Perioden mellan 1920 och 1933 i USA kallas for forbudstiden ( engelska : Prohibition ). Under denna period var tillverkning, transport, import, export och forsaljning av manga alkoholhaltiga drycker forbjuden i USA.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1893 bildades en liten grupp med malet "ett alkoholfritt Amerika". Denna "anti- saloon -liga" forenade " Foreningen kristna kvinnor for mattfullhet " (Woman's Christian Temperance Union) och andra grupper som kampade for ett nyktert och torrt Amerika. Ar 1916 hade de spritt sig over landet och nadde slutligen tvatredjedelars majoritet i kongressen och lyckades 1919 genomdriva den sa kallade Volsteadlagen , som tradde i kraft den 16 januari 1920 .

Forutsattningen for denna lag var ett tillagg till den amerikanska konstitutionen . Ett sadant tillagg ratificerades av kongressens bada kamrar, Senaten och Representanthuset exakt pa dagen ett ar tidigare, den 16 januari 1919 , det artonde tillagget (eng: The 18th Amendment ) till Forenta Staternas konstitution. Detta innebar totalt forbud mot tillverkning, import, export, intern transport inom USA, forsaljning och utskankning av alla rusdrycker . Konstitutionstillagget innebar dock att lagen forst kunde fa laga kraft ett ar efter att kongressens bada kamrar ratificerat det 18:e tillagget. Men redan under 1918 hade 15 delstater redan ratificerat detta. Av Forenta Staternas davarande 48 delstater samt Washington DC skyndade sig ytterligare 31 stater att ratificera tillagget under vintern 1919 ^{[ 1 ]} . Kvar stod nu endast Connecticut och Rhode Island . Dessa tva delstater vagrade att ratificera tillagget ^{[ 2 ]} , vilket dock inte hjalpte dem, utan rusdrycksforbudet (mot allt fran cider och alkoholsvag ol till 98-procentig finsprit) tradde i kraft i hela USA den 16 januari 1920. Undantagen fran lagen var fa, men till exempel nattvardsvin (framst i katolska kyrkor) godkandes, likasa ren etanol for exempelvis antiseptiskt bruk. Avalkoholiserat ol med en alkoholhalt av hogst 0,5 volymsprocent var ocksa tillatet, men det fick inte kallas ol. "Near beer" var en vanlig benamning for det, aven om detta namn ocksa var forbjudet i kommersiella sammanhang. ^{[ 3 ]} Dock fick ett bryggeri kalla sin avalkoholiserade ol for "Nearo". ^{[ 4 ]}

Med stod av framst de evangeliska kyrkorna tankte sig forbudsledarna ett land helt utan alkohol . Under det forsta aret sjonk konsumtionen till 30 procent av ursprungskonsumtionen. Under de foljande aren utvecklades daremot den illegala handeln kraftigt, och konsumtionen steg till 60?70 procent jamfort med tiden fore forbudet. ^{[ 5 ]} Amerikanerna lat inte sa stora ingrepp goras i sina privatliv, utan grep till den illegala alkoholen som var latt tillganglig vid sa kallade speakeasies och andra svartklubbar. Manga holl sig aven med privata barer fran vilka de kunde servera sina gaster. Stora mangder alkohol smugglades in fran Kanada och de franska oarna Saint-Pierre och Miquelon . Att illegalt brygga hemma var populart under forbudstiden. ^{[ 6 ]} ”Malt och humle”-butiker oppnade upp over landet och vissa tidigare bryggerier borjade salja maltextrakt-sirap, ibland till och med med humle tillsatt. ^{[ 7 ]} Kriminaliteten fick darmed ett kraftigt uppsving, och begreppet "gangster" myntades for forsta gangen i Chicago . Pa Alla hjartans dag den 14 februari 1929 intraffade den sa kallade Valentinmassakern , dar ett gang gangstrar mordade ett stort antal gangstrar fran en annan liga. Detta blev startskottet for det oppna politiska motstandet mot rusdrycksforbudet.

Forbudstiden erbjod lukrativa mojligheter for den organiserade brottsligheten att ta over alkoholimporten (engelska " bootlegging "), tillverkningen och distributionen av alkoholhaltiga drycker. Al Capone , som var en av tidens mest kanda alkoholsmugglare, byggde stora delar av sitt kriminella imperium pa vinsterna fran den illegala alkoholen. ^{[ 8 ]} Da produktionen av alkohol till storsta delen lag i kriminellas och hemmabryggares hander, vilka ville vara ifred for myndigheterna, varierade kvaliteten pa produkterna avsevart. Det fanns manga fall da manniskor dog, blev blinda, forlamade eller fick hjarnskador efter att ha druckit dalig sprit gjord pa industrialkohol med olika, giftiga tillsatser som trasprit eller isopropanol . ^{[ 9 ]} Ytterligare ett olyckligt exempel var kvacksalvarmedicinen Jamaica ginger , kand av anvandarna som "Jake". Den hade en mycket hog alkoholhalt, omkring 85 %, och var allmant kand for att konsumeras av dem som ville kringga alkoholforbudet. Myndigheterna beordrade en tillsats av ricinolja for att gora den odrickbar i storre mangd. Skrupellosa forsaljare spadde sedan ut Jaken med mjukgorningsmedel, trikresylfosfat , for att pa sa vis kringga myndigheternas tester. Detta resulterade i att uppemot 35 000 offer blev forlamade, i regel i fotterna ? oftast var forlamningen permanent. Impotens var en annan effekt. ^{[ 10 ]}

Trycket fran den da illegala branschen och de nya generationerna, som motte lagen med oforstaelse, vaxte standigt och fick till slut forbudet att ramna. Efter borskraschen i oktober 1929 och den darpa foljande depressionen, borjade sakta alkoholforbudsmotstandarna fa vind i seglen. Nagra manader efter att Franklin Delano Roosevelt tilltratt som amerikansk president tillats ol med max 3,2 % alkoholhalt. Roosevelts The New Deal politik hade annu inte givit effekt, men det skalades i ol for battre tider - pa ett vis som i hog grad paverkade bade presidenten och kongressledamoterna i bade senaten och representanthuset . Snart infordes det tjugoforsta tillagget till den amerikanska konstitutionen , vilket helt upphavde det artonde tillagget och darmed foll obonhorligt aven Volsteadlagen. Fran den 5 december 1933 var det slut pa forbudstiden och darmed den med denna forbundna kriminaliteten. Amerikanerna kunde ater dricka ol, vin och sprit lagligt. Forbudstiden kom att vara under nastan 14 ar, och antalet alkoholister hade inte blivit farre under denna tid.

Effekter pa samhallet [ redigera | redigera wikitext ]

Sociala effekter [ redigera | redigera wikitext ]

Flera sociala problem har tillskrivits forbudstiden. En lukrativ, ofta valdsam, svart alkoholmarknad blomstrade. ^{[ 8 ]} Kraftfulla gang idkade utpressning och korrumperade pa sa vis polis- och aklagarvasende. ^{[ 11 ]} Forsaljningen av starksprit okade kraftigt da det var mer lukrativt att smuggla den pa grund av dess potens. ^{[ kalla behovs ]} Kostnaden for att forsoka uppratthalla forbudet var hogt, och avsaknaden av skatteintakter fran alkoholen paverkade statens skattkista. Dock minskade drickandet totalt, om an inte alls i den utstrackning myndigheterna hade forvantat ^{[ 12 ]} .

Effekter pa bryggerinaringen [ redigera | redigera wikitext ]

Forbudstiden hade en markant effekt pa bryggerinaringen i USA. Nar den var over oppnade bara en brakdel av de bryggerier som tidigare existerat igen: Tre manader efter avskaffandet hade 31 oppnat jamfort med over 1 300 ar 1915; detta skulle stiga till nagra hundra de narmaste aren. Flera sma bryggerier hade fatt lagga ned for gott. Sa gott som enbart de storsta bryggerierna overlevde; 2003 kontrollerade tre storbryggerier som alla hade existerat fore forbudstiden 80 % av marknaden. ^{[ 13 ]} Siffror fran 2003 visade att det da uppskattningsvis fanns 366 sma bryggerier i USA ^{[ kalla behovs ]} .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Folkomrostningen om rusdrycksforbud i Sverige

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Daniel Okrent (1991). Last Call: The Rise and Fall of Prohibition . Scribner. ISBN 978-0-7432-7702-0  

Fotnoter [ redigera | redigera wikitext ]