En
fodelsedag
ar den dag under aret som en person ar
fodd
. Fodelsedagen anses numera viktig for manga
manniskor
(atminstone i
vastvarlden
) och firas ofta med fest, sarskilt for barn och gamla samt vid
myndighetsaldern
och jamna tio- eller 25-tal ar. Den som fyller ar kallas ofta
fodelsedagsbarn
, aven om han eller hon ar vuxen. Anhangare av vissa
religioner
och religiosa samfund firar inte fodelsedagar, daribland
Jehovas Vittnen
och
Wahabiter
.
De olika seder som manniskor i var tid foljer i samband med att de firar sina fodelsedagar har en lang historia. Ursprunget ligger inom
magins
omrade. Sederna att gratulera, ge
presenter
och fira fodelsedagen - med
levande ljus
och allt - avsag i forna tider att skydda fodelsedagsbarnet mot
demonerna
och garantera dess trygghet under det kommande aret. Fram till
300-talet
forkastade
kristendomen
fodelsedagsfirandet som en
hednisk
sedvanja.
I Sverige var den 22 mars den vanligaste fodelsedagen ar 2013.
[
1
]
Vissa kanda personers fodelsedagar firas som sarskilda helgdagar, daribland:
Forr var det vanligare att man firade
namnsdagar
an fodelsedagar i Sverige, eftersom manga inte kande till vilket datum de var fodda.
[
2
]
Under 1800-talet firades fodelsedagar framst i sydvastra Sverige, medan namnsdagsfirande annu var vanligast pa manga andra hall.
[
3
]
Med aren ersattes senare namnsdagsfirandet alltmer av fodelsedagsfirande. Numera forekommer det ibland att vissa som fyller ar, vanligtvis vuxna, undanber all uppvaktning.
Inom
familjen
ar det vanligt att fodelsedagsbarnet vacks med frukost och ibland
fodelsedagstarta
pa sangen av den ovriga familjen som samtidigt sjunger en fodelsedagssang och ger fodelsedagsbarnet presenter. Vanliga fodelsedagssanger ar "
Ja, ma han/hon/du leva!
", "
Med en enkel tulipan
", "
Vi gratulerar
" och den engelsksprakiga sangen "
Happy Birthday to You
". Eftersom dessa ar hyllningssanger deltar fodelsedagsbarnet inte i sangen, utan ligger ned eller sitter ned medan ovriga star upp. Sangen avslutas vanligen med hurrande. Det svenska fyrfaldiga hurrandet kommer fran
orlogsfartygens
signalsystem fran 1600-talet.
[
4
]
Tva kanonskott betydde "har ar de svenske!", och i konungens narvaro fordubblades antalet.
[
4
]
Fodelsedagstarta kan forekomma bade under morgongratulationen och under
fodelsedagsfesten
. Man brukar tanda
levande ljus
i tartan, oftast lika manga som den firade fyller ar. Innan tartan skars upp brukar fodelsedagsbarnet forsoka blasa ut alla ljus i ett andetag. Lyckas det anses det innebara
tur
. Fodelsedagsbarnet far samtidigt onska sig nagot, men maste enligt sagnen halla tyst om onskningen for att den ska ga i uppfyllelse. Det ar fodelsedagsbarnet som skar upp tartan och tar den forsta tartbiten. Om tartbiten star upp pa tallriken utan att valta sa sags det enligt talesatt innebara att personen blir gift.
Fodelsedagsfesten kan (sarskilt for barn) ocksa kallas
fodelsedagskalas
. Namnet till trots ar det inte ovanligt att fodelsedagen firas i for- eller efterskott. Vanligen ar det fodelsedagsbarnet eller fodelsedagsbarnets familj som bjuder in till festen, men for vuxna fodelsedagsbarn forekommer ocksa
overraskningsfester
. Under fodelsedagsfesten ar det fodelsedagsbarnet som ar centralpunkten och gar fore gasterna i den vanliga
etiketten
. Pa fodelsedagskalas for barn, sa kallade
barnkalas
, ar det vanligt med
lekar
som "
Hela havet stormar
" och "
skeppsbrott
" eller annan underhallning.
Viktiga fodelsedagar:
- 15 ar ? far kora moped och blir straffmyndig.
- 18 ar ? blir
myndig
. Far rosta, kora bil och gifta sig.
- 20 ar ? far inhandla alkoholhaltiga drycker pa
Systembolaget
.
- 50 ar
Ocksa i Finland var det i aldre tid vanligare att fira namnsdag an fodelsedag. Man visste inte alltid exakt vilken dag man var fodd, aven den gamla kyrkliga synen att dopdagen var viktigare an fodelsedagen spelade in. Seden att fira fodelsedag i nutida mening kom till Sverige, och darmed ocksa Finland, fran Tyskland under 1600-talet. Inom hogrestandskretsar kunde man uppvakta en person med skadespel, hyllningsverser och gavor.
[
5
]
Fran 1800-talet finns skildringar av fodelsedagsfirande i borgerliga kretsar med liknande inslag. Bland annat noterades bemarkta personers fodelsedag i dagstidningarna fran borjan av 1800-talet. Annonser dar man gratulerade vanner och slaktingar pa fodelsedagen blev vanliga pa 1870-talet.
[
6
]
Seden att fira personer som fyllde jamna ar, speciellt 50-arsdagen, blev vanlig i borjan av 1900-talet. Det skedde forst i staderna. Helt etablerat, ocksa pa landsbygden, blev fodelsedagsfirandet efter andra varldskriget.