For andra betydelser, se Farg (olika betydelser) .

Ordet farg syftar pa en rad olika foreteelser. I vardagslivet kan det oftast anvandas utan krav pa definition eller specificering, men for mera specifika andamal finns flera olika, och delvis motsagande, betydelser av ordet. Ordet kulor anvands ibland som synonymt med vissa betydelse av farg men kan ocksa ha andra betydelser.

Farg kan syfta pa det vi ser som farg, men det kan ocksa ges en fysisk definition som utgar fran vaglangder hos elektromagnetisk stralning . Farg kan ocksa definieras med utgangspunkt fran processer i vart visuella system eller genom att specificera vilka pigment eller andra metoder som har anvants for att skapa fargintrycket. Forekomsten av olika definitioner leder ofta till missforstand, exempelvis i fragan om vilken farg som en yta eller foremal egentligen har. ^{[ 1 ]} I artikeln nedan anvands delvis olika definitioner av ordet farg.

Farg ar det vi ser [ redigera | redigera wikitext ]

Att se ar samma sak som att se farger, deras likheter och skillnader. Aven den som kallas fargblind ser farger, om an inte pa samma satt som de flesta. ^{[ 2 ]} Svart, gratt och vitt kallas okulorta farger, alla andra ar mer eller mindre kulorta.

Farg och ljus skapar tillsammans var visuella upplevelse av rum och foremal. De farger vi ser ar till en del beroende av den ljusstralning som traffar vara ogon, men aven av en mangd andra faktorer, bade fysiologiska och psykologiska. Farger ses aldrig ensamma utan alltid i relation till andra farger, och den enskilda ytans farg paverkas av sammanhanget genom att var perception hela tiden anpassas till de forhallanden som galler ( adaption ). ^{[ 3 ]} Ett renodlat exempel pa detta kallas simultankontrast . Det svenska standardiserade fargbeteckningssystemet NCS utgar helt fran hur manniskor ser farg.

Kulor [ redigera | redigera wikitext ]

Ordet kulor anvands ibland som liktydigt med farg i betydelsen synintryck. Det kan ocksa anvandas som specificering av egenskaperna hos sadana farger. ^{[ 4 ]}

I fargvetenskapliga sammanhang skiljer man mellan kulorta och okulorta farger, dar vitt, gratt och svart ar okulorta. ^{[ 5 ]}

Ordet kulorton (engelska hue ) avser fargens egenskaper i forhallande till kulorta elementarfarger eller primarfarger. ^{[ 5 ]} Ordet kulorthet betecknar den kulorta fargens "styrka" eller "intensitet". ^{[ 5 ]}

Inom flera olika sammanhang skiljs mellan kulor och farg, vilka da ges olika betydelser. Inom byggnadsbranschen anvands ofta ordet kulor for farg som synintryck (gul, vit, brun etc.) medan farg anvands for materialet farg ( malarfarg ). ^{[ 6 ]}

I kortspelssammanhang med vanlig fransk-engelsk kortlek betyder kulor egenskapen att vara rod ( hjarter och ruter ) eller svart ( spader och klover ). Det finns alltsa tva kulorer, till skillnad fran fyra stycken farger eller fargsviter ^{[ 7 ]} (hjarter, spader, ruter och klover).

Nar man talar om kulortvatt stalls kulort snarast som en motsats till vitt, se tvatt . Inom matlagning kan man ge farg at en sas eller annan anrattning genom att tillsatta sockerkulor . ^{[ 8 ]}

Fysik, stralning och farg [ redigera | redigera wikitext ]

Elektromagnetisk stralning inom vaglangdsomradet c:a 380-780 nm kallas ofta for synligt ljus , men vi inte kan se nagot ljus forran stralningen har den riktning att den nar vara nathinnor - antingen direkt fran en ljuskalla eller reflekterad fran en yta. Stralningen kan delas upp i olika vaglangder med t.ex. ett prisma, eller - som i regnbagen - i vattendroppar. Nar sadan stralning traffar en yta ser vi ett spektrum av kulortoner fran blatt (kort vaglangd) till rott (lang vaglangd). Detta undersoktes och presenterades av Isaac Newton som ocksa konstaterade att stralningen som sadan saknar farg. ^{[ 9 ]} Spektrums overgang mellan olika farger ar kontinuerlig (utan tydliga granser) men en traditionell uppdelning anger sju spektralfarger : Rott, orange, gult, gront, blatt, indigo och violett. ^{[ 10 ]} Aven andra indelningar forekommer, se till exempel faktamallen harintill. Tvart emot vad man ofta tror innehaller spektrum inte alla de kulortoner vi kan uppfatta utan saknar vaglangder som motsvarar "purpuromradet" mellan blaviolett och rott. ^{[ 1 ]}

Stralning med endast en vaglangd kallas monokromatisk. Den upptrader bara i mycket speciella situationer. Det normala ar i stallet att den stralning som nar vara ogon och dar ger upphov till en fargperception ar blandning av manga olika vaglangder. Om vi till exempel tar en viss rod farg sa finns det en oandlig mangd olika infallande kombinationer av vaglangder som ger upphov till samma upplevelse av rott. Dessa kombinationer uppstar genom samverkan mellan vaglangdssammansattningen hos den stralning som nar en yta och ytans formaga att absorbera eller reflektera olika vaglangder. ^{[ 13 ]} Ytor som reflekterar alla vaglangder i lika hog grad uppfattas i normala ljus- och betraktningssituationer som okulorta, alltsa vita, gra eller svarta, beroende pa hur mycket av stralningen som reflekteras. Aven ytans glans, alltsa i vilken man det reflekterade ljuset ar riktat eller diffuserat, paverkar den uppfattade fargen. ^{[ 14 ]}

Den internationella belysningskommissionen CIE har utarbetat teorier och metoder for att jamfora farger med utgangspunkt fran den fysiska stralningens egenskaper. Dessa kolorimetriska metoder kan inte och gor heller inte ansprak pa att ange hur fargen ser ut, utan syftar till att specificera och kvantifiera visuella skillnader, med malet att sakra industriell produktionsstabilitet och formulera nivaer for tolererade fargavvikelser. ^{[ 15 ]}

Fargtemperatur ar ett satt att karakterisera ljusstralning och mats i kelvin . Det vi upplever som varmt ljus har lagre fargtemperatur an det vi upplever som kallt ljus, nagot som kan verka forvirrande men har sin forklaring i fysiken.

Fargatergivningen hos ljuset fran en ljuskalla anges i R _a och ar ett ungefarligt matt pa hur val man kan urskilja och kanna igen farger i detta ljus.

Fargblandning [ redigera | redigera wikitext ]

Additiv och subtraktiv fargblandning .

Additiv fargblandning innebar att ljusstralning med olika farg blandas och adderas. Ett exempel ar TV- eller datorskarmens sma lysande punkter i fargerna R ott, G ront och B latt ( RGB ). Subtraktiv fargblandning innebar i stallet att filter eller amnen som absorberar ljusstralning minskar mangden ljus och andrar dess farg. Detta ar utgangspunkten for konstnarers pigmentblandning, formulerade av bland andra Johannes Itten .

Ordet komplementfarg anvands pa olika satt, och syftar da pa sinsemellan olika fargpar. Komplementfarger vid additiv fargblandning ar ett par av ljusfarger som tillsammans ger upplevelsen av vitt ljus. Komplementfarger vid subtraktiv fargblandning ar tva pigment som ger gratt eller svart nar de blandas. ^{[ 16 ]}

Fysiologi och fargseende [ redigera | redigera wikitext ]

Ogats nathinna innehaller tva visuella system , ett fargkansligt system och ett svart-vitt system med de mycket ljuskansliga stavarna ^{[ 17 ]} . Fargsystemets synceller ar tapparna . Det finns tre olika typer av tappar (L, M och S) med synpigment som ar kansliga for ljus i tre olika vaglangdsomraden (lang, mellan och kort). Den process som leder fran nathinneresponsen till att vi uppfattar farger ar komplicerad och annu inte fullt utforskad. Den allmant accepterade teorin for detta kallas opponentteorin och sager att signalerna fran nathinnan till hjarnan formedlas genom tre kanaler: en for rott eller gront, en for blatt eller gult och en for olika proportioner av svart och vitt. ^{[ 18 ]}

Fargers psykologiska och fysiologiska inverkan pa manniskor [ redigera | redigera wikitext ]

Det ar vanligt att man tillskriver olika farger egenskaper som t.ex. aktiverande eller lugnande, eller ser dem som framjande for sadant som kreativitet, produktivitet eller intellektuell verksamhet. Det finns ocksa forestallningar om att vissa farger pa ett eller annat satt paverkar vart valbefinnande och halsa. I de flesta fall finns det dock inga vetenskapliga belagg for att dessa effekter verkligen finns. ^{[ 19 ]} Det man med ganska stor sakerhet kan saga ar att rum med rod-gula farger tycks ha en uppiggande effekt medan rum med bla-grona farger verkar lugnande. Samtidigt har man funnit att kulortheten - hur stark fargen ar - ofta har en storre inverkan an om den rod eller bla. Dessutom har det mycket stor betydelse vilka farger som ses tillsammans. Forskarna ar ofta mycket noga med att understryka att resultaten har erhallits under kontrollerade laboratiorieforhallanden och inte alls behover vara giltiga i mer komplexa sammanhang. ^{[ 18 ]}

Trots detta presenterar popularpressen ganska ofta artiklar om hur farger paverkar oss. Exempelvis pastas att blatt kan oka kreativiteten medan gult forknippas med vart intellekt, och att man fryser lattare i ett blatt an i ett rott rum. ^{[ 20 ]} Om det stammer eller ej aterstar att bevisa.

Fargers symboliska betydelser [ redigera | redigera wikitext ]

De symboliska betydelserna hos farger och fargkombinationer ar av flera olika slag. Den amerikanska filosofen Susanne Langer talar om expressiva symboler - de perceptuella monster som vacker var uppmarksamhet i konst och design genom att erinra om vara levande sinnliga erfarenheter i omvarlden och darfor kan fungera som symboler for "upplevt liv". Sadana symboler kanner vi igen spontant och kan ta till oss utan att behova lara oss vad de betyder. ^{[ 3 ]}

Andra fargsymboler har vuxit fram inom en viss kultur eller tid. I vastvarlden ar vi vana vid svart som en sorgens farg, men i flera asiatiska kulturer ar det i stallet vitt som symboliserar sorg. ^{[ 19 ]} Kristna samfund har sina liturgiska farger , medan andra religioner har andra fargsymboler. Inom politiken har olika farger, genom att anvandas av olika politiska rorelser, fatt sarskilda betydelser. Man talar da om politisk farg .

Dessutom finns fargkoder eller symboler som har skapats genom overenskommelser eller standardisering. Ett exempel ar de rod-gul-grona trafiksignalerna, som ar likadana i hela varlden. Inom manga branscher finns fargmarkning som anger olika funktioner eller kvaliteter. For fordjupning om olika farger, deras symboliska betydelser och de associationer de kan ge upphov till, se fargsymbolik .

Heraldiken anvander begreppet farg i speciell betydelse och har regler om hur olika farger far kombineras.

Farglara [ redigera | redigera wikitext ]

Farglara ar laran om fargers egenskaper, anvandning och sammansattning. Farglaran analyserar de enskilda fargernas karaktar och verkan, samt deras verkningar tillsammans. Den ar ett tvarvetenskapligt kunskapsfalt, som omfattar bade humaniora och naturvetenskap , och ar ett vanligt forekommande amne inom konstnarliga utbildningar . Redan under antiken skrev till exempel Aristoteles om amnet, och senare har bland andra Isaac Newton ( Opticks , 1704), Johann Wolfgang von Goethe ( Zur Farbenlehre , 1807-1809) och Johannes Itten publicerat verk om farglara. ^{[ 21 ] [ 22 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Kategori:Farg

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Fridell Anter, Karin & Klaren, Ulf (red.) (2014). Farg & ljus for manniskan - i rummet . Stockholm: Svensk Byggtjanst
• Itten, Johannes (1973) (pa engelska). The art of color: the subjective experience and objective rationale of color ([New ed]). New York. Libris 4940354 . ISBN 0-442-24037-6  
• Nilson, Karl Gustaf (2004). Farglara (2., rev. och utok. uppl.). Stockholm: Carlsson. Libris 9711694 . ISBN 91-7203-597-8  
• Sisefsky, Jan (1995). Om farg: uppfatta, forsta och anvanda farg . Stockholm: Skandinaviska farginstitutet. Libris 7414198 . ISBN 91-534-1557-4  
• Sallstrom, Pehr (1996). Goethes farglara . Jarna: Kosmos. Libris 7754563 . ISBN 91-86066-42-0  
• Wittgenstein, Ludwig (1996). Anmarkningar om farger . Konstakademiens skriftserie, 99-0464375-X ; 5. Stockholm: Thales. Libris 7762796 . ISBN 91-87172-82-8  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikidata har data som ror Farg .
  Databas
• Wiktionary har ett uppslag om farg .
  Ordbok
• Farglara
• AIC International Colour Association