- For ett globalt perspektiv, se
foraldraledighet
.
|
|
Den har artikeln
innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras
.
(2022-10)
Motivering:
Siffrorna verkar galla ar 2014, uppdatering behovs
Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att
redigera artikeln
eller diskutera saken pa
diskussionssidan
.
|
Foraldraforsakringen
ar ett samlingsbegrepp for flera
socialpolitiska
atgarder i
Sverige
for foraldrar. Den bestar av foraldrapenning, tillfallig foraldrapenning, mammaledighet, pappaledighet och ratt till forkortad arbetstid.
Foraldraforsakringen ar individuell. Foraldrarna kan dock overlata dagar till varandra, forutom 90 dagar som ar reserverade for vardera foraldern. En ensamstaende foralder har ratt att ta ut hela ledigheten sjalv, men endast om den ensamstaende foraldern har ensam vardnad.
Foraldrapenningen kan utbetalas under hogst 480 dagar (16 manader) for vard av barn i hemmet. Vid tvillingfodsel har foraldrarna ratt att stanna hemma fran arbetet ytterligare 180 dagar.
Foraldrapenningen motsvarar
sjukpenningen
(
sjukpenninggrundande inkomst
, SGI) under hogst 390 dagar, dock med ett hogre tak an i andra sammanhang nar SGI anvands. Under dessa dagar ar ersattningen 77,6 % av SGI:n per manad, vilket oftast ar arslonen, dock ar den lagsta SGI:n 24 procent av
prisbasbeloppet
(pbb) och den hogsta 10 ganger prisbasbeloppet (istallet for 7,5 som annars nar SGI anvands). Prisbasbeloppet for 2013 var 44 500 kronor
[
1
]
vilket gjorde maxersattningen till 946 kr per dag
[
2
]
. (For 2012 var pbb 44 000 kr
[
3
]
och maxersattningen 935 kr per dag.)
Ovriga 90 dagar erhalls 180 kronor per dag for barn fodda fran och med 1 juli 2006; for barn fodda fore 1 juli 2006 ar ersattningen 60 kronor per dag under dessa dagar.
Vardnadshavare kan ta ut foraldrapenning till och med den dag barnet fyller 12 ar eller nar barnet slutar i arskurs 5 i grundskolan. (Galler barn som ar fodda efter 1 januari 2014, for barn fodda tidigare far man ta ut foraldrapenning fram till att barnet gar ut forsta klass eller fram till att barnet fyller atta ar).
Efter att barnet fyllt fyra ar far man bara spara 96 dagar sammanlagt. Om man har tvillingar far man spara 132 dagar sammanlagt.
Lagstaniva dagar kan man valja att plocka ut pa dagar nar man vanligtvis inte jobbar, till exempel pa helger.
Tillfallig foraldrapenning innebar ledighet for vard av sjukt barn och kallas vanligen for VAB. For ett svart sjukt barn under 18 ar kan den erhallas for alla arets dagar; i ovriga fall ar den ovre begransningen 120 dagar per ar. Ersattningen for VAB ar lite mindre an 80 procent av din vanliga inkomst, men hogst 27 812 kr i manaden.
[
4
]
Maxtaket for denna ar mer exakt: 27 800 kr/man x 80 % x 97 % = > 124 kr/timme om man jobbar 2080 timmar pa ett ar.
Mammaledighet innebar att kvinnor har ratt att vara ledig sju veckor fore beraknad forlossning och sju veckor efter forlossningen. Pappaledighet innebar vidare ratt till tillfallig foraldrapenning 10 dagar i samband med barnets fodelse. Ratt till forkortad arbetstid innebar att en foralder med barn under 8 ar har ratt att forkorta den normala veckoarbetstiden med upp till en fjardedel.
Den svenska foraldraforsakringen ar ett internationellt sett mycket generos, speciellt med tanke pa att ledigheten innebar ratt att komma tillbaks till samma arbete efter ledigheten samt mojligheten att sprida ledigheten under en langre period.
Mary Cassatt: "Nurse Reading to a Little Girl", 1895.
Den
moderskapsforsakring
som existerade fram till 1974 omfattade 180 dagar, en moderskapspenning pa sammanlagt 1 080 kronor samt tandvard. Ar 1974 infordes foraldraforsakringen for bade mammor och pappor. I borjan hade foraldrarna sammanlagt ratt till 180 dagars betald foraldraledighet per barn.
[
5
]
Ersattningen motsvarade 60 procent av den tidigare inkomsten. Foraldraforsakringen har byggts ut flera ganger sedan dess, bland annat med dagar reserverade for den ena foraldern, sa kallade "pappadagar".
I slutet av 1970-talet lanserades en numera klassisk reklamkampanj med bland andra
"Hoa Hoa" Dahlgren
, dar man uppmanades att ta ut en storre del av foraldraforsakringen.
Ar
1980
togs 95 % av det totala antalet dagar med foraldrapenning ut av kvinnor och 5 % av man, och av totala antalet dagar med tillfallig foraldrapenning togs 63 % ut av kvinnor och 37 % av man. Ar
1995
infordes att 30 av de 225 dagarna i forsakringen inte kunde overlatas till den andra parten. For foraldrar till barn fodda 2002 eller senare galler att 60 dagar inte kan overlatas till den andra parten (vilket motsvarar en attondel av det totala antalet dagar).
Ar
2003
togs 83 % av det totala antalet dagar med foraldrapenning ut av kvinnor och 17 % av man, och av totala antalet dagar med tillfallig foraldrapenning togs 64 % ut av kvinnor och 36 % av man.
Motsvarande siffror ar
2009
ar 78 % for kvinnor och 22 % for man vad galler det totala antalet dagar med foraldrapenning respektive 65 % for kvinnor och 35 % for man vad galler det totala antalet dagar med tillfallig foraldrapenning.
[
6
]
Forsakringskassan skriver att cirka 13 procent av de barn som foddes 2010 hade foraldrar som delade lika pa foraldrapenningdagarna, det vill saga ingen av foraldrarna tog mer an 60 procent av totalen. Dessa jamstallda foraldrapar var i hogre utstrackning jamgamla, mammorna hade en lika hog eller hogre utbildning an pappan och paren var i storre utstrackning fodda i Sverige. Om bada foraldrarna jobbade i offentlig sektor okade ocksa sannolikheten for ett jamnt uttag.
[
7
]
Man och kvinnor tar langsamt ut foraldradagarna mer lika. I slutet av 2022 tog mannen ut 30 procent av foraldrapenningen och kvinnor tog ut 70 procent av foraldrapenningen.
[
8
]
Kvinnor i samkonade foraldrapar tar ut foraldradagarna mer lika an foraldrar olikkonade foraldrar
[
9
]
och akademiker delar mest lika.
[
10
]
I hur hog grad foraldraforsakringen skall tillfalla foraldrarna gemensamt eller individuellt har lange varit foremal for debatt. Vissa menar att det finns ett starkt samband mellan det ojamna uttaget av foraldraledighet och kvinnors lagre loner. Eftersom en kvinna i fertil alder forvantas ta ut storre del av foraldraledigheten an en man i samma alder blir hon mindre attraktiv pa arbetsmarknaden. Samtidigt galler att med radande loneskillnader mellan kvinnor och man ar det i manga fall ekonomiskt fordelaktigt for den enskilda familjen att kvinnan tar ut storre delen av foraldraledigheten.
Vissa menar att fler dagar som inte kan overlatas at den andra parten okar mojligheten for man att kunna vara hemma langre med sina barn och for kvinnor att motiveras till att ga tillbaka till arbetet.
Andra menar att en individualisering skulle drabba manga kvinnor ekonomiskt, eftersom en individualisering inte i sig tvingar pappor att stanna hemma, vilket i sin tur kan innebara att mammor tvingas stanna hemma med barnet utan ersattning.
Det faktum att kvinnor tar ut den storsta delen av foraldraledigheten ar troligen en viktig forklaring till att kvinnor har lagre inkomster an man. Den generosa forsakringen ar samtidigt en bidragande orsak till att kvinnor har ett hogt arbetskraftsdeltagande i Sverige, liksom i de ovriga nordiska landerna.
[
11
]
Forskning har visat att man drabbas hardare lonemassigt an kvinnor nar de tar ut mycket tillfallig foraldrapenning (vab), en skillnad som formodligen skulle minska om fordelningen av vab-uttag blev jamnare mellan man och kvinnor.
[
12
]