diaries. Manusforfattare ar Kevin Williamson, Caroline Dries och Julie Plec. Sasong 2 har vissa blodiga scener som TV6 har valt att klippa. De blodiga scenerna har aven en aldersgrans fran 15 ar.

True Blood ar en ytterligare en serie om karlekskranka vampyrer for de vuxna (over 15 ar) fran 2008, skapad av Alan Ball , mannen bakom den populara och kritikerrosade dramaserien Six Feet Under. Serien ar baserad pa bockerna om Southern Vampire Mysteries av forfattaren Charlaine Harris . Serien sands pa HBO i USA dar den hade premiar 7 september 2008. Serien produceras av HBO i samarbete med Alan Balls produktionsbolag Your Face Goes Here Entertainment.[1] Den visas pa SVT fran och med den 26 augusti 2009.

Historisk romance [ redigera | redigera wikitext ]

Litteratur som utgors av en romantisk berattelse i en annan tid ? oavsett om berattelsens par levde da eller om de traffas via resor i tiden ? maste fyllas ut med fantastik eller spekulationer, eller som vinner pa att inramas av fantastik. Karlekshistorien mellan Kleopatra och Marcus Antonius ar exempelvis valkand, men den forfattare som skriver om dem idag maste gora ett antal antaganden, dvs spekulera ganska mycket, for att fa ihop historien. Forfattarinnan Jean M. Auels romanserie Earth's Children om stenaldersflickan/kvinnan Ayla , dar handlingen utspelas i Europa for 30 000 ar sedan i slutfasen av senaste istiden , ar ett utmarkt exempel pa historisk fiktion eller, om man sa vill, historisk romance i atminstone de senare bockerna. Den forsta boken, Grottbjornens folk , utgavs 1980, och i den fick Ayla ett barn med en neandertalman . Auel var saledes tvungen att gora ett antagande om att homo sapiens och homo neanderthalensis kunde fa barn tillsammans. Men darefter tydde forskningsresultat allt mer pa att dessa tva manniskotyper, som hade en gemensam forfader eller anmoder for ungefar en halv miljon ar sedan ( homo erectus ), inte kunde alstra gemensamma barn nar de mottes for 50.000 - 100.000 ar sedan i Sydvastasien eller Europa . Men ar 2010 gjordes upptackter som medforde att historien fick skrivas om. Det visade sig att vi moderna manniskor bar pa gener fran neandertalmanniskor, och den tidigare skeptiske svensken Svante Paabo och hans team i Leipzig hor till dem som upptackt att de genetiska sparen efter neandertalmanniskan finns kvar i den moderna manniskans gener. De genetiska sparen i nulaget visar att sexuella kontakter bara verkar ha skett nagra fa ganger, i en liten grupp som sedan spred generna genom en snabb expansion. ^{[ 24 ] [ b ]} Den moderna manniskan antas ha lamnat Afrika i tva storre utvandringsvagor, for 80.000 - 100.000 ar sedan via Sinai och for 50.000 ar sedan via Bab el Mandeb, ett trangt sund Roda havets sydostra del, och vid nagot tillfalle har de beblandat sig med neandertalarna som kan ha uppstatt ur homo heidelbergensis

Gotisk fiktion [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: Gotisk fiktion

Gotisk fiktion ar en genre i vilken skrack/mystik och romantik mixas. Med den gotiska romanen vill forfattaren vacka sa manga starka kanslor som mojligt. Handlingen ar som regel forlagd till ett gammalt slott, dar den demoniske slottsagaren har ett morkt forflutet som en ung kvinna konfronteras med.

Den gotiska romanen uppstod nar medeltidens historia omprovades i mitten av 1700-talet och genom att det samtidigt blev populart med riddarromantik . Medeltiden hade dessforinnan betraktats som en forlorad epok. Ordet "gotisk" hade forknippats med denna svarta era och hade varit ett krankande, nedvarderande ord. Fran 1750 fick det genom nagra avhandlingar av den franske historikern Jean-Baptiste de La Curne de Sainte-Palaye gallande riddarvasendet samt den frankiska och galliska medeltiden i stallet fatt ett skrackblandat romantiskt symbolvarde. Aren 1775-1789 utgavs den enorma samlingen riddarsagor Bibliotheque universelle des romans i 112 band.

Horace Walpole med romanen The Castle of Otranto (1764) samt Ann Radcliffe och Matthew Gregory Lewis var tidiga i genren. Nar nyromantiken och nationalismen blommade ut pa 1800-talet fick den gotiska romanen en andrad inriktning. Exempel ar Ringaren i Notre Dame (1831) av Victor Hugo , Svindlande hojder (1847) av Emily Bronte , Dorian Grays portratt (1891) av Oscar Wilde , Dracula (1897) av Bram Stoker , Fantomen pa Operan (1910) av Gaston Leroux

Namn [ redigera | redigera wikitext ]

Fantastik finns i svensk text sedan 1872. Det ar narmast hamtat fran tyskans Phantastik med samma betydelse, alternativt i betydelsen 'fantasteri'. ^{[ 25 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Solarpunk

Kommentarer [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Catahya.net