Fanny Hensel
Fanny Hensel 1842
Levnad
Fodelsenamn	Fanny Mendelssohn
Fodd	14 november 1805 Hamburg ,   Hamburg
Dod	14 maj 1847 (41 ar) Berlin ,   Preussen
Begravd	Berlin [ 1 ]
Tonsattare
Instrument	Piano

Fanny Hensel , fodd Mendelssohn , den 14 november 1805 i Hamburg , dod den 14 maj 1847 i Berlin , var en tysk pianist och musiker . Hensel komponerade over 460 verk. ^{[ 2 ]} Hon var gift med den preussiske hovmalaren Wilhelm Hensel .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Fanny Hensel var syster till Felix Mendelssohn-Bartholdy och foddes i en liberal och kulturellt intresserad judisk familj i Hamburg. Hon var aldst av fyra barn. Fadern uppmuntrade hennes pianospel och musikskapande, men motsatte sig offentliga framtradanden. Darfor upptradde hon endast i en privat salong i Berlin, dar hon spelade egna kompositioner saval som exempelvis Bach och Handel. Bara ett drygt tjugotal av hennes verk publicerades.

Pa bada foraldrars sidor ar hon slakt med framtradande judiska familjer: hennes foraldrar var Abraham Mendelssohn, son till filosofen Moses Mendelssohn och den som senare andrade familjenamnet till Mendelssohn-Bartholdy , och Lea, fodd Salomon, som var barnbarn till entreprenoren Daniel Itzig. Hon uppfostrades dock aldrig judiskt och praktiserade aldrig judendom, aven om det har framforts att hon "beholl kulturella varderingar av liberal judendom". ^{[ 3 ]}

Hon fick sin forsta pianolektion fran sin mamma, som hade blivit upplard enligt Berliner-Bach-traditionen av Johann Kirnberg, som i sin tur hade varit elev till Johann Sebastian Bach . Vid 13 ars alder kunde Fanny redan spela alla 24 preludier fran Bachs Das Wohltemperirte Clavier utantill. Hon studerade ett kort tag for pianisten Marie Bigot i Paris och slutligen for Ludwig Berger . 1820 anslot sig Fanny, tillsammans med brodern Felix, till Sing-Akademie zu Berlin , vilken leddes av Carl Friedrich Zelter . I ett brev till Johann Wolfgang von Goethe 1816 beskrev Zelter Fanny som nagon som verkligen kan Sebastian Bach. I ett brev till Goethe 1831 beskrev Zelter Fannys skicklighet som pianst med det hogsta betyget for en kvinna for tiden: "hon spelar som en man". Bade Fanny och Felix fick lara sig komposition av Zelter med start ar 1819.

Fanny visade oerhord musikalisk formaga som barn och borja att komponera musik. Besokare hos familjen Mendelsson under tidigt 1820-tal, inklusive Ignaz Moscheles och George Smart, var bada lika imponerade av bada syskonen. Hon kan ocksa ha blivit influerad av sina aldre slaktingar Fanny von Arnstein och Sarah Levy, som bada alskade musik och pa olika satt var involverade i musiklivet. ^{[ 3 ]}

Fanny hindrades dock av den radande attityden mot kvinnor, en attityd som delades av hennes pappa som var mer tolerant an uppmuntrande till hennes komponerande. Hennes pappa skrev till henne 1820 att "musik kanske kan bli hans [Felix] profession, men for dig kan och maste det bara vara ett noje." Aven om Felix privat ska ha uppskattat henne som bade kompositor och pianist, var han ocksa forsiktig med att publicera hennes verk under hennes eget namn.

Syskonen delade en stor passion for musik. Felix sag till att nagra av Fannys sanger blev publicerade men under hans namn, tre delar i hans Op. 8 ^{[ 4 ]} och tre delar i Op. 9 ^{[ 5 ]} . 1842 blev det pinsamt nar drottning Victoria , som tog emot Felix pa Buckingham Palace , uttryckte sin intention om att sjunga sin favoritsang av Felix for honom, "Italien" (med text av Franz Grillparzer). Felix fick erkanna att den var skriven av Fanny. ^{[ 6 ]}

I sin tur hjalpte Fanny Felix med konstruktiv kritik pa hans verk och projekt, vars anteckningar han alltid tog i beaktande ^{[ 2 ]} . Deras brevvaxling fran 1840-41 avslojar att de bada skrev grunden till en opera pa temat Nibelungenlied . Fanny skrev: "Jakten med Siegfrieds dod ger en fantastisk avslutning pa den andra akten." ^{[ 7 ]}

Efter att ha blivit uppvaktad i flera ar, gifte sig Fanny 1829 med malaren Wilhelm Hensel och aret efter fick hon sitt enda barn, Sebastian Ludwig Felix Hensel ^{[ 8 ]} . Hennes man var positiv till hennes komponerande.

Senare spelades hennes verk ofta samtidigt som hennes brors i foraldrahemmet pa sondagar, ursprungligen pa hennes faders initiativ och, efter hans dod 1831, fortsatte hon sjalv med sondagskonserterna. Hennes offentliga debut som pianist (och det enda kanda offentlig framtradandet) skedde 1838, nar hon framforde sin brors forsta pianokonsert. 1846 publicerade hon pa eget bevag en samling av hennes verk (kant som hennes Op. 1). ^{[ 9 ]}

Fanny Hensel dog i Berlin 1847 efter komplikationer fran en stroke som hon adrog sig vid en repetition av en av Felix oratorier , Die erste Walpurgisnacht . Felix dog sjalv sex manader senare av samma orsak men inte forran han hade avslutat sin strakkvartett nr 6 i f-moll, som han skrev till sin systers minne.

Sonen Sebastian Hensel ( 1830 ? 1898 ) skrev Die familie Mendelssohn 1729?1847 (1879, 15:e upplagan 1911).

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

Asteroiden 9331 Fannyhensel ar uppkallad efter henne. ^{[ 10 ]}

Verk (urval) [ redigera | redigera wikitext ]

Med opustal [ redigera | redigera wikitext ]

• Sechs Lieder fur eine Singstimme mit Begleitung des Pianoforte , op. 1
• Vier Lieder fur das Pianoforte, vol. 1 , op. 2
• Gartenlieder. Sechs Gesange fur Sopran, Alt, Tenor und Baß , op. 3
• Six Melodies pour le Piano, vol. 1 , op. 4
• Six Melodies pour le Piano, vol. 2 , op. 5
• Vier Lieder fur das Pianoforte, vol. 2 , op. 6
• Vier Lieder fur das Pianoforte , op. 8
• Sechs Lieder mit Begleitung des Pianoforte , op. 9
• Funf Lieder mit Begleitung des Pianoforte , op. 10
• Trio fur Pianoforte, Violine und Violoncello , op. 11

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Hensel, Wilhelm , 1904?1926.

• Klassisk musik : [kompositorer, musiker, instrument, viktiga verk] / redaktor: John Burrows i samarbete med Charles Wiffen . Allt du behover veta. Malmo: Damm. 2006. sid. 173. Libris 10031304 . ISBN 91-7130-281-6  

Noter [ redigera | redigera wikitext ]