Forfattningspatriotism ar ett begrepp med anknytning till teorier om medborgarskap , vilket utgor ett alternativ till forstaelsen av staten som en etnisk gemenskap. Statstillhorigheten beror pa gemensamma politiska varden, som demokrati och yttrandefrihet , istallet for pa blodsband eller sprakgemenskap.

Begreppet ar mest forknippat med filosofen Jurgen Habermas och statsvetaren Dolf Sternberger och ar intimt forknippat med den tyska offentliga debatten. Utanfor Tyskland anvands begreppet mycket sparsamt.

Forstaelse av nationsbegreppet [ redigera | redigera wikitext ]

Forfattningspatriotism bygger pa en republikansk forstaelse av nationen. Denna utgar fran att en nation halls samman av manniskor med gemensam vilja och gemensam historia. Dessa manniskor ser varandra som fria och jamstallda individer. En sadan forstaelse av nationen har i modern tid utvecklats under inflytande av upplysningen och den franske filosofen Ernest Renan .

For Habermas medfor folksuveranitetsprincipen i form av demokratisk sjalvbestammanderatt en aktiv medborgarroll. En sadan medborgarstat halls inte samman av etniska eller kulturella likheter utan av en "medborgarpraxis". I en republikansk tradition som ytterst gar tillbaka pa Aristoteles ser Habermas medborgaren som en oundganglig bestandsdel i ett politiskt samhalle. Motsatsen till detta skulle vara en medborgare som endast ar forbunden med staten genom yttre plikter och formaner.

Forfattningspatriotism [ redigera | redigera wikitext ]

Forfattningspatriotism innebar att medborgaren identifieras med de grundlaggande varderingarna , institutionerna och funktionssatten i en republikansk politisk forfattning , samt en aktiv medborgarroll. Efter forstaelsen av nationsbegreppet ar individens politiska engagemang centralt for begreppet. I praktiken betyder detta atminstone att man intresserar sig for samhallsfragor och gar utover att bara rosta till ett mer aktivt politiskt deltagande, till exempel genom intresseorganisationer eller politiska partier .

I en sadan nation fordrar forfattningspatriotismens foresprakare att man intar en malrationell hallning i politiska fragor inom ramen for en rationell diskurs . Det bor framforallt finnas en fornuftsbaserad identifikation med grundlagarna. Darutover ar en kanslomassig identifikation ocksa mojlig. Detta innebar inte en villkorslos acceptans av staten och dess grundlagar. Forfattningspatriotism innebar att man bekanner sig till en universell vardegrund som forst sekundart avspeglas i en stat och dess konstitution. I den republikanska statsuppfattningen ses den politiska gemenskapen inte som ett sjalvandamal som foljer av nationen, utan som en forutsattning for att manniskor ska vara fria och jamlika.

For Sternberger ar "...den konstitutionella statens vasen och stravan [...] sakerstallandet av friheten." Med uppfyllandet av "de manskliga rattigheterna genom medborgarratten" legitimeras statens valdsmonopol , eftersom denna sorjer for skyddet av rattigheterna. ^{[ 1 ]}

Med forfattningspatriotismen foljer ocksa ratten till utvandring och aterkallandet av medborgarskapet. A andra sidan erbjuder den ocksa en mojlighet for invandrare att identifiera sig med landets politiska kultur.

Kritik [ redigera | redigera wikitext ]

Forfattningspatriotismen beskylls ofta for att vara upplevelsefattig. Kritikerna havdar att den nodvandiga malrationella hallningen i politiska fragor inte formar tala till medborgarnas kanslor. En kanslomassig bindning till nationen skulle visst vara nodvandig for att forma en aktiv gemenskap. Gentemot detta staller foresprakarna motfragan om en kanslomassig bindning behovs alls. Andra nationsbegrepp, som en etnisk nation, tar sig anda bara uttryck som gemensam historia, symboler (som flaggor ), myter, hogtidsdagar och liknande. Dessa uttryck ar ocksa mojliga i en republik och kompatibla med forfattningspatriotismen.

Nagot annat som kritiseras ar att forfattningspatriotismen inte tar nagon hansyn till land, folk och historia. Mot detta anfors att en politisk kultur ar nagot som vaxer fram successivt. Den konstitutionella processen ska forstas som en historisk-dynamisk process.

I politisk kultur och socialisation aterspeglas det forgangna. Nationen i form av viljegemenskap definierar sig sjalv bland annat genom den gemensamma historien, narmare bestamt den tankta, "ihagkomna" nationella historien. Historien manifesteras slutligen pa ett bestamt territorium. Historia och land ingar alltsa utover medborgarnas politiska vardegrund i forfattningspatriotismen.

Avsaknaden av koppling till ett folk i etnisk mening ar i sjalva verket efterstravansvard for forfattningspatriotismen, eftersom denna utgar fran alla manniskors frihet och lika varde. En nation bor inte grundlaggas pa harstamning, utan pa folkviljan och historien. Med "folk" avses i denna betydelse ett demos , dvs. summan av alla rostberattigade i ett samhalle, som utgor demokratins grundvalar.

Begreppshistoria [ redigera | redigera wikitext ]

Begreppet kommer ursprungligen fran Dolf Sternberger och har senare anvants av Richard von Weizsacker , Jurgen Habermas och andra tyska politiker och statsvetare. Under den tyska historikerstriden vann termen popularitet i den tyska debatten. Darefter har begreppet anvants i (tyska) debatter som ror Leitkultur , integration , europeisk integration och liknande.

Inte minst uppstod det i ljuset av Tysklands delning. Da det tyska riket omorganiserades efter andra varldskriget . fjarmade sig det vasttillvanda Vasttyskland och det realsocialistiska Osttyskland fran varandra i bade politiskt och kulturellt hanseende. Det blev darfor svarare att bekanna sig till hela Tyskland. Dessutom baserades medborgarskapsbegreppet i den tyska grundlagen pa harstamning. Denna jus sanguinis utvidgades forst 1999 till att ocksa omfatta ius soli , dvs ett medborgarskapsbegrepp baserat pa var man ar fodd snarare an vilken nationstillhorighet ens foraldrar hade.

Anvandning i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige tenderar begreppet att forknippas starkt med Jurgen Habermas och anvandas nastan uteslutande pa tal om tysk nationalism eller franvaro av sadan. ^{[ 2 ]} I begransad omfattning forekommer det ocksa att man talar om forfattningspatriotism som en tankbar modell ocksa for Sverige och andra samhallen. ^{[ 3 ] [ 4 ] [ 5 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Medborgarskap
• Patriotism

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran tysksprakiga Wikipedia , Verfassungspatriotismus , 14 juni 2010.