Facklig organisationsgrad avser den procentuella andelen fackligt anslutna lontagare inom ett land.

Ofta anges organisationsgraden per bransch , kon , aldersgrupp, arbetare / tjansteman , tidsbegransat/fast anstallda mm eller olika kombinationer av dessa eller andra variabler . Vanligen avses andelen fackligt anslutna anstallda. Ibland inkluderas aven arbetslosa .

En internationellt mycket hog organisationsgrad i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Sverige tillhor landerna med allra hogst organisationsgrad. ^{[ 1 ]} Ar 2019 var 68 procent av de anstallda medlem i en fackforening och 2022 69 procent. ^{[ 2 ]} Heltidsstuderande som arbetar vid sidan om studierna ar har exkluderade. Dessa tal har erhallits genom specialkorningar av Statistiska centralbyrans ( SCB :s) arbetskraftsundersokningar ( AKU ) och avser arsgenomsnittet.

I Danmark och Finland , som liksom Sverige har fackliga arbetsloshetskassor , ar den fackliga organisationsgraden ungefar lika hog som i Sverige. Norge saknar fackliga a-kassor. Dar ar ungefar varannan lontagare fackligt ansluten. I Storbritannien ar organisationsgraden 23 procent, i Tyskland och Japan lagre an 20 procent, i USA 10 procent (2019) och i Frankrike ca 9 procent. ^{[ 3 ]} I det sistnamnda landet ar det framst de fackligt aktiva som ar med i facket.

I och med att fackforeningar foretrader alla lontagare, inte bara sina medlemmar, kravs en hog organisationsgrad for att fa legitimitet . ^{[ 4 ]}

Fackligt medlemsras i Sverige under 2007 och 2008 [ redigera | redigera wikitext ]

Mellan 2006 och 2008 intraffade ett fackligt medlemsras i Sverige. Fackforeningarna forlorade under aren 2007 och 2008 sammanlagt 245.000 medlemmar. Den fackliga organisationsgraden sjonk fran 77 procent 2006 till 71 procent 2008 sedan a-kasseavgifterna hojts kraftigt 1 januari 2007 och skattereduktionen for medlemskap i fackforening (25 procent) och a-kassa (40 procent) avskaffats vid samma tidpunkt. ^{[ 5 ]} En sa stor nedgang under sa kort tid saknar motsvarighet i Sveriges moderna historia och ar ovanligt ur ett internationellt perspektiv. De fackliga a-kassorna forlorade annu fler medlemmar. Mellan 1993 och 2006 sjonk den fackliga organisationsgraden fran 85 procent till 77 procent, men det rorde sig da om en mer successiv nedgang (i genomsnitt 0,85 procentenhet per ar) fororsakad av bland annat forandringar av arbetskraftens sammansattning. Andelen sysselsatta i sektorer med mycket hog organisationsgrad ( offentlig sektor och industri) minskade medan de privata tjanstenaringarna, dar organisationsgraden ar lagre, expanderade.

Den fackliga organisationsgradens utveckling under finanskrisen, pandemin 2020-2021 och inflationsaret 2022 [ redigera | redigera wikitext ]

Under den djupa lagkonjunkturen 2009 upphorde det fackliga medlemsraset om man bortser fran vissa arbetargrupper i de privata tjanstenaringarna som hotell - och restauranganstallda. Den fackliga organisationsgraden forblev saledes oforandrat 71 procent detta ar liksom under 2010. Aren 2011-2014 var den 70 procent och 2015-2017 69 procent och 2018-2019 68 procent, men skillnaderna mellan arbetare och tjansteman har okat. Ar 2006 var andelen fackligt anslutna 77 procent hos bade arbetarna och tjanstemannen. Ar 2019 tillhorde 60 procent av arbetarna en fackforening mot 72 procent av tjanstemannen. ^{[ 6 ]}

Under pandemiaren 2020 och 2021 steg organisationsgraden: bland arbetare till 61 procent 2020 och 62 procent 2021, bland tjansteman till 73 procent 2020 och 74 procent 2022 samt bland anstallda totalt till 69 procent 2020 och 70 procent 2021. Under dessa ar och framfor allt under 2021 kande manga anstallda stor osakerhet om pandemins och ekonomins utveckling vilket medforde en medlemstillstromning till fackforeningar och a-kassor.

Under ar 2022 medforde den hoga inflationen att reallonerna sjonk vilket gjorde att framfor lagavlonade overvagde om de hade rad att betala fackavgiften. Ar 2022 sjonk den fackliga organisationsgraden bland arbetare till 59 procent, bland tjansteman till 73 procent och bland anstallda i genomsnitt till 69 procent. ^{[ 7 ]}

Den genomsnittliga fackliga anslutningsgraden i Sverige ar dock ur ett internationellt perspektiv fortfarande mycket hog.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Kjellberg, Anders (2002) "Ett nytt fackligt landskap - i Sverige och utomlands" , Arkiv for studier i arbetarrorelsens historia nr 86-87 2002, sid 44-96
• Kjellberg, Anders (2009) "Det fackliga medlemsraset i Sverige under 2007 och 2008" , Arbetsmarknad & Arbetsliv argang 15, nr 2 2009, sid 11-28
• Kjellberg, Anders ”Fack, arbetsgivare och industrial relations” i Mattias Bengtsson & Tomas Berglund (red.) Arbetslivet , Lund: Studentlitteratur (2017)
• Kjellberg, Anders Kollektivavtalens tackningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarforbund och fackforbund , Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1
• Kjellberg, Anders (2018) Fackliga organisationer och medlemmar i dagens Sverige 3 uppl. (elektronisk utgava), Lund: Arkiv Forlag
• Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal pa en foranderlig arbetsmarknad ? Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstackning 2000-2029" . Stockholm: Arena Ide 2020. ISBN 978-91-985542-5-0
• Kjellberg, Anders (2021) Vad ar facklig styrka? Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen . Stockholm: Futurion 2021:1. ISBN 978-91-985556-3-9
• Kjellberg, Anders (2021) Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal . Stockholm: Arena Ide. ISBN 978-91-985543-0-4

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackforbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2020). Lund: Department of Sociology, Lund University. (Om medlemsutvecklingen i svenska fackforbund, fackliga centralorganisationer samt fackliga samverkansorganisationer som PTK och OFR)

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Artikel i Dagens Nyheter 18 juni 2009 om det fackliga medlemsraset i Sverige
• Kollektivavtalens tackningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarforbund och fackforbund (av Kjellberg, Anders )
• Artikel om det fackliga medlemsraset i Sverige 2007 och 2008 (av Kjellberg, Anders )